Vi erbjuder
Ozonmolekyl. Foto: Colourbox

Kan vi blåsa faran över för ozonskiktet?

Nej, men i dag är värdena bättre jämfört med början av 1990-talet då det var som värst. Det är fortfarande inte tillräckligt bra. De ozonnedbrytande ämnena kan ha en uppehållstid på hundra år i atmosfären innan de förvinner. Över Antarktis är ozonhålet som störst just nu.

Publicerad: Uppdaterad:

Anledningen till att Antarktis drabbas värst är att stratosfären är ett avstängt område under vintern och våren på södra halvklotet, och då sker ingen tillförsel av ozonrik luft som produceras vid ekvatorn. Dessutom bidrar det kalla klimatet till att så kallade pärlemormoln bildas. De innehåller bland annat svavelsyra som bidrar till att klor och brom frigörs när solen återkommer på våren. Dessa ämnen bryter ner ozon.

Men mycket har hänt sedan Montrealprotokollet signerades för trettio år sedan. Det brukar beskrivas som en av historiens mest framgångsrika överenskommelser och har bidragit till att kraftigt minska de skadliga utsläppen. Sedan 1994 firas Internationella dagen för bevarandet av ozonskiktet den 16 september varje år, efter ett beslut av FN:s generalförsamling.

Att ozonskiktet är viktigt att bevara beror på att det skyddar människor, djur och natur mot den skadliga UV-B strålningen från solen. Med ett förtunnat ozonskikt ökar bland annat risken för cancer, starr och försämrat immunförsvar.

Text: Monica Mårtensson, meteorolog och forskare på Uppsala universitet

Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies