Fråga oss här!
Vi erbjuder
Den extra semesterveckan tar Anna-Mia Björkholm oftast ut på vintern. Foto: Colourbox

Anna-Mia får en extra vecka semester

Under växtsäsongen blir det en del övertid för odlingsrådgivaren Anna-Mia Björkholm. Hon är nöjd med den lösning som fack och arbetsgivare har kommit överens om.

Publicerad:

Det växer så det knakar på de skånska åkrarna i slutet av juni. De första morötterna och broccolin har redan skördats, och salladsskörden har pågått i en månad.
– Nu börjar det lugna ner sig något efter två hektiska månader, säger hortonomen och odlingsrådgivaren Ann-Mia Björkholm.

Hon sitter i bilen på väg till Bjärehalvön när tidningen Naturvetare ringer. På programmet står att besöka några grönsaksodlare på friland. Grödan har etablerat sig bra, nu handlar det om att i dialog med odlarna bedöma behovet av olika insatser, som gödsling, liksom bekämpning av ogräs och skadegörare.
– När det är som mest att göra i maj och juni blir det en hel del övertid. Men det känns inte så betungande eftersom det är en begränsad tid.

Sover mycket

Då är det inte ovanligt med 48 timmars arbete under en vecka.
Hur klarar du det?
– Jag får kraft från löpning och att leda gympapass på Friskis & Svettis. Sedan ser jag till att sova mycket.

Räknat på hela året landar hon ändå på normal arbetstid.
– På vinterhalvåret när det är lugnare kan jag till exempel ta ledigt en fredag.

På HIR Skåne, som är ett dotterbolag till Hushållningssällskapet i Skåne, har man valt en rätt vanlig modell. På lokal nivå har fack och arbetsgivare kommit överens om att de anställda får en extra semestervecka istället för övertidsersättning.
– Det är en lösning som passar mig bra och som känns rimlig för båda parter. Jag gillar friheten att kunna utföra jobbet när det passar mig och mina kunder bäst.

Den extra semesterveckan tar hon oftast ut på vintern. Någon av de tre rådgivarna som är specialiserade på frilandsgrönsaker måste vara i tjänst i juli.
– Även om odlarna har stor förståelse måste vi kunna rycka ut och ge service även under semestermånaden juli. De levererar grönsaker hela säsongen och behöver kunna bolla frågor med någon varje vecka.

Positiv trend

Vad driver dig?
– Jag vill bidra till att folk ska ha tillgång till svenska grönsaker under en stor del av året. Lika viktigt är utveckla branschen och driva den framåt. Efterfrågan av svenskodlat och ekologiskt ökar, så det finns en positiv anda i branschen.

Nu är det högsäsong för skadegörarna, vars utveckling Anna-Mia Björkholm följer i fält. Till sin hjälp har hon Växtskyddscentralen som ger rapporter om läget. Klisterfällor ger också svar, där tröskelvärden för bekämpning används.

Hur står den ekologiska odlingen emot angrepp av skadegörare?
– De jobbar förebyggande med bland annat nättäckning, men det finns också godkända preparat, som oljor och såpor.

Grönsaksbrev

Vid sidan av besök hos odlarna så informerar hon dem via HIR Grönsaksbrev, ett nyhetsbrev.
Hon berättar att antalet odlare minskar, men att arealen är oförändrad. De minsta försvinner och andra växer. De största företagen har en odlingsyta på över trehundra hektar grönsaker.

I år ser det lovande ut i fält. Säsongen kom igång tidigt men blev sedan blev kall och blåsig.  Nu kan allt hända, men förhoppnings blir det ingen repris på fjolåret.
– Då kom en invasion av kålmal in med vindarna från öster. Den slog till mot främst broccoli, blomkål, ruccola och vitkål.
Behövs bevattning?
– Bevattning är en förutsättning, men även regn behövs, dock inte som störtskurar, och sedan vill vi slippa blåsten. 20-22 grader varmt finns också med på önskelistan.

Lugnare på vintern

Men vad gör ni på vintern?
– Då hjälper vi odlarna med planering inför nästa säsong. Det handlar om allt från gödsling och hantering av ogräs till certifieringar av olika slag. Vi jobbar också med olika projekt som syftar till att höja kunskapsnivån för både oss själva och odlarna.

I det ligger att nätverka med kollegor i Norden och övriga Europa. Man har mycket att lära av varandra, bland annat när det gäller skadegörare och dess effekter.
Vinter är tiden för återhämtning. Då laddar Anna-Mia Björkholm batterierna och ser fram emot nästa odlingssäsong

Avtala bort din övertidsersättning

Många väljer att avtala bort sin övertidsersättning. Villkoren för det regleras i ditt kollektivavtal. Om det saknas på din arbetsplats är det ditt anställningsavtal som gäller.

Därmed inte sagt att du kan jobba hur mycket som helst. Arbetstidslagen gäller även om du har avtalat bort din övertidsersättning. Det finns regler för hur mycket du får jobba per dygn, vecka och år, om inget annat anges i ditt kollektivavtal.

Tänk på detta:

  1. Räkna ut hur mycket övertid du jobbar och hur mycket den är värd i pengar.
  2. Tre till fem extra semesterdagar och/eller högre lön är norm, enligt kollektivavtalet.
  3. Försök att få kompensationstid timme för timme, det vill säga en timme övertid kompenseras med en timmes ledighet.
  4. Se till att få särskild ersättning, i tid och/eller pengar, för arbete under helger.
  5. Se till att avtalet kan sägas upp eller omförhandlas. Skriv in revisionstidpunkter om det inte finns i kollektivavtalet.
  6. Börja med en tidsbegränsad överenskommelse under till exempel ett år för att kunna omförhandla villkoren om övertidens omfattning skulle förändras.
Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies