Vi erbjuder

Vi måste kunna klara vår egen matförsörjning

Bara inom bara några få dagar kan delar av Sveriges befolkning vara utan mat i händelse av en avspärrning. Därför behöver förslag som gör att produktionen ökar, finnas med i den livsmedelsstrategi som regeringen nu jobbar med. Jesper Broberg, förbundsdirektör Hushållningssällskapens förbund, skriver på Na-debatt.

Publicerad: Uppdaterad:

Vi vet att livsmedelsbutikerna inte har speciellt mycket mat i lager, kanske räcker den i tre, högst fyra dagar och om Sverige skulle hamna i en avspärrning så skulle hälften av maten vara slut inom tio dagar.

Produktionen av livsmedel har minskat samtidigt som det moderna samhället har blivit alltmer sårbart. Importen av livsmedel låg 1980 på cirka 30 procent – i dag importerar vi hälften av det vi äter.

Samtidigt som vi nu raskt avvecklar det svenska jordbruket och blir mer importberoende finns ingen planering för hur Sveriges befolkning ska få tillgång till livsmedel i händelse av en större kris eller avspärrning. Den dåliga försörjningsberedskapen är den dolda försvarsfrågan. Det finns ingen statlig myndighet som har ett samlat ansvar för Sveriges livsmedelsförsörjning. Det finns heller inga beredskapslager med bränsle eller insatsvaror till jordbruket som krävs för transporter och produktion.

I den pågående livsmedelsstrategin, som regeringen snart kommer att presentera finns inga förslag eller åtgärder kopplade till frågan om Sveriges livsmedelsberedskap. Det är till och med så att regeringen aktivt valt att inte ta med frågan i utredningen trots protester från bland annat Hushållningssällskapet.

Det är nu hög tid att regeringen tar sitt ansvar och inser frågans betydelse. Det behövs tydliga direktiv och åtgärder som kan träda i kraft vid en situation då livsmedelsimporten begränsas av någon anledning. Tre åtgärder som omgående borde åtgärdas är:

  1. Att det i den kommande livsmedelsstrategin finns tydliga produktionsmål för vissa livsmedel och att förutsättningar skapas för att öka självförsörjningsgraden av livsmedel.
  2. Att beredskapslager skapas för strategiska livsmedel, bränsle, insatsvaror för lantbruket, med mera.
  3. Att Livsmedelsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Jordbruksverk med flera berörda statliga myndigheter, regioner, landsting och kommuner, ges preciserade uppdrag för landets försörjningsberedskap inom sina respektive ansvarsområden.

Den dåliga försörjnings-beredskapen är den dolda försvarsfrågan, och att vara naiv och hoppas på det bästa är ingen bra strategi oavsett om det gäller landets säkerhet eller livsmedels-produktion.

 

Jesper Broberg 
förbundsdirektör Hushållningssällskapens förbund

Kommentarer

Kommentera