Fråga oss här!
Vi erbjuder

Duellen: Borde miljötillsynen privatiseras?

Ska privata aktörer släppas in i miljötillsynen? Ja, det tycker generaldirektören för Swedac som ser möjligheter att göra tillsynen mer effektiv. Miljöchefen i Hässleholm menar att det bäddar för jäv i bedömningarna.

Publicerad:

JA

Peter Strömbäck, generaldirektör för Swedac

 

1. Vad skulle miljötillsynen vinna på att öppnas upp för privata aktörer? 

Ackreditering och privata utförare kan bidra till att göra miljötillsynen effektivare och mer enhetlig över landet. De kan vara en del av lösningen, ett komplement som kan göra det möjligt att utföra mer tillsyn. Naturvårdsverket kan skriva föreskrifter, medan myndighet, som till exempel kommun, kan behålla tillsynsansvaret men låta ackrediterade organ med rätt kompetens utföra den praktiska kontrollen. Så sker redan idag med till exempel hissar.

2. Vilka risker ser du?

Ackreditering innebär en oberoende kompetensprövning. Oberoendet prövas ytterst av det nationella ackrediteringsorganet, alltså myndigheten Swedac.

3. Kan delar av tillsynen privatiseras? 

Ja. Ackrediterade organ kan utgöra ett komplement. Kommuner och Naturvårdsverket bibehåller nuvarande ansvar men sparar resurser genom att låta ackrediterade organ genomföra den operativa kontrollen.

4. Bör all tillsyn samlas under ett tak? 

Som sagt, kommunerna kan vara fortsatt tillsynsansvariga. Mitt förslag bygger på att delar av den operativa kontrollen utförs av ackrediterade organ. Därmed avlastas kommunerna samtidigt som enhetligheten ökar.

5. Hur kan kommunerna och certifieringsföretagen samverka för att få en effektivare tillsyn?

Naturvårdsverket skrev i en rapport i våras att ”Vissa områden väljs oftare bort redan i planeringen, till exempel tillsyn över kemiska produkter och biotekniska organismer samt vattenverksamheter. Riksrevisionen har också nyligen konstaterat att det bedrivs för lite tillsyn över transporter av farligt avfall”. Detta är exempel på områden där man skulle kunna öppna upp och ge ackrediterade organ möjlighet att verka.

 

NEJ

Sven-Inge Svensson, ordförande för Kommunala miljöchefer och miljöchef i Hässleholms kommun
1. Vad skulle miljötillsynen vinna på att öppnas upp för privata aktörer? 

Den enda fördelen jag kan se är för företagen som då kan välja vem som skall granska dem. Detta skall vägas mot att en i grunden samhällsviktig granskning med fokus på att lagen följs, medborgarnas hälsa, miljö och kommande generationers möjligheter att leva ett gott liv förminskas till en kundrelation, där en privat aktör utan samhällsansvar ska förelägga, förbjuda, åtala eller utdöma miljösanktionsavgift.

2. Vilka risker ser du?

I en kundrelation står kunden i centrum och "du biter inte den hand som föder dig". Jag har svårt att se hur en privat aktör skulle kunna ta myndighetsbeslut utan att det skulle misstänkas föreligga intressejäv.

3. Kan delar av tillsynen privatiseras? 

Det är den till viss del redan genom de miljörapporter, periodiska besiktningar med mer som konsulter utför. Poängen är att dessa i nuläget är föremål för myndighetsgranskning varvid tillsynsmyndigheten kan ta beslut om förelägganden, åtal och miljösanktionsavgift.

4. Bör all tillsyn samlas under ett tak?

Nej, men vi behöver en bättre samordning och samsyn. Länsstyrelsernas granskning av den kommunala miljötillsynen behöver vässas och organisationsavarter beivras. Centrala myndigheter inom miljöområdet bör, liksom nu sker inom livsmedelstillsynen, ställa krav på miniminivå vad gäller bemanning, kompetens och tillgänglighet på lokal myndighetsnivå.

5. Hur kan kommunerna och certifieringsföretagen samverka för att få en effektivare tillsyn?

Verksamheter som certifierar sig har generellt bättre kontroll på sin verksamhet och ju mer underlag vi som myndighet får desto mindre blir behovet av vår tillsyn och därmed ska verksamheten få en lägre tillsynsavgift.

Palle Liljebäck

chefredaktör