Vi erbjuder

DUELLEN: Gör hälsoundersökningar nytta?

Många arbetsgivare låter sina anställlda göra regelbundna hälsoundersökningar. Helt i onödan, menar en läkare och hänvisar till forskning som visar att hälsokontroller inte leder till bättre hälsa. Ett företag som erbjuder hälsoundersökningar har en annan uppfattning.

Publicerad: Uppdaterad:

NEJ

Mats Reimer, Barnläkare och bloggare på Dagens Medicin

 

1. Ditt främsta skäl till att inte göra en hälsoundersökning?

Sammanställning av den bästa forskningen visar att hälsoundersökningar inte ger oss ett längre och friskare liv. Vårdens resurser används bättre till vård av sjuka än till att leta efter dolda tecken till sjukdom hos friska. På samma sätt som vid till exempel mammografi finns risk för falskt positiva svar (att en frisk person är sjuk) och för överdiagnostik (hittar en sjukdom som inte kommer att ge symtom). 

2. Kan resultatet ligga till grund för en livsstilsförändring?

Vi vet redan vad vi kan göra för en bättre hälsa: inte röka, inte dricka för mycket, äta lagom och mer vegetariskt, röra på sig varje dag och vårda sina vänskaper.

3. Får jag en förvarning om eventuell sjukdom som är under uppsegling?

Knappast på ett meningsfullt sätt.

4.Finns det risker med hälsoundersökningar?

Privata aktörer som säljer hälsokontroller eller provtagning av friska handlar omoraliskt. När de hittar positiva fynd, som sannolikt är falskt positiva, blir det den offentliga vården som får bekosta vidare utredning. Gentester blir än mer etiskt komplicerat: finner man en genetisk riskfaktor har du skapat oro även hos dina nära släktingar genom att ge ett svar på en fråga de aldrig ställt.

JA

Will Stoddart, CEO för Werlabs, som erbjuder hälsokontroller och hälsoanalyser via blodprov

 

1. Ditt främsta skäl till att göra en hälsoundersökning?

Hälsokontroller av den typ som vi erbjuder är bevisat effektiva, enligt en metastudie vid Cochrane institutet. Det gäller särskilt i jämförelse med mer klassisk hälsoundersökning, så kallad screening, som ju istället ofta syftar till att upptäcka sjukdom i ett tidigt skede. Det är ett vanligt missförstånd att hälsokontroller som följs upp med hälsofrämjande åtgärder är det samma som screening.

2. Kan resultatet ligga till grund för en livsstilsförändring?

Ja, det är vedertagen kunskap numera att tillgången på fakta och data gällande den egna kroppen upplevs som motiverande och väcker ett intresse för den egna hälsan. Att testa sig målmedvetet, och dela med sig av sina livsstilsförändringar och resultat, tycks ge bättre effekter på hälsan än en läkarkonsultation. Många av oss har svårt att ens komma ihåg läkarens råd efter avslutat besök.

3. Får jag en förvarning om eventuell sjukdom som är under uppsegling?

I vissa fall, ja. Bland annat vid insulinresistens, ett förstadium till diabetes, som syns om man kontrollerar blodsocker och HbA1c över tid. Men vi varnar också när enzymanalys visar på att man ligger i riskzonen för icke alkoholrelaterad fettlever. Det är ett förstadium till skrumplever som, rätt behandlat, kan gå tillbaka. Vi har fångat upp ett flertal unga personer under 25, som tack vare omgående livsstilsomläggningar, minskat risken radikalt för att drabbas av insulin- eller leverrelaterade besvär senare i livet.

4. Finns det risker med hälsoundersökningar?

Ja, om företaget som säljer dem också erbjuder andra typer av tjänster som de tar betalt för, som olika typer av scanningar, ultraljud, läkarkonsultationer och liknande. I sådana fall finns det en uppenbar risk för överbehandling. Testföretag som på ett eller annat sätt hänger samman med läkemedelsbolag eller hälsokostföretag riskerar också att tappa i trovärdighet.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Måns 2016-02-19

Jag gjorde ett werlabstest och något förhöjt socker. Det räckte för att jag skulle skära ner en hel del på både frukostjuice och godsaker. Jag visste ju redan innan att det inte var nyttigt men det var inte innan jag fick det svart på vitt som jag ändrade mitt beteende. Hälsoundersökningar gör skillnad och Werlabs är hur smidigt som helst.

Lööv 2016-02-19

Hälsoundersökningar kan vara bra verktyg om det görs frekvent för att få reda på personens välmående. Detta är både kostsamt och tidskrävande. Det jag tror på mer är av arbeta förebyggande genom fysisk aktivitet. Det vill säga träning i någon form, eftersom träning medför bättre imunförsvar, mindre kortisol, bättre sömn med mera. Det vore intressant om man kunde jämföra studier som handlar hälsostudier och träning, som jämförs dessa för att få reda på vilket som är den mest långsiktiga verktyget för individen.

Therese 2016-02-19

När jag jobbade på ett IT-företag för ett par år sedan erbjöds vi regelbundna hälsoundersökningar. Jag hade en kollega som praktiskt taget levde på kaffe och snus. Trots att han visste att han borde ändra sin livsstil sköt han på det från år till år. Ända tills han gick på sin hälsoundersökning och fick höra att han var i sämre skick fysiskt (med avseende på kondition och blodvärden) än våra 50-åriga säljare. Då blev det fart på honom och han började äta riktiga måltider samt följde med oss andra och tränade 1-2 ggr/vecka. För de flesta krävs små (och självklara) förändringar, men triggern som får dem att faktiskt genomföra dessa förändringar varierar från person till person. Och om företag vill betala för hälsoundersökningar åt sin personal är det i mitt tycke inget problem.

Albert 2016-02-18

Jag tycker att hälsoundersökningar gör nytta, brukar vara ett bra tillfälle att ta upp småkrämpor, livstilsfrågor och andra besvär som inte den vanliga vårdcentralen verkar ha tid att lyssna på. Och på en arbetsplats där jag arbetade så upptäcktes en allvarlig sjukdom som en kollega hade utan att veta det. Jag blev väldigt förvånad när jag tidigare hörde nyheten att detta med att hälsoundersökningar skulle vara meningslöst och håller som sagt inte med men det gjorde arbetsgivaren som nu tagit bort den möjligheten. Det känns trist.
Kommentera