Vi erbjuder

Grekiskt drama med klimatet i fokus

Det finns ljusglimtar i den grekiska krisen. En av dem är ett forskningssamarbete med Stockholms universitet om miljö och klimat. När jordklotet värms upp med i genomsnitt två grader kan fastlandet runt Medelhavet räkna med fem graders höjning.

Publicerad: Uppdaterad:

Regnet öser ner i Aten och gatorna svämmar över. Under natten har det kommit 40 millimeter regn. Professor Christos Zerefos på Academy of Atens meddelar att han har fastnat i trafiken och blir sen. Det brukar vara så när det regnar i huvudstaden.

Han är en nyckelperson i samarbetet mellan forskare i Grekland och Stockholms universitet. Med värdefull kompetens inom klimat- och atomsfärsforskning har hans grupp mycket att tillföra.

– Skyfallet i dag är exempel på extremväder som vi upplever allt oftare. Samma gäller långvarig torka och starka vindar. Den sammanlagda årsnederbörden är dock i stort sett samma som tidigare, säger Christos Zerefos.

Täckt av is

Han berättar att även Grekland till delar var täckt av is för trettio tusen år sedan. Genom studier i grottor kan historiska klimatförändringar studeras.

– Med hjälp av isotopanalyser av droppstenar från kalkstensgrottor kan växlingar av temperatur och nederbörd med stor noggrannhet läsas av över tid.

Vi träffas i den pampiga byggnaden med kolonner och ornament mitt i staden. Academy of Athens är en fristående akademi som numera inte får några anslag alls från den skuldtyngda grekiska staten. Nu går man runt på egna medel och forskningsanslag från bland annat EU.

Men det är inte dit svenska forskare åker med jämna mellanrum. Karin Holmgren, professor i naturgeografi på Stockholms universitet, är på väg till Peloponnesos som är en halvö av det grekiska fastlandet, när tidningen Naturvetare ringer. Där ligger forskningsstationen Navarino.

– Studier och provtagning i en grotta står på agendan den här gången. Målet är att upprätta en integrerad miljö-, klimat- och arkeologisekvens för södra Grekland under de senaste tio tusen år med fokus på bronsåldern, 3 000-1 000 år före Kristus, samt de senaste 2000 åren, säger Karin Holmgren.

Vad naturen tål

Den forskningen är en viktig pusselbit i FN:s klimatpanels, IPCC, naturvetenskapliga del. Det finns få studier av hur östra Medelhavsregionen har påverkats av klimatförändringar.

Samarbetet med grekerna har sin källa i viljan att etablera strategiska partnerskap utanför akademin. Partnern i näringslivet är företaget Temes, som har byggt och förvaltar femstjärniga resort på Peloponnesos. De drivs hållbart ur ett miljö- och kulturperspektiv, med hänsyn till vad naturen tål.

Det tyckte Stockholms universitet var intressant och inledde ett samarbete. I botten ligger pengar från en rik grekisk skeppsredare, som ville ge något tillbaka till sin hembygd och göra den levande. Första spadtaget till forskningsstationen togs 2010.

– Vi kompletterar varandra bra, där klimat, vattenresurser- och miljöforskning förenar oss. Det har i sin tur lett till kontakter med andra universitet i bland annat Tyskland och ansedda Cornell University, USA.

Sverige stöttar

Från Sverige ger Vetenskapsrådet anslag till NEO-kopplade forskningsprojekt, och ett antal nya EU-ansökningar är inlämnade.

– Under resans gång har NEO-forskningen vidgats från naturvetenskap till tvärvetenskap med discipliner inom arkeologi, kultur och sociologi. Det handlar bland annat om möjligheter för befolkningen att försörja sig på hållbar förvaltning av naturresurser och turism. Här odlas de finaste oliverna.

Fokus ligger dock fortfarande på klimatförändringar över tid. Christos Zerefos påminner om att koldioxidhalten i atmosfären har ökat med 30 procent under de senaste hundra åren, varav den största delen sedan 1960-talet.

– Det är inte bara klimatgaserna som påverkar, utan även så kallade aerosoler, som förekommer naturligt i luften. De mest påtagliga här har sin källa i Saharas sand, som med vindarnas hjälp förs hit. Inte sällan kan det vara ett tunt sandskikt på trädgårdsmöblerna, säger han.

Årsringar ger svar

Det kan också handla om lokala partikelutsläpp från skogsbränder, som destabiliserar klimatet och höjer temperaturen ända uppe i Arktis, enligt Christos Zerefos.

Trädens årsringar ger också svar på hur klimatet har förändrats över tid. Här finns en 1 500 år lång mätserie av träds årsringar, den längsta vid Medelhavet.

– Med hjälp av den mätserien kan vi i första hand analysera nederbörden, som på de här breddgraderna betyder mer för tillväxten än temperaturen. Just nu väntar jag med spänning på en av våra doktoranders resultat om det också är möjligt att analysera temperaturen, säger Karin Holmgren.

Som jämförelse använder man sig av de senaste hundra årens verkliga mätningar av temperatur och nederbörd. Det gör det möjligt att göra analyser bakåt i tiden.

En av de forskare som ingår i professor Christos Zerefos forskargrupp är John Kapsomenakis. Han är disputerad inom klimatologi, och är fysiker i botten. Honom träffar vi i mer anspråkslösa lokaler ett stenkast från Academy of Athens pampiga huvudbyggnad.

Fem grader varmare

Han gör datasimuleringar och bygger klimatmodeller över olika scenarios. I hans forskning ingår också att titta på vilka anpassningar som måste göras i ett varmare klimat och vad det kostar. Det handlar om allt från kylning av byggnader och fler skogsbränder till jordbruk och turism.

Medelhavsområdet drabbas hårdare när jordens genomsnittliga temperatur höjs med två grader. Över land räknar man med fem grader högre temperatur än i dag och tre grader över hav.

– Skogsbränder kommer att bli vanligare i framtiden, både som ett resultat av högre värme och starkare vindar. Rekordhettan 2007 kommer om mindre än hundra år att betraktas som sval.

Även turistsäsongen kan komma att förändras.

– Det blir hetare under juli och augusti, vilket kan göra att turisterna söker sig hit under vår och höst i stället. Detsamma gäller jordbruket som måste anpassa sig till högre temperaturer och marginellt högre nederbörd, som mer får karaktären av skyfall, säger John Kapsomenakis.

Sänkta löner

Vi glider över på den grekiska krisen, som förstås har påverkat forskarnas villkor. De flesta har fått sina löner sänkta med mellan 40 och 45 procent sedan 2010, enligt John Kapsomenakis, som själv har klarat sig betydligt bättre.

– Jag har samma villkor som före krisen eftersom jag har extern finansiering, bland annat från EU. Flera av mina vänner har lämnat och forskar i andra länder. Jag trivs här, men jag vet inte om jag blir kvar i det osäkra läge som landet befinner sig i.

Han befarar att lönerna kommer att fortsätta sjunka. Att Grekland har problem med braindrain är uppenbart. Enligt en professor på Academy of Athens lämnade 5 000 doktorer landet förra året. De flesta flyttar till andra europeiska länder som England, Tyskland, Holland, Frankrike och Sverige.

Stoppa braindrain

Det sätter spår i både utbildning och forskning.

– Jag vill påstå att den akademiska nivån fortfarande är hög, men ett problem är att pensionerade universitetslärare inte ersätts av nya. Det finns inga pengar helt enkelt, säger John Kapsomenakis lite uppgivet.

Alla som jag har pratat med är bekymrade över läget, men samtidigt finns det en övertygelse om att Grekland kommer att ta sig ur krisen. Och då kommer akademikerna tillbaka.

Regeringen har ambitioner att stoppa utflödet. Enligt en journalist kommer staten att försöka få två tusen forskare att stanna genom att skjuta till pengar i ett utbyte mellan akademi och näringsliv. Men inget är spikat.

 

Fakta NEO

Forskningsstationen NEO, Navarino Environmental Observatory, i Costa Navarino på halvön Peloponnesos.

Forskningssamarbete mellan Stockholms universitet, ekoturimsföretaget Temes och Academy of Athens.

Ett förnyat avtal träffades i våras efter fem framgångsrika år. Rektorn från Stockholms universitet och Greklands president var på plats.

Forskningen har fokus på klimat och miljö, och spänner från geomorfologi till dendrologi under tusentals år.

John Kapsomenakis

Aktuell: Ingår i forskargruppen som samarbetar med Stockholms universitet.

Utbildning: Fysiker i botten, disputerad inom klimatologi.

Bor: I en förort till Aten, har ännu inte hunnit med familj. Jobbet tar all tid.

Fritid: Opera, teater och klassisk musik.

[KH1]Gäller höglänta trakter!

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies