Vi erbjuder

Erland hittar främmande arter – med din hjälp

Med så kallad crowdsourcing får forskarna tillgång till fler ögon och öron för att samla data. Erland Lettevall har tagit vara på detta i arbetet med att tidigt upptäcka främmande arter som kan ställa till problem i ekosystemet.

Publicerad: Uppdaterad:

Du lyfter upp kräftburen och tycker att kräftorna inte riktigt är sig lika; de har vita fläckar på klorna och ett slätare skal. På dykturen ser du en ovanlig fisk, eller kanske står du på stranden och ser något stort röra sig ute i vattnet. En val!

– Det är ofta allmänheten som gör de första fynden av främmande arter. Övervakningsprogram kommer först när man vet att arten finns på en plats, säger Erland Lettevall, utredare vid Havs- och vattenmyndigheten.

Han är projektledare för att ta fram en app för inrapportering av arter till naturvården. Tanken är framför allt att upptäcka främmande arter, men även att följa hotade arter eller förändringar i miljön.

Valskådning

De främmande arterna är viktiga att upptäcka eftersom de kan vara smittbärare och ett hot mot inhemska arter och den biologiska mångfalden. De förändrar ekosystemet, som slutar fungera som det har gjort tidigare.

– Utarmning av biologisk mångfald är ett större problem än klimatförändringarna. Vi upptäcker hela tiden nya arter, men en del hinner försvinna innan vi hittar dem.

Erland Lettevall är marin zoolog med inriktning på beteendeekologi. Han jobbade med så kallad crowdourcing, alltså att ta allmänhetens hjälp att samla in data till forskningen, redan 1988. Då studerade han socialt beteende hos kaskeloter och tog hjälp av personer som åkte ut på valskådning.

– Jag fick ett gratis forskningsfartyg där folk skickade in sina bilder till mig. Jag tycker att crowdsourcing är stimulerande och meningsfullt. Och resultatet kan bli så bra att man kan doktorera på det.

Första blåskrabban

Appen för rapportering av arter, Rappen, vänder sig till en bred grupp av allmänheten. Det ska vara enkelt att rapportera men ge så pass mycket information att det är användbart.

– Detta är ett bra komplement till mer traditionell övervakning och vetenskapliga undersökningar. Här får vi tidig information om förändringar och var de sker.

Upplägget är enkelt. Den som ser något ovanligt tar en bild med sin mobiltelefon eller surfplatta och e-post och telefonnummer. Positionen läggs till automatiskt. Det finns möjlighet att skriva in mer information och den som är expert kan lägga till ny information och nya arter, så att systemet förbättras.

– Vi har fått in många rapporter om stora djur som tumlare och grindval. Och en video av en tumlare. Det första fyndet av blåskrabba i Sverige kom också in via Rappen. Det är roligt att se att det fungerar.

Syftet med att ta fram Rappen var att få en enklare hantering och bättre överblick för de observationer som rapporteras in av allmänheten. Och att lättare hitta dem som vill bli kontaktade för att lämna mer uppgifter.

Nya stjärnor

Att hela tiden hålla allmänheten engagerad har varit den stora utmaningen i projektet. Man måste visa att informationen kommer till användning och att man får en belöning för att man deltar. Erland Lettevall betonar att man måste göra det enkelt för så många som möjligt att delta.

– Du behöver inte vara expert på astronomi för att upptäcka nya stjärnor om du har tydliga instruktioner.

Tips till den som vill jobba med crowdsourcing

1. Ta reda på vilken info du kan få in från allmänheten. Finns det beteenden man kan utnyttja och grupper du kan vända dig till?

2. Hitta engagerade personer i nät- verket som kan hjälpa till att föra ut information och återkoppla om hur det fungerar.

3. Var beredd på att det kräver att du är engagerad och gör flera riktade informationsinsatser.

4. De som ska rapportera in information behöver inte förstå så mycket av vetenskapen. De behöver främst tydliga och enkla instruktioner.

5. Det är viktigt att synliggöra resultatet och belöna den som deltar på något sätt.

 

Erland Lettevall

Aktuell: Projektledare för Rappen, ett utvecklingsprojekt för att testa crowdsourcing av
vattenlevande organismer.

Utbildning: Marin zoolog med inriktning på beteendeekologi.

Bor: I Göteborg.

Yrke: Utredare inom miljöövervakning på Havs- och vattenmyndigheten.

Marint favoritdjur: Kaskeloten, men jag tycker också att nakensnäckor är otroligt intressanta och vackra djur.

Gör en ledig dag: Är på havet, på stranden eller i skogen.

 

Exempel på marina främmande arter i Sverige

Blåskrabba – förökar sig snabbt, tålig för variationer i salthalt, konkurrerar med den svenska strandkrabban och bottenlevande räkor.

Signalkräfta – bär med sig kräftpest som drabbar de inhemska flodkräftorna hårt.

Svartmunnad smörbult – reproducerar sig snabbt, är tålig och konkurrerar ut inhemska fiskarter som skrubbskädda.

Nordamerikansk havsborstmask – konkurrerar ut andra arter, men blandar också om bottensediment och syresätter därmed bottnar och frigör näringsämnen.

Anna Norberg

Jobbar inte längre på Naturvetarna

Kommentarer

Kommentera