Vi erbjuder

När jobben digitaliseras

Hälften av dagens jobb är borta om bara 20 år, enligt en rapport. Vi har pratat med några experter som är rätt optimistiska om framtiden. De är överens om att jobben för naturvetare får ett högre kunskapsinnehåll när rutinuppgifter automatiseras.

Publicerad: Uppdaterad:

Det talas om robotskräck, men inte för att någon är rädd för robotar efter att ha sett Terminator. Rädslan nu är att robotarna ska ta över våra jobb.

– Men det har de redan gjort, även i låglöneländerna. Nu handlar det inte längre om robotar som tar över fabriksjobb, utan om en automatisering och datorisering som påverkar nästan alla jobb, säger Gunnar Karlsson, professor i elektro- och systemteknik på KTH.

Molntjänster

Enligt en rapport från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, finns 53 procent av de svenska jobben i yrken som kan automatiseras inom 20 år.

– Men det är inte så att vi människor ska ersättas av robotar. Det är våra arbetsuppgifter som kan utföras av maskiner i stället. Och att vi kan automatisera något behöver inte innebära att man gör det, säger Gunnar Karlsson.

Många tjänster är enkla att automatisera. Programvaran kan köras i molntjänster och det går snabbt för företagen att komma igång. Mjukvaran som behövs är billig jämfört med en industrirobot.

– En ekonomifunktion kan flyttas till ett automatiserat system på en vecka, säger Gunnar Karlsson.

Expertkunskaper

Snabbare och billigare än när industrirobotarna tog över i fabrikerna alltså. Men det finns ytterligare en stor skillnad nu jämfört med tidigare. Även arbeten som kräver expertkunskaper och långa utbildningar kan effektiviseras med hjälp av datorer.

– Men för vissa tjänster vill vi ha mänsklig kontakt, som inom vård, skolundervisning och försäljning av större saker. Ibland är det inte heller lönsamt. Man skulle till exempel behöva en hel armé av maskiner för att ersätta en vaktmästare, säger Gunnar Karlsson.

Enligt rapporten från SSF påverkas biomedicinska analytiker mest bland naturvetarna av automatiseringen. I andra änden hittar vi lantmästare och skogsmästare.

Rutinartade arbetsuppgifter

Marita Teräs, strateg på Naturvetarna, tror mer att jobben förändras än att de försvinner.

– Rutinartade arbetsuppgifter, som tillståndsärenden, beräkningar och enklare analyser är i riskzonen. Men tolkningen av resultaten kommer även i fortsättningen att kräva naturvetenskaplig kompetens, säger hon.

Hon tror att det blir allt viktigare att kunna sätta in resultaten i ett större sammanhang och förstå vad de innebär för till exempel hälsa och miljö. Lika viktigt är att kunna dra slutsatser och förmedla resultaten.

– Att kunna kommunicera, engagera och vara pedagogisk och empatisk är saker som maskiner inte kommer att klara bättre än oss på länge. De ökade kraven i arbetslivet borde också gynna naturvetare, säger hon.

Digitala arbetare

Automatiseringen för även med sig nya jobb. Teknisk kompetens kommer att vara mer efterfrågad för underhåll, kalibrering och kvalitetssäkring av datorernas arbete. Dataspecialister, som systemerare, programmerare och programutvecklare, är den yrkeskategori som förväntas växa mest.

För många yrkesgrupper ersätts också en del av de förlorade jobben med så kallade digitala arbetare. Alltså de som skapar eller driver digital teknik eller andra yrken som digitaliseringen kan ge upphov till.

– Kom ihåg att många av de jobb som finns nu skulle en person för 50 år sedan inte ha förstått, säger Gunnar Karlsson.

Anna Norberg

Jobbar inte längre på Naturvetarna

Kommentarer

Kommentera