Vi erbjuder

Rikard kodar framtidens konst och musik

Musik skapas alltmer i datorer och inte av människor i en studio. Efter många år inom datavetenskapens värld har Rikard Lindell nu lanserat ett verktyg som ska leda till kreativ interaktion mellan människa och teknik.

Publicerad: Uppdaterad:

Det ser ut som en liten galax, små runda vita cirklar med gröna prickar i mitten på en svart bakgrund. Rikard Lindells fingrar rör sig snabbt över telefonens pekskärm, där hans beröring av en grön prick startar uppspelning av en elektronisk ljudsekvens. Genom att starta och justera olika cirklar samtidigt skapar han snabbt en elektronisk melodi i appen C3N play.

– Appen är baserad på mina forskningsresultat. Målgruppen är de som gillar elektronisk musik och vill uppleva mer än att bara lyssna, förklarar Rikard Lindell. Han är lektor i datavetenskap vid Mälardalens högskola i Västerås och forskar inom interaktionsdesign.

– Interaktionsdesign handlar om att designa ett värde, en upplevelse, som förvandlas till fungerande teknik. Det är inte helt lätt, det är faktiskt väldigt svårt, påpekar han.

Programmering som ett hantverk

När datavetenskapen möter design uppstår en friktion, enligt Rikard Lindell. Naturvetenskapligt skolade forskare och ingenjörer har oftast ett tankesätt som utgår från en hypotes eller idé som ska bevisas eller motbevisas. Designforskningen är motsatsen.
– Det handlar om att hitta en framtida specifik lösning på ett specifikt problem i en specifik situation.
Ett sätt att komma runt denna friktion är att tänka på programmering som ett hantverk och på programkod som designmaterial.
– Om vi förstår programkodens egenskaper kan vi få fram dess fulla potential för gestaltning. Därför ska vi inte bara forska om kod, utan också designa kod för nya applikationer.

Koda och interagera

Digitaliseringen i världen accelererar och med det förändras arbetsmarknaden. Det finns de som menar att programmering av datakod är den nya läs- och skrivkunnigheten och att det borde läras ut i skolorna. Rikard Lindell håller med men påpekar åter igen vikten av att se programkod som ett formbart material.
– Frågan är också vilket ämne det skulle tillhöra – slöjd, språk eller matte?
Dagens barn är redan vana vid att använda digitala verktyg, till exempel genom att både aktivt modifiera ett spel och att interagera med andra som spelar. Därifrån är steget till att börja skriva kod inte långt, enligt Rikard Lindell.
Rikard Lindell hittade själv till datavärlden via musiken. Han är klassiskt skolad tvärflöjtist men hade redan som ung även ett stort intresse för teknik. En sommar lånade han hem en synt av en vän till familjen.
– Jag var helt hooked direkt. Sedan dess har jag gjort mycket musik och släppt flera skivor och i mitten av 1990-talet insåg jag att datorerna är det nya musikinstrumentet. Med det tappar man mycket av det sociala, av interaktionen när man skapar musik.
Upplevelsen när man rör på pekskärmen för att mixa och justera ljudet i appen C3N play ska istället likna den lekfulla upplevelsen vid ett mixerbord.
Rikard Lindell förespråkar en lekfullhet, både inom vardagen och inom forskningen.
– Speciellt inom forskningen är det för mycket fokus på nyttoaspekten. En nytta av forskningen är att vi lär ut till våra studenter som sedan tar med sig kunskapen till sina kommande yrkesfält. På så sätt kan forskningen också göra nytta, avslutar Rikard Lindell.

 

Text: Natalie von der Lehr

 

Datavetenskap möter humaniora

School för Poetic Computation (Skolan för poetisk programmering) i New York anser att programmering liknar kreativt skrivande. Skolan tillhandahåller verktygen för att lära sig att skriva kod och för att använda kunskapen i en kreativ process och tillämpning.
”Programmering är poetiskt när teknologi används för kritiskt tänkande och estetik – ett utrymme där logik möter elektronik, matematik möter språk och analytisk tänkande möter experiment”, skriver skolan på sin hemsida.
– Enkelt uttryckt har humanvetenskaperna mycket att bidra med till datavetenskap när framgångsfaktorer beror på andra aspekter än optimala lösningar, kommenterar Rikard Lindell.

Läs mer på http://sfpc.io/mission

 

C3N play (uttalas ”zen-play”)

  • C3 står för content, creativity and collaboration (innehåll, kreativitet och samarbete).

  • N står för oändlighet.

  • Ljudet representeras av en symbol, som en ljudvåg, istället för ett namn.

  • De olika ljuden går att kombinera och justera i oändlighet. Det ska vara enkelt och intuitivt att använda för nybörjaren samtidigt som det finns utrymme för erfarna musiker att skapa musik.

  • Programvaran och appen har utvecklats av Rikard Lindell, David Laake, Håkan Lidbo och Emil Hedin. Appen är gratis.

Läs mer på c3n.se

Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies