Vi erbjuder
Anders Blanck, vd för LIF, vill säkra tillgången på kapital i de mindre bioteknikbolagen. Anders Lönnberg är regeringens nationella samordnare för life science. Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne vill göra Sverige attraktivt för utländska investeringar.

Så ska svensk life science lyfta

Svensk life science har backat under flera år. Nu är hela branschen och politikerna överens om att vända trenden. Forska Sverige har tagit fram en åtgärdslista som presenterades på seminariet "Agenda för hälsa och välstånd", som Naturvetarna var med och arrangerade.

Publicerad: Uppdaterad:

Tre ministrar var på plats, en statssekreterare och regeringens nationella samordnare för life science. Behovet av mer samverkan, rörlighet och innovation gick som en röd tråd genom dagen.

– Nu behövs inga fler utredningar, det är dags att gå från ord till handling, sa närings- och innovationsministern Mikael Dammberg när han som sista talare ingöt framtidstro i den 400 personer stora publiken i aula Medica på KI.

Vården som motor

Även om länder som Danmark och Storbritannien har kört förbi Sverige finns det stolta traditioner, som bland annat har sin källa i samverkan mellan akademi, företagen och vården, menar Mikael Dammberg.

– Ett mentalt skifte är på gång. Vården ska återigen bli motor för innovationer.

Att det är möjligt visade flera av talarna, bland annat de som företrädde patientföreningarna.

– Patienterna kan och vill bidra till att vara en partner i forskningen, om de känner sig trygga med att lämna data till register och biobanker. Lika viktigt är att patienterna blir informerade om den nytta de gör för forskningen, sa Inger Ros, ordförande för Riksförbundet HjärtLung.

Guldgruva med patientdata

Bengt Westerberg har utrett den guldgruva som databaser med individuppgifter utgör. I dagsläget får man inte bygga databaser för framtida behov där syftet inte är klart.

– Jag menar att den typen av forskningsdatabaser skulle vara mycket värdefulla för både forskningen och vården. De biobanker som finns i dag har tjänat forskningen.

Men Datainspektionen säger nej och menar att det är ett hot mot den personliga integriteten.

– En rigorös säkerhet behövs förstås och ett medgivande från berörda personer, sa Bengt Westerberg.

Han påpekade att de register som finns i dag inte har missbrukats. Några data har inte läckt ut.

Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten, instämde och menar att det skulle ge Sverige konkurrensfördelar.

– Det skulle ge möjligheter att göra uppföljande studier av hur ett läkemedel har använts och vilken effekt det har gett, kopplat till andra register. Vår befolkning på nio miljoner är en perfekt population för den typen av studier.

Riv murarna

När den excellenta forskningen var på agendan deltog Naturvetarnas samhällspolitiska chef Frida Lawenius i panelen.Naturvetarnas samhällspolitiska chef Frida Lawenius satt i panelen.

– Riv murarna mellan akademi och näringsliv. Bristen på rörlighet mellan de två världarna är ett hinder för excellent forskning, och i förlängningen också ett hinder för nya upptäckter och produkter.

Hon pekade bland annat på svårigheterna att komma tillbaka till akademin efter en tid i näringslivet.

– Otrygga anställningsvillkor, otydliga karriärvägar och brist på tjänster inom akademin sporrar inte till rörlighet, sa Frida Lawenius och påminde att det handlar om människor.

Forskningsministern Helene Hellmark Knutsson vill rätta till det och få fler unga att välja forskarbanan.

– Nu är det dags att gå från analys till handling. En nationell samordnare är utsedd och en forskningsberedning är tillsatt inför forskningspropositionen nästa höst, sa hon.

Kritiskt läge

Läget för svensk medicinsk forskning är kritiskt. På tio år har antalet anställda inom life science halverats och investeringarna i forskning har minskat. Samtidigt sjunker exportintäkterna.

Den nytillsatta nationella samordnaren Anders Lönnberg vet vad han vill.

– Målet är höja kvaliteten i hälso- och sjukvården, liksom att korta vägen mellan nya tekniska innovationer och läkemedel till sjukvården. Grunden för det är att utveckla nya produkter i samverkan mellan vården och forskningen, som måste ha tillgång till patienter och register.

Vad behöver göras?

Arrangören Forska Sverige gav dagen till ära ut en ny rapport med fjorton konkreta förslag för att lyfta svensk life science. Här är fyra av dem:

1. Det måste finnas en tydlig roll för kliniska studier i vården. Öka satsningen på kvalitetsregister, där våra personnummerbaserade databaser ger Sverige en konkurrensfördel.

2. Svensk vård är dåliga på att använda nya innovativa produkter. Skapa en särskild fond i syfte att avlasta vårdens kostnader för introduktion av godkända läkemedel och så kallad CE-märkt medicinteknik.

3. För ökad kvalitet i vården måste patienter, forskare, företag och vårdgivare få bättre möjligheter att bidra till insamling, användning och delning av data på ett etiskt, säkert och strukturerat sätt. Vi föreslår en samordnad satsning på digitalisering inom life science, med en arbetsgrupp för nationell struktur för forskning och kvalitetsutveckling.

4. Gör en nationell satsning på specialiserade forsknings- och behandlingscentra, där vård, akademi och företag samverkar. Det behövs också en nationell plan för innovationsupphandling. Det behövs också en plan för statligt riskkapital i små företag. Det ska komplettera privat kapital och stimulera privata investeringar i tidiga faser.

 

Läs debattartikel om kritiskt läge för svensk life science

 

Här är hela 14-punktlistan

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies