Vi erbjuder
Del av mismatch repair-systemet, som lagar fel som uppstår när dna kopieras. Illustration: Johan Jarnestad, Kungliga vetenskapsakademien

Nobelpriset i kemi till cellens reparationsverktyg

Årets Nobelpris i kemi kan leda till nya cancerbehandlingar och tidig diagnos av ärftliga sjukdomar. Det handlar om grundläggande förståelse av hur celler delar sig och reparerar fel i sitt dna.

Publicerad: Uppdaterad:

– Det här är ett bra exempel på nyfikenhetsbaserad grundforskning. De får pris för upptäckter som gjordes för länge länge sedan, men som i dag har betydelse för till exempel genetiska sjukdomar, säger Erik Johansson, professor vid institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet.

Hans forskargrupp undersöker hur dna kopieras och funktioner hos enzymet dna-polymeras epsilon. Detta enzym tillverkar hälften av allt dna i kroppen och släpper bara igenom ett fel på tio miljoner byggstenar. Detta korrigeras av det så kallade mismatch repair-systemet, som lagar fel som uppstår när den mänskliga arvsmassan kopieras, och som är en del i årets kemipris.

– Jag vill förstå hur det fungerar och sedan kanske någon annan hittar tillämpningen för det vi lärt oss. Till exempel har man sett att mutationer i enzymet som bygger dna och i mismatch repair-systemet är kopplat till ärftlig tjocktarmscancer.

Det betyder att de som bär på anlag för detta kan gå på regelbundna kontroller för att hitta och ta bort förstadier till cancer i stället för att senare få en cancerdiagnos.

– Det var inget som pristagarna tänkte på. När Tomas Lindahl visade att dna inte är stabilt öppnade det ett nytt stort forskningsfält där man fortfarande hittar nya saker. Och där det på sikt sannolikt kan komma ett stort antal läkemedelskandidater.

Erik Johansson nämner läkemedel som utnyttjar svagheter hos cancerceller och som kan hitta och döda dessa. Detta eftersom det finns cancerceller som har en försämrad förmåga att reparera DNA.

– Jag tror att de kunskaper vi får i grundforskningen kommer att bli användbara, men idag kan vi inte förutsäga hur.

Nobelpriset i kemi 2015 ges till:

Tomas Lindahl från Sverige, verksam i Storbritannien

som visade att DNA sönderfaller även i cellens skyddade miljö, och upptäckte det första steget i DNA-reparationen: base excision repair. Tomas Lindahl är den fjärde svenske nobelpristagaren i kemi sen utdelningarna startade 1901.

Paul Modrich från USA

som har visat hur cellen korrigerar felaktigheter som uppstår när DNA kopieras under celldelningen. Systemet kallas mismatch repair och minskar felfrekvensen ungefär tusen gånger.

Aziz Sancar från Turkiet, verksam i USA

som har kartlagt den mekanism cellen använder för att laga UV-skador på DNA. Denna kallas nucleotide excision repair och används också för att laga defekter orsakade av omgivningen, till exempel cigarettrök.

Anna Norberg

Jobbar inte längre på Naturvetarna

Kommentarer

Kommentera