Vi erbjuder

Satsa på forskarna för att få forskning i världsklass

I dagarna är det många som gör så kallade inspel till nästa års forskningspolitiska proposition som kommer att styra forskningspolitiken för de kommande åren. Även Naturvetarna har uppvaktat regeringen.

Publicerad: Uppdaterad:

En kvalificerad gissning så här inför "proppen", är att "forskning av världsklass" kommer att finnas med bland målen. Har vi hört det förut?

Det är dags att fundera över vad de här orden innebär. Handlar det om att vi vill ha forskning i världsklass? Eller menar man att Sverige ska ha världsklassiga forskningsvillkor? Oavsett tolkning så har vi en bit kvar att gå. Att det är dags för "forskningspropp" är därför bra: nu har vi chansen att ordna det som inte fungerar.

Jag hoppas att regeringen utgår från forskarna i arbetet med att forma den nya politiken. Vi kan prata hur mycket som helst om system, kvalitetsindikatorer och excellens, men finns inte människor som är nyfikna och vill ställa frågor blir det ingen forskning alls.

Idag saknar många forskare i Sverige vettiga arbetsvillkor, särskilt om de arbetar i högskolan. Tidsbegränsade anställningar staplas på varandra, tillsvidareanställningar tillsätts internt utan utlysning och många lever med en ständig stress att söka forskningsbidrag för att finansiera sitt arbete. Lägg till ett meriteringssystem som bygger på att forskningsresultat är den enda merit som räknas. Då får vi en situation där undervisning ses som ett nödvändigt ont, något som stjäl tid från forskningen och där erfarenheter från andra verksamheter blir onödiga eftersom de saknar värde.

Jag är rätt säker på att det inte är så vi riggar för forskning av världsklass.

Men vad kan regeringen göra åt problemen? Det är sant att frågan om villkor ägs av universiteten och högskolorna själva. Men faktum är att regeringen påverkar vilka beslut som fattas, framförallt genom utformningen av resursfördelningssystemet. Dagens ordning, där lejonparten av de skattefinansierade medlen fördelas via forskningsråden direkt till enskilda projekt och grupper, gör det svårt för lärosätena att styra anställningarna. Vem som får göra karriär avgörs i praktiken ofta av forskningsråden.

Min och Naturvetarnas främsta önskan inför forskningsproppen är därför att lärosätena ska få reella förutsättningar att vara goda ledare och arbetsgivare. Ge dem större basanslag som är öronmärkta för anställningar och infrastruktur, så att universiteten kan satsa på det som är forskningens viktigaste ingrediens: forskarna.

När forskare har goda villkor är också förutsättningarna goda för Sverige att få forskning i världsklass.

Helena Nicklasson, förbundsdirektör för Naturvetarna

Tummen upp: För regeringens beslut att inrätta ett snabbspår för naturvetare att bli lärare.

Tummen ner: För VW som har lurat både kunder och miljö genom att manipulera dieselmotorerna att ge lägre utsläpp i tester.

Kommentarer

Kommentera