Vi erbjuder

Kompetens du inte visste att du hade

Kunskap i all ära, men det är lika mycket din generella kompetens och dina personliga egenskaper som efterfrågas i arbetslivet. Att lösa problem, analysera, lära nytt och leda projekt har naturvetare med sig i bagaget från utbildningen.

Publicerad: Uppdaterad:

Har du tänkt på att en akademisk utbildning ger så mycket mer än själva sakkunskapen? Inte minst naturvetare har en generell kompetens som är användbar inom en mängd områden.

– Kunskap omsätts snabbt, det som var eftertraktat för bara några år sedan kan vara föråldrat i dag. Därför är förmågan att söka och ta till sig ny kunskap guld värd i arbetslivet, säger Marita Teräs, strateg på Naturvetarna.

Löser problem

Naturvetare tränas i att lösa problem och att ur stora informationsmängder sovra och plocka ut essensen.

– Det är inte bara matematiker som lär sig att göra analyser, utan det är något av ett signum för naturvetare. Det kan till exempel handla om att använda historiska data för att förutse framtiden. En förmåga som bland annat kommer till nytta för omvärldsanalytiker. Detsamma gäller det vetenskapliga och kritiska förhållningssättet. Sanningar är inte alltid absoluta, utan omprövas hela tiden.

Van att planera

Som naturvetare är man också van att planera sin tid och sitt arbete. Alla vet hur det går om man spar tentapluggandet till kvällen innan.

– Inför tentor och labbarbete, liksom fältarbete måste man lägga upp en plan. Precis så fungerar det i arbetslivet.

Men är inte naturvetare smala i sin kompetens? Man liksom nördar in sig inom ett specifikt område.

– Nej, jag skulle säga tvärtom. De flesta naturvetare är breda i sina intressen och drivs ofta av en nyfikenhet. Många har en bred allmänbildning i politik, kultur, ekonomi och samhällsvetenskap. Något annat är en myt.

Förklara för andra

Däremot är inte alla naturvetare så duktiga på att förklara sitt specialområde för dem som inte är experter.

– Under utbildningen tränas man i att kommunicera, men ofta för de redan insatta. Därför är det en bra idé för till exempel en fysiker att förklara sitt område för en samhällsvetare.

Den akademiska miljön berikar, spontana diskussioner som uppstår med både andra studenter, lärare och forskare.

– Det utvecklar dig som person. Ta till vara på den möjligheten. Arbetsgivare är sällan oroliga för att du inte kan ditt specialområde. Minst lika viktigt är hur du är som person.

Träna på att leda

Marita Teräs påminner om att de flesta akademiker blir duktiga i språk. Både föreläsningar och kurslitteratur är på engelska. Och andelen utländska studenter är hög på många utbildningar, vilket också ger inblickar i andra kulturer.

Men ledarskap är väl knappast naturvetares starkaste gren?

– Många blir ledare i arbetslivet. Även om de inte tränas specifikt i ledarskap så jobbar man mycket i grupp, precis som arbetslivet. En del är naturliga ledare som ofta får rollen som spindeln i nätet.

Hon ger rådet att växla roller i arbetsgrupperna så att fler får chansen att träna som ledare.

Att vidga sin kompetens är också ett sätt att stärka sina aktier på arbetsmarknaden.

– Det kan handla om allt från juridik och kvalitetssäkring till IT och affärsmannaskap, säger Marita Teräs, som själv är biolog i botten.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies