Vi erbjuder

Duellen: Kan Sverige ha fossilfria transporter år 2030

Kan vi klara våra transporter helt utan fossila bränslen om 15 år? Ja, säger forskaren. Nej, men vi kan bli fossiloberoende, säger VD:n för den gröna tankesmedjan.

Publicerad: Uppdaterad:

JA

Linda Olsson Tekn. dr i energisystem, Linköpings universitet
1. Varför/Varför inte?

Vi har tekniska och ekonomiska förutsättningar för en omställning, och det finns både kunskap om vår klimatpåverkan och en vilja att minska vår klimatpåverkan i samhället.

2. Vad behövs för att vi ska nå dit?

Att frågan prioriteras nu. Vårt transportsystem är en komplex apparat som inbegriper många aktörer och mycket infrastruktur. Förändring tar tid att åstadkomma, så om vi vill ha fossilfria transporter 2030 är det hög tid att sätta in åtgärder. Vi behöver en långsiktig politik som sätter upp ambitiösa mål och välgrundade åtgärdspaket, och som vågar satsa på en fossilfri framtid.

3. Vilka förutsättningar har vi för att uppnå detta i Sverige?

Vi har förutsättningar för att producera en stor andel förnybara drivmedel här i Sverige. Biogas kan produceras från olika slags organiskt avfall och ett flertal biodrivmedel kan produceras från skogsråvara. Vi har en stor förnybar elproduktion, som kan bli ännu större med mer sol- och vindkraft och som kan användas till elbilar.

4. Vilka är utmaningarna?

För en omställning till fossilfria transporter krävs samarbete. Transporter är inte en isolerad del av samhället; hur transporter påverkar och påverkas av andra sektorer behöver synliggöras. Fordonsflottan behöver bli mer energieffektiv. Effektiviseringar av bränsleförbrukning äts ofta upp av att vi väljer tyngre bilar med kraftfullare motorer, men genom att köra mindre bilar kan behovet av drivmedel minska. Dessutom behöver vi angripa vårt transportbehov, inte bara tekniken. Samhället behöver planeras så att alternativen att gå, cykla och åka kollektivt blir mer attraktiva, och så att vi kan minska vårt resande.

NEJ

Mattias Goldmann, vd tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet.

1. Varför/Varför inte?

Vi kan bli fossiloberoende till 2030. De sista procenten kostar mer än de smakar. För att etanolen ska antända i motorn behövs lite bensin, gasbilen startar på bensin och har naturgas som backup till biogasen. Biodieseln ersätter fossildiesel, procent för procent men för en del applikationer, såsom sjöfarten, når den knappast 100% år 2030. En smällkall vinterdag är en del av elen fossil. Att år 2030 nå en fossiloberoende fordonsflotta, inte en 100% fossilfri, är ett väl avvägt mål – och världens mest radikala.

2. Vad behövs för att vi ska nå dit?

Målet bör till ungefär en tredjedel nås genom att ersätta fossilt med förnybara drivmedel och el. Lika stor del av minskningen sker genom energieffektivare fordon – det är dumt att använda 1,6 ton bil för att i snitt transportera 1.2 personer. Därtill beteendeförändringar – mer distansarbete, ökad cykling och mer kollektivtrafik.

3. Vilka är förutsättningarna för att nå detta i Sverige?

Sverige har unikt goda förutsättningar att nå målet, av tre skäl: 1. Den breda enigheten, som också förklarar liknande skeenden som Tysklands Energiewende och Norges elbilsboom. 2. Skogsbruket söker nya marknader och jordbruket betalas idag för att låta marken ligga i träda – biodrivmedel ger en nystart. 3. Vi har duktiga energibolag utan koppling till oljeindustrin, världsledande fordonsindustri, välutbildad arbetskraft och en erkänt miljödriven hemmamarknad.

4. Vilka är utmaningarna?

Konkret ska användningen av fossila drivmedel minska 80 % jämfört med idag. Det är en stor utmaning för ett glest befolkat, avlångt och transportberoende land – men mindre svårt än man kan tro, eftersom det inte handlar om att byta ut alla dagens fordon.

Kommentarer

Erik nHuss 2015-11-20

Svar till Lars Kamél: Jag vet inte vilken din forskarbakgund är, men sambandet mellan CO2 och ökning av atmosfärens temperatur är känd sedan 110 år. Kemisten Svante Arrhenius var Sveriges förste nobelpristagare (1903), och var också den förste forskare som påvisade att människans utsläpp av koldioxid från fossila bränslen medförde en växthuseffekt och att denna kunde påverka det globala klimatet. Sedan dess har forskare världen över verifierat och förfinat detta samband. Utmaningen idag är att minska dessa utsläpp, främst genom att så fort som möjligt sluta utvinna och använda oss av fossila energislag. Omställningen är redan på god väg och i näringslivet börjar det redan att löna sig att göra rätt och därigenom ta ett vidare ansvar för sin verksamhet. Bästa hälsningar, Erik Huss Glaciolog, geograf och journalist med ett förflutet inom klimatforskningen och Kungl. Vetenskapsakademien.

Lars Kamél 2015-11-07

Vi vet att ingen har lyckats bevisa att utsläppen av växthusgaser ännu har påverkat klimatet det minsta lilla. Vi vet att många studier de senaste åren pekar mot att klimatkänsligheten är låg. Vilket betyder att utsläppen av växthusgaser inte ens kan påverka klimatet särskilt mycket och att klimatkatastrofen är inställd. Det finns med andra ord ingen vettig anledning att ens fundera på att ställa om till fossilfria transporter. Fossiloberoende är antagligen bra på lång sikt, för olja kan inte gå att utvinna hur länge som helst.

Rafael Ospino 2015-11-06

Det kan ju vara av allmänintresse att redogöra för skillnaden mellan en fossilfri och en fossiloberoende fordonsflotta. Många hävdar att om målet är en fossiloberoende fordonsflotta - ja då har vi redan nått det! Detta av det enkla skäl att så gott som alla idag existerande fordon mycket väl går att driva med förnybara bränslen. En etanolbil, exempelvis är fossiloberoende, eftersom den går att köra på bränsle framställt av förnybar råvara. Körs den på fossil bensin är den dock inte fossilfri. Men eftersom det går att framställa även bensin, likväl som man framställer diesel, ur förnybar råvara, har vi ju en, i princip, fossiloberoende fordonsflotta. Allt från gamla T-fordar till moderna lastbilar! Problemet är att vi, främsta av politiska skäl, inte har tillgång till dessa bränslen. Alltså är fordonsflottan inte fossilfri. http://www.energimyndigheten.se/sv/Forskning/Transportforskning/Drivmedel/Syntetiska-drivmedel/ Fischer-Tropsch-processen, som omnämns i länken ovan, kan lika väl användas till att tillverka bensin. Men det finns även andra varianter, t o m där man plockar kolet ifrån koldioxid ur luften samt väte ur vatten och syntetiserar diesel eller bensin. Visst, dessa processer kräver energi, men vissa länder som idag exporterar olja har ju gott om sol. Dessutom skulle det kunna vara en del av lösningen för hur den intermittenta tillförseln av sol- och vindkraft skulle kunna balanseras. I Sverige skulle vi ganska snart göra den befintliga fordonsflottan fossilfri genom att använda, bland annat, spill från skogsindustrin; sådant som idag lämnas kvar i skogen eller ofta eldas upp för att exempelvis torka virke i sågverk. Björn Gillberg med flera hävdar att: "Ett femtiotal förgasningsanläggningar kan producera biodrivmedel som räcker för att ersätta all bensin och diesel i Sverige. En investering på ca 200 miljarder kr, en summa svarande mot 2-3 års julklappshandel". EU vill genom förslaget till komplettering av direktiv 98/70/EC "bränslekvalitetsdirektivet", presenterat härom året, uppmuntra denna form av bränsleframställning. http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=REPORT&reference=A7-2013-0279&language=SV En anledning till föregivet miljövänliga politikers inställning kan vara att de Europeiska biltillverkarna också stödjer direktivets tanke på förnybara bränslen. Då måste det ju vara något dåligt! http://www.acea.be/news/news_detail/acea_views_commission_proposal_to_amend_the_renewable_energy_use_and_fuel_q Slutligen så kan syntetiska bränslen dessutom optimeras för renare och effektivare förbränning, vilket gör att vi till stor del även slipper lukter och partiklar samtidigt som vi uppnår en bättre verkningsgrad i motorerna.

Renova 2015-11-05

Intressant artikel och båda parter har viktiga poänger. Vi på Renova har redan lyckats uppnå en fossilfri fordonsflotta, alltså hela 15 år före målet 2030. Nu kanske detta inte går att tillämpa på alla verksamheter i landet, men vi har visat på att allt är möjligt så länge viljan finns.

Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies