Vi erbjuder

DUELLEN: Behöver vi fler självtester?

Ett hemmatest ger ett snabbt och säkert svar om möjlig sjukdom, menar vd för Dynamic Code. En läkare är mer skeptisk och menar att självtester kan skapa oro och leda till fler onödiga kontakter med vården.

Publicerad: Uppdaterad:

NEJ

Karin Träff Nordström, specialist i allmänmedicin och ordförande för Svensk förening för allmänmedicin

 

1. Varför är självtester osäkra?

Alla tester, även de vi använder i sjukvården har ett visst mått av osäkerhet. Självtesterna är ofta av samma typ som vi använder i sjukvården men när man testar själv får man inte tillgång till den professionella kompetens som kan hjälpa den enskilde att tolka svaret.

2. Vilka är de största bristerna?

Den största bristen är de tester som inte fyller något som helst medicinskt behov, till exempel att testa om en fästing har borrelia eller om en kvinna har svampinfektion i underlivet. Det är symptom hos människan som avgör om man ska behandlas för borreliainfektion, inte om fästingen är bärare. Medel mot svampinfektion i underlivet är receptfritt, symptomen lätta att känna igen och det finns ingen anledning att ta ett test som fördröjer behandlingen med tre dygn.

Kan de skapa onödig oro?

Ett testsvar som tyder på sjukdom kan vara falskt positivt och skapa onödig oro och sjukvårdskonsumtion när svaret ska utredas vidare inom vården. Det kan också leda till onödig självbehandling med läkemedel. Ett testsvar kan också vara falskt negativt, det vill säga kan missa ett sjukdomstillstånd. Det är därför det är viktigt att koppla provsvaret till en kontakt med vården.

4. Kan självtesterna utvecklas och användas mer i sjukvården för att spara pengar och resurser?

Jag är tveksam till att utveckla självtester där utfallet riskerar att leda till fler och onödiga kontakter med vården. Däremot tror jag på att utveckla till exempel Egenbedömningstjänsten på www.1177.se och liknande tjänster där man får hjälp att värdera sina symptom och råd om egenvård.

 

JA

Anne Kihlgren, VD Dynamic Code och fil lic i biokemi

 

1. Varför är självtester säkra?

Självtester skall ge värdefulla svar och vara kvalitetssäkrade av extern part. De ska vara CE-märkta för säker provtagning samt har utvecklats och analyseras i ett ackrediterat laboratorium. Detta för att all provtagning och laboratorieanalys skall utföras på kvalitativt sätt och lika för alla prov. Det är även viktigt att ge bra instruktioner om hur provet tas och hur man använder testet.

2. Vilka är de största förtjänsterna?

Hemtester är att är tillgängliga på ett smidigt sätt och kan snabbt ge korrekt diagnos och behandling till patienter, eller förebyggande hälsoinformation. Det finns tester som är kopplade till medicinsk rådgivning och recept på medicin i direkt anslutning till ett självtest. Det gäller till exempel bakteriell vaginos och kombitestet klamydia och mykoplasma. Där får man idag digital medicinsk rådgivning och möjlighet till E-recept på medicin att hämta vid närmsta apotek.

3. Kan de skapa onödig oro?

Oro skapas främst av misstanke om en åkomma och det är viktigt att få en snabb säker diagnos och vård. På samma sätt som bristfällig vård och felbehandling i dagens sjukvårdsapparat skapar oro kan förstås bristfälliga självtest göra det. Men bra hemstester, som motsvarar de krav som beskrivits ovan, torde inte skapa en ökad onödig oro, snarare tvärtom.

4. Kan självtesterna utvecklas och användas mer i sjukvården?

Ja, sjukvården kan kompletteras och förenklas med en diagnostik som den vårdsökande redan har utfört. Folk månar om sin hälsa och skaffar sig information genom bland annat tester. Det leder sannolikt i stället till mindre behov av offentlig sjukvård. Patienter som har ett säkert testsvar med sig när de kommer till första besöket i vården kan då få en snabbare och mer korrekt behandling.

Här finns pengar att spara. Klamydiatestning kostar idag staten närmare en halv miljard kronor per år. Med självtester från apoteket skulle två tredjedelar av kostnaden sparas. Dessutom får patienten snabbare svar för både klamydia och mykoplasma..

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

1177 2015-09-04

Självtesterna kan väl inte vara osäkrare än de diagnoser 1177 ställer via telefon, utan att ens sett patienten.

rättvårdrättkompetens 2015-08-17

Ganska intressant debatt om självtester. Som biomedicinsk analytiker finner jag det lite svårt att tänka hur självtester kan komplettera och förenkla för patienten som söker vård för en särskild åkomma, snarare tvärtom! ”Alla tester, även de vi använder i sjukvården har ett visst mått av osäkerhet. Självtesterna är ofta av samma typ som vi använder i sjukvården men när man testar själv får man inte tillgång till den professionella kompetens som kan hjälpa den enskilde att tolka svaret.” Det är precis så det är och vårdgivare är alltid mån om att öka patientsäkerheten och kvalitén för att ge bästa vård och behandling i rätt tid. Svårt att tro att det blir snabbare och mer korrekt behandling för patienter som har ett säkert testsvar med sig när de kommer till första besökt i vården. Dels kommer det ta lika lång tid att träffa en läkare och sedan för provtagning. Sannolikheten blir nog större att patienten får ta om testerna på lab, på läkarens begäran. Pratar vi om hälsoekonomisk aspekt, kommer detta att ”dubbla” kostnaden för staten ”På samma sätt som bristfällig vård och felbehandling i dagens sjukvårdsapparat skapar oro kan förstås bristfälliga självtest göra det. Men bra hemstester, som motsvarar de krav som beskrivits ovan, torde inte skapa en ökad onödig oro, snarare tvärtom.” Bristfällig vård och felbehandling i dagens sjukvårdsapparat kan skapa oro om inte rätt profession och kompetens står bakom och ser över exempelvis provhantering/provsvar. Som biomedicinsk analytiker (största gruppen som jobbar med labbprover/sjukvårdsapparat) arbetar man kritiskt och analytiskt dvs det ingår att granska provsvaren och provmaterial som man faktiskt analyserar. Också mycket därför det är ett legitimerat yrke (bevis för att man hanterar patientprover etc) Bara för att självtesterna är CE-märkta innebär det inte att svarsresultaten är ”korrekta” eller bidrar till att ge värdefulla svar för att diagnosticera/behandla patienten utan koppling/kontakt till vården. Att ge bra instruktioner om provtagning och användning är en del av CE-märkta produkter som säljs på marknaden just för att de ska få säljas och för att de ska få sin heliga stämpel. För mig kan det väcka en viss oro då jag efter alla år fortfarande upplever att provtagningen/användningen inte gått rätt till. Patienten i fråga kan missa detta och därför behövs professionell kompetens som uppmärksammar dessa ”pre-analytiska felkällor” Som privatperson kan jag tycka att det kan vara skönt att snabbt och enkelt kunna använda självtest i vissa fall då sjukvården inte ”är tillgänglig” eller känns ”onödig” för det jag söker efter men det är för att jag har den medicinska bakgrund som gör mig trygg i att använda dessa, tror inte att det är så för våra patienter som saknar den kunskapen/utbildningen. Debatten om självtest för klamydia och mykoplasma har pågått i flera år. Frågan återstår hur man gör när självtesterna inte ”fungerar” längre. Låt säga att det sker en mutation, dessa kommer då inte att kunna fångas upp av självtesterna vilket är nackdelen med antigen-antikropp princip. Statistisk kommer detta att ev visas som att man har bekämpat problematiken med klamydia/myco men i själva verket handlar det om bristfällig diagnostik. Mkt möjligt då pga självtesterna och dess konsekvenser samt det faktum att man inte söker ”rätt vård på rätt ställe”
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies