Vi erbjuder
Under några intensiva veckor läggs 80 000 kubikmeter sand ut på stränderna i Ystads Sandskog och vid Löderups Strandbad.

Hård kamp mot hungrigt hav

Ystad är den kommun som drabbats hårdast av erosionen. Miljö- och klimatstrategen Mona Ohlsson Skoog för en tuff och mångfacetterad kamp mot det hungriga havet.

Publicerad: Uppdaterad:

Det blåser kalla vindar från Östersjön. Ute till havs ligger släpmuddringsfartyget Magni-R inbäddat i dis. Båten har precis kommit tillbaka till kusten efter att ha varit ute vid Sandhammar bank och muddrat upp 1200 kubikmeter sand.

Nu har skeppet dockats vid en lång pipeline som sträcker sig in till den sargade strandlinjen i Ystads Sandskog. Från rörets mynning sprutar det ut vattenblandad sand. Strandremsan, som idag bara är ett tiotal meter bred, ska när arbetet är färdigt bli minst 80 meter.

Erosionens fiende

Bland ett tiotal nyfikna eftermiddagsflanörer står Ystads kommuns erosionsfiende nummer ett, miljö- och klimatstrategen Mona Ohlsson Skoog, och överblickar arbetet. Trots att hon gläds över att stranden nu breddas sticker hon inte under stol med att kommunen står inför stora utmaningar på sikt.

– Vi kommer att bli tvungna att låta erosionen fortgå på vissa platser, även i naturområden och reservat. Det känns inte bra. Men eftersom kommunen får bekosta allt kustskyddsarbete själv finns det inte resurser att vara överallt, säger hon.

Sand från havsbotten

I Skåne har kustskyddet seglat upp som en allt viktigare samhällsbyggnadsfråga. I Ystad har erosionen stått högt på agendan ända sedan skadeverkningarna upptäcktes på 1980-talet. I sitt omfattande kustskyddsarbete har kommunen uppfört bryggor, vågbrytare och hövder – allt för att begränsa erosionen i Ystads Sandskog och vid Löderups Strandbad, två mil utanför Ystad. 2011 påbörjades även arbetet med så kallad strandfodring.

Det innebär att man hämtar sand från havsbottnen och återför den till kustlinjen. Fram till 2023 har kommunen tillstånd från Mark- och miljödomstolen att hämta tillbaka 340 000 kubikmeter från Sandhammar bank. Vid årets strandfodring, som beräknas kosta 10 miljoner kronor, tas 80 000 kubikmeter sand upp och läggs på stränderna i Ystads Sandskog och vid Löderups Strandbad.

– Det är svårt att hitta rätt sandkvalitet på land. Därför måste sanden hämtas från havet, säger Mona Ohlsson Skoog.

Danskarna sneglar

Eftersom Ystad är den enda kommunen som använt sig av strandfodring, med sand från havet, följer andra kustnära kommuner arbetet med spänning. Men metoden är inte helt okontroversiell. I Danmark, som länge sugit upp sand från havsbottnen i Öresund för att förstärka kustlinjer och få material till byggprojekt, finns kritiska röster. Magnus Eckeblad, sakkunnig inom havsmiljöfrågor på organisationen Oceana i Köpenhamn, menar att den danska sandsugningen i Öresund ödelagt bottnar och förstört viktiga lekplatser för plattfisk.

– Det är tråkigt om Ystad skulle utvidga strandfordringen på ett sätt som vore skadligt för havsmiljön, säger han.

Pär Persson arbetar som vattenstrateg på Länsstyrelsen i Skåne. Han anser att strandfodringen är mer effektiv som erosionsskydd än vågbrytare och hövder. Han ser samtidigt en fara i att metoden skulle sprida sig och bli allmängods i svenska kustkommuner. Men Mark- och miljödomstolen, SGU och även Länsstyrelsen har bedömt Sandhammar bank som en lämplig plats att hämta sand ifrån.

– De tillstånd som kommunen erhållit för strandfodringen medför ett omfattande miljökontrollprogram för att säkerställa att inga bestående skador uppkommer som påverkar miljön i havet, säger Mona Ohlsson Skoog.

Vägar borta

Hon menar att strandfodring måste till som en del i arbetet med att säkra Ystads framtida överlevnad. Själv är hon uppvuxen i Löderup och har följt erosionens ödesdigra framfart under lång tid.

– Vid Löderups Strandbad har vägar och stigar försvunnit, campingen har fått flyttas och hus har rasat i havet, säger hon.

Löderups Strandbad är den värst erosionsdrabbade platsen i Sverige. Sedan 1960 har strandlinjen förskjutits 200 meter inåt land. Kommunen håller koll på erosionen genom att göra årliga mätningar i samarbete med Lunds tekniska högskola.

– Genom att ta ut fixpunkter och skapa profillinjer kan vi räkna ut hur stora volymer som försvunnit eller ackumulerats på begränsade ytor, säger Mona Ohlsson Skoog.

Sanden strömmar tillbaka

Sjöfåglar flockas kring sanden som sprutar ut ur röret på stranden. Mona Ohlsson Skoog vill inte likna strandfodringen vid ett Sisyfos-arbete. Men klart är att en stor del av den sand som nu återförs i sinom tid kommer att förflyttas med de kustparallella strömmarna österut till Sandhammar bank igen.

– Året efter den första strandfodringen vi gjorde 2011, då 100 000 kubikmeter sand återfördes, eroderades 40 000 kubikmeter. 2013 kom dock en del av den eroderade sanden tillbaka igen, säger hon.

För att få en bättre överblick och hitta lämpliga verktyg för att begränsa erosionen framöver har Ystads kommun tillsatt en omfattande utredning. Konsulter har fått i uppdrag att studera hur kusten kommer att påverkas med olika typer av skydd.

– Vi vill ha alla tänkbara alternativ så att vi inte låser in oss i ett hörn. För det är nu vi måste fatta de långsiktiga besluten, säger Mona Ohlsson Skoog och blickar ut över de grå vågorna som sakta rullar in från Östersjön.

 

Om Mona Ohlsson Skoog
Ålder: 35 år.
Bor: Sjöbo kommun.
Utbildning: Geovetare.
Har tidigare arbetat med: Inom Ystads kommun.
Gör just nu: Miljö- och klimatstrateg i Ystads kommun.

Fakta – Erosion

Erosion betyder nötning och skulptering av berggrund och jordtäcke genom rinnande vatten, vind, vågor eller glaciäris. Kusterosion innebär att havet bryter ned och transporterar bort sanden vid kusten så att stranden förskjuts inåt land. Ett flertal faktorer ligger bakom kusterosionen, bland annat vågor, vattenståndsförändringar och strömmar.
Källa: NE och Ystads kommun

Fakta: Centrum för erosionsskador

Ystad har tillsammans med 21 andra kommuner i Skåne, Halland, Blekinge, Öland och Gotland bildat Erosionsskadecentrum. Det är ett samarbetsorgan för att få fram effektiv och miljöanpassad erosionsskyddsteknik. Forskare, konsulter och entreprenörer knyts till olika projekt som initieras av organisationen.
Källa: NE

 

Text: Johan Joelsson

Bilder: Jonatan Jacobson

Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies