GMO – genväg eller återvändsgränd

EU har världens hårdaste lagstiftning kring genetiskt modifierade organismer (GMO). För att få odla dem måste man visa att de inte riskerar att sprida sig eller korsa sig med andra växter. Det rigida regelverket är ett problem enligt vetenskapsjournalisten Peter Sylwan.

– Nu är det bara de stora multinationella företagen som har råd – och de är inte intresserade av att utveckla grödor med samhälls- och konsumentnytta. Andra spännande tillämpningar av gentekniken kommer inte fram. Jag tycker att regelverket borde omfatta all växtförädling och titta på växternas egenskaper, nytta och risker oavsett vilken teknik man använt, säger han.

Bekämpar ogräs

Han talar om hur man skulle kunna odla växter som själva bekämpar ogräs, svampar och insekter. Växter som tar upp mer näring ur jorden så att man kan gödsla mindre. Fleråriga växter som gör att man slipper plöja, skyddar jorden, ökar mångfalden och tar upp mer växthusgaser från luften. Eller växter som har bättre näringsvärde och där man tagit bort ämnen som människor inte tål.

– Om det är några som borde vara mest intresserade av gentekniken så är det de som nu är mest skeptiska – eko-bönder och eko-konsumenter, säger han.

Monokulturer

Naturskyddsföreningen är mer kritisk och ser inte miljönyttan.

– Sättet man använder gentekniken inom jordbruket i dag är ohållbart. Det bygger på systematisk användning av kemiska bekämpningsmedel och handelsgödsel, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.

Naturskyddsföreningen är neutral till tekniken i sig, men tycker att den genmodifierade organismen måste utvärderas med tanke på miljö, hälsa och hur odlingen påverkar socioekonomiskt.

– Ofta är det låg biologisk mångfald i odlingarna. Men stora monokulturer av en gröda är ohållbart oavsett om det är GMO eller ej, säger Johanna Sandahl.

Importerad mat

Om man vill sälja livsmedel som innehåller GMO inom EU måste man lämna in en ansökan. Av dokumentationen ska det framgå att grödan är säker för människa, djur och miljö. Trettioåtta produkter är i dag godkända och endast ett fåtal säljs i Sverige.

– Hos de stora livsmedelskedjorna finns bara någon enstaka produkt. I butiker som importerar mat från USA är det mycket vanligare. Framförallt i varor som innehåller majs eller soja, säger Zofia Kurowska, statsinspektör vid Livsmedelsverket.

Det gyllene riset

För produkter som malts i en kvarn är det nästan omöjligt att undvika att det blandas in spår av GMO. Det här kan bli ett problem för länder som odlar en gröda som inte är godkänd. Ett exempel är golden rice, som förändrats för att klara torka och för ökat innehåll av vitamin A. Det kan vara viktigt för regionen där det odlas, men kan göra det svårt att exportera produkter som innehåller ris till EU.

– Om vi hittar spår av något som inte är godkänt måste hela partiet förstöras. Vi har så svåra regler att det stoppar även det som är bra, säger Zofia Kurowska.

Anna Norberg

Jobbar inte längre på Naturvetarna