Vi erbjuder
På Wageningens hotell- och restaurangskola testas och tillagas olika insektsrecept. Vad sägs om burrito med vandringsgräshoppor? Foto: Jonatan Jacobson

Insekter på framtidens matbord?

För att kunna föda en växande världsbefolkning behövs proteinrika och miljövänliga alternativ till kött. Enligt FN och den nederländske professorn Arnold van Huis ska vi äta mer insekter.

Publicerad: Uppdaterad:

Han är inte bara en stor fantast av vällagade gräshoppor. Arnold van Huis är också professor i insektslära och expert på entomofagi (insektsätande). När vi träffar honom på Wageningens universitet i Nederländerna verkar han dock lite sliten. Bara några dagar före vårt besök arrangerade han konferensen ”Insects to feed the world” som lockade 450 deltagare från 45 länder.

Matinsekter är hett och Nederländerna är något av ett europeiskt nav för den krypande matrevolutionen. Bara på Wageningens universitet arbetar ett 50-tal forskare med ätbara insekter och hos landets uppfödare av syrsor, gräshoppor, mjöl- och buffalomaskar går produktionen på högvarv.

Järn och protein

Enligt FN:s mat- och jordbruksorganisation FAO behöver vi öka vår globala matproduktion med 50 procent till 2050 för att kunna föda en uppskattad befolkning på nio miljarder invånare. Men att göra det när 70 procent av jordens odlingsarealer, direkt eller indirekt, används för köttproduktion – vilket är fallet idag – är en omöjlig ekvation. Det är här matinsekterna kommer in i bilden.

– Vi måste hitta alternativa proteinkällor! Det forskas på konstgjort kött, men insekter ligger närmare till hands. De finns redan ute på marknaden, säger Arnold van Huis.

Hans forskning visar att småkrypen har flera miljömässiga och näringsmässiga fördelar. Förutom att insekter överlag har ett högt proteininnehåll är de rika på omättade fettsyror, järn och zink.

Effektiva foderomvandlare

Eftersom de är kallblodiga är de dessutom mycket effektiva när det kommer till att omvandla foder till kroppsvikt. En syrsa behöver 1,7 kilo foder för att producera ett kilo ätbar insektsmassa. Det kan jämföras med nötdjur som – enligt van Huis – behöver 7,7 kilo för att producera ett kilo kött. Insekternas förmåga att omvandla foder till protein är också mycket bättre än ”konkurrenterna” inom den konventionella köttproduktionen.

– Insekter producerar inte heller lika mycket växthusgaser som nötdjur och kräver inga stora landarealer, säger Arnold van Huis.

En annan miljömässig fördel – som Arnold van Huis och hans team just nu forskar på – är möjligheten att använda matavfall som insektsfoder.

– Om du betänker att vi idag slänger en tredjedel av all mat förstår du att vi är något stort på spåren, säger han.

”Slakt” efter sex veckor

Kreca är en av fyra nederländska uppfödare av matinsekter. I ett av de tropikvarma produktionsrummen på farmen i byn Ermelo hoppar och krälar miljontals småkryp omkring i plasttråg. Marieke Calis från Kreca drar ut en låda med gulbruna buffalolarver. Larverna, som mäter cirka 2,5 centimeter, är sex veckor gamla och ska ”gå till slakt” vilken dag som helst. Efter att larverna fått fasta i ett dygn blancheras de och kyls successivt ned. Därefter frystorkas de och skickas vidare till en grossist som förser nederländska krögare, nätspekulanter och specialbutiker med lokalproducerat och proteinspäckat insektskött.

– Matinsekter är en växande marknad. Folks tankesätt har förändrats tack vare insekternas miljö- och näringsmässiga fördelar, säger Marieke Calis.

I dagsläget producerar Kreca ungefär ett ton matinsekter årligen. Än så länge är profiten inte så hög. Det beror på att produktionskostnaden i allmänhet och frystorkningsprocessen i synnerhet är kostsam och kräver mycket manuellt arbete. Vilket innebär att insekterna blir relativt dyra i konsumentledet.

– I framtiden hoppas vi kunna skapa ett mer automatiserat system. Men för att våga satsa måste vi få en tydligare lagstiftning, säger hon.

Juridisk gråzon

Ja, när det kommer till det juridiska har de nederländska insektsuppfödarna något att bita i. Marieke Calis beskriver den inhemska lagstiftningen som en ”gråzon”. Det finns inga juridiska hinder att sälja hela, frystorkade insekter. Men än så länge är det inte tillåtet att tillverka livsmedelsprodukter som biffar, snacks eller burgare av krypen. Eller för den delen mala ned insektsmassan till mjöl.

Marieke Calis menar att en mer liberal lagstiftning är vad som krävs för att försäljningen ska ta fart på allvar. Kreca bedriver idag ett hårt lobbyarbete för att få en lagändring till stånd.

– Belgiska myndigheter är längre framme. Där är det lagligt att sälja produkter och mjöl av insekter. Blir det lagligt även i Nederländerna tror jag att vi kan göra bra business i framtiden, säger hon.

Gräshoppor i burgaren

Hon får medhåll av professor Arnold van Huis som tror att insektsuppfödning på sikt kan bli ett seriöst alternativ för europeiska lantbrukare.

– Varför inte? Jag får ofta förfrågningar från lantbrukare som vill byta inriktning till insekter, säger han.

I Europa och Nordamerika är insektsätning fortfarande väldigt tabu. Hur menar du att man ska ändra på det?

– Världens bästa restaurang Noma har insekter på menyn och toppkockar kopierar varandra. Tabut handlar bara om psykologi, småbarn har inget emot att äta insekter.

Men vore det inte enklare om vi istället åt mer proteinrik, vegetarisk mat?

– Jag har ingenting emot det. Men som vegetarian behöver man vara observant på vad man äter. Insekters näringsinnehåll är likt konventionellt kött.

När kommer det att vara möjligt att i Europa beställa en gräshoppsburgare på sin lokala restaurang?

– Jag skulle inte bli förvånad om man kan göra det inom en tioårsperiod. Jag tror att det här är något som kommer att förändra världen, säger Arnold van Huis.

 

FAKTA – ARNOLD VAN HUIS

Arnold van Huis började fördjupa sig i insektsätande 2000 då han gjorde en fältstudie i 24 afrikanska länder. 2008 fick han medel från den nederländska regeringen för att studera hur man kan utvinna protein ur insekter. 2010 gjorde van Huis, på uppdrag av FAO, en utredning över insektsätande ur ett globalt perspektiv. Denna följde han upp med boken ”Edible insects – Future prospects for food and feed security”. Arnold van Huis har även skrivit kokboken ”The insect cookbook” och sitter med i styrelsen för restaurangen Nomas testkök Nordic Food Lab, som bland annat arbetar med insekter.

FAKTA – ÄTBARA INSEKTER

Enligt FAO äter cirka två miljarder människor – i 80 procent av jordens länder – insekter. Merparten av konsumtionen sker i Afrika och Asien. Fler än 1 900 olika insektsarter konsumeras globalt. De vanligaste är skalbaggar, larver, bin, myror, gräshoppor och syrsor. Merparten av insekterna plockas i naturen, men i Sydostasien har det de senaste åren startats en mängd mindre insektsfarmer. Bara i Thailand beräknas det idag finnas omkring 20 000 stycken.

 

Text: Johan Joelsson

Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies