Vi erbjuder

Brandskogen får nytt liv

Ett gigantiskt hygge är på väg att ta form i den eldhärjade skogen i Västmanland. Men några tusen hektar lämnas orörda och blir naturreservat och ekopark . Skogskonsulenten Magnus Lindh guidar i den ödelagda skogen.

Publicerad: Uppdaterad:

Förkolnade rester av träd står som minnesmärken över den största skogsbranden i Sverige i mannaminne. Det pyr fortfarande på sina håll nere i marken och området står under ständig bevakning om elden skulle flamma upp.

– Hit men inte längre, säger jägmästaren Magnus Lindh och hindrar mig från att gå in i skogen.

Vi får hålla oss på vägen, som breddades och fungerade som en brandgata när elden höll på att sprida sig okontrollerat. I de värst drabbade områdena i den norra delen är det inte ens tillåtet att stanna bilen.

Sönderbrända rötter har gjort att träden har förlorat sin förankring. Innan höststormarna gör jobbet kan minsta vindpust få träden att falla, och utgöra en risk för människor.

Tände gnistan

Det var sista dagarna i juli som skogsbranden startade i Västmanland. Mycket talar för att det var en markberedare som orsakade den tändande gnistan i den extremt torra marken.

Rekordvärmen höll i sig och kulminerade en halv vecka senare med 34 grader i kombination med en vind på 10 meter per sekund.

– Det är väderförhållanden som mer liknar Australien och Kalifornien än Sverige. Då tappade räddningsledningen kontrollen över brandutvecklingen och boende fick evakueras, säger jägmästaren Magnus Lindh.

Han har haft bråda dagar ända sedan branden bröt ut, utan att ha varit inblandad i själva släckningsarbetet. Media, skogsbrukare och politiker har ställt frågor om allt från hur skogen ska säkras så att man kan vistas där utan risk för livet, till vad som ska hända med den skog som är kvar.

Skog skyddas

Som skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Västerås är han en av myndighetens röst i skogsfrågor. Hans specialitet är skötsel av naturvård, där en utmaning är att balansera det mot produktionsmålet. Dessa intressen väger lika tungt i skogsbruket sedan 20 år tillbaka.

– Många intressen ska samsas i mellanmjölkens land, skogen ska också ge möjligheter för rekreation, som jakt och bärplockning, liksom att skapa biologisk mångfald.

Vad händer med den eldhärjade skogen nu?

– Några tusen hektar blir naturreservat och ekopark, som kommer att åtnjuta skydd. Skogsägarna Bergvik skog och Västerås stift löser in skogsmark och får produktiv skogsmark i utbyte av statliga Sveaskog.

Tanken är naturreservatet och ekoparken ska lämnas orörd och bli en hemvist för de runt 80 arter som är beroende av skogsbrand för sin överlevnad. Den klassiska svedjenävan lyser redan grön på den svarta marken och kan blomma redan i höst om värmen håller i sig. Även insekter får ny livsluft.

– Den sotsvarta praktbaggen känner, via sina sensorer på bröstet, av branden på långt avstånd och flyger till platser där det slår gnistor och ägnar sig åt parning.

Rekordstort hygge

På övrig areal ska brukas som vanligt, alltså en avvägning mellan naturvård och produktion.

– Här kommer det att bli ett gigantiskt hygge på runt 7 000 hektar, att jämföra med fem till tio hektar i normalfallet. Frågan är till exempel hur föryngringen ska fungera. Plantering kan ge skador från rotmurkla, som trivs i eldhärjad skog.

Han förklarar att stora värden står på spel om hela planteringen måste göras om. Ett alternativ är sådd, men som också är vansklig om det blir torka efter sådden.

– Man kan hoppas på lite naturlig föryngring och spara gröna träd, men problemet är att de är få eller inte finns alls på stora arealer.

Ännu ett hot är granbarkborren, men inte för de förkolnade träden. I stället är det de försvagade träden utanför brandområdet som är i riskzonen. Granen är känslig för rökgaser och har tappat lite av sitt naturliga försvar.

– Vi ska tillsammans med skogsägarna ta fram en strategi för att förhindra en invasion av granbarkborrar till våren. Minns stormen Gudrun som blev en grogrund för insekter.

Konflikt på gång

Magnus Lindh har som regel goda relationer med skogsbruket i distriktet, men ser nu att en intressekonflikt kan vara under uppsegling.

– Skogsägarna är inte så villiga att avsätta mer skog till naturvård än det som lagen anger. Men brandfält är en hotad biotop. Därför vill jag se frivilliga avsättningar på minst 5 procent eller mer, men det är inte alla skogsägare så pigga på. En del vill helst se att staten inte lägger sig i.

Vi kommer in på frågan om Skogsstyrelsen hade kunnat bidra till att branden inte uppstod.

– Vi kan inte förbjuda till exempel markberedning vid brandrisk. Däremot kan vi stoppa markberedning om inte tillräckliga hänsyn tas till naturvärden och fornminnen.

Virket tas till vara

Skogsstyrelsen har en kris- och beredskapsplan, som följdes när branden bröt ut. Magnus Lindh ingick i krisgruppen och fick mycket hjälp av experter från hela landet.

– Åtta myndigheter var inblandade vid sidan av markägare, skogsföretag och försäkringsbolag. Det var när ansvaret för branden gick över till skogsägarna som vi kom in i bilden.

Kommer virket till nytta?

– Två sågverk har aviserat att de kommer att ta emot brandskadat virke. Det är sotet som är problemet och kan missfärga virket. Däremot går virket inte att använda till pappersmassa. Så mycket blir brännved, som går till värmeverken.

Redan nu kan man se hur skogen återhämtar sig. Ur askan reser sig gröna skott av sälj, som vittnar om att livet är på väg att komma tillbaka.

 

Magnus Lindh

Aktuell: Jobbar med brandområdet i Västmanland.

Yrke: Skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Västerås.

Utbildning: Skogsvetare, motsvarande jägmästare.

Bäst med jobbet: Det är omväxlande.

Familj: Fru och två barn.

Gör en ledig höstdag: Åker till skogen med familjen.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies