Vi erbjuder

Stressfri vardag – om djuren själva får välja

I den skånska myllan på Ängavallen sätts djuren i första rum. Bökande grisar gör traktorernas jobb och råvarorna förädlas till gastronomiska läckerheter i ett kretslopp från jord till bord.

Publicerad: Uppdaterad:

Det vilar ett fridfullt lugn över gården. Några idisslande kor studerar oss nyfiket och ett gäng prickiga grisar grymtar förnöjt.

Vi mjukstartar med lunch, från gårdens egna råvaror förstås. Unggris med potatisstomp, köttet är så mört att kniven glider igenom. Försöker att inte tänka på de charmiga grisarna jag just såg.

Rolf Axel Nordström, som driver Ängavallen, berättar med stor inlevelse om sin livsfilosofi och hur gården har vuxit fram. Orden rinner ur honom i en hejdlös flod på klingande skånska. Passionen och stoltheten för hans livsverk går inte att ta miste på.

Det har tagit drygt 40 år att förvandla en förfallen gård till den mönstergård vi ser idag.

– Vi har gått längre än KRAV, förklarar han. 100 procent ekologiskt, utan kompromisser. Vi utnyttjar gårdens fulla potential i ett kretslopp från jord till bord.

Smakar bättre

Konstgödsel, kemiska tillsatser och kraftfoder är bannlysta. Både djur och grödor får tid att växa på naturlig väg. Smaken blir dessutom mycket bättre då, enligt honom själv.

Rolf Axel Nordström "föddes i en färgfabrik", programmerad att jobba i familjeföretaget Nordsjö färg. Men hans stora intresse för djur kom emellan, till sin fars stora förtret.

Han förfärades över djurens situation i konventionell djurindustri. Etologi är hans främsta ledord.

– De som tar sig an djur har skyldighet att behandla dem med respekt och lära sig förstå djurens naturliga beteenden. Egentligen borde licens i etologi vara ett krav för kommersiell djurhållning.

Linderödsgrisen visar vägen

Rolf Axel Nordström är kritisk till dagens storproduktion. Aveln, som syftar till att höja produktionen, ger stressade och sjuka djur som dör i förtid. För liten yta och att inte få utlopp för naturliga beteenden skapar psykisk ohälsa hos djuren.

– Starkaste driften hos grisar är att böka. Att låta dem gå på cementgolv är en styggelse, säger han bekymrat.

Här på Ängavallen kan djuren gå ute året om och allt foder kommer från gården. Avel på de friskaste djuren ger friska avkommor. De lever ungefär fem gånger längre än i konventionell djurhållning.

Just grisar är Rolf Axels största passion.

– Grisar är roliga djur! Det händer mycket kring dem, om de får leva fritt.
Grisar tror själva att de är sprinters, som vildsvinet, förklarar han. Men moderna grisarter avlade på tung bakdel och klen framdel kan inte springa och bryter lätt benen. Ängavallen avlar på en gammal ursprunglig ras. Linderödsgrisen är kortare och mer högbent än andra grisar, och har högre hjärt- och lungkapacitet.

Bökar på åkern

Grisarna sköter jordbearbetningen med sitt bökande. Varje fält får besök av en armé av 300-400 grisar minst var tredje år. Det gör att traktorerna körs mindre.

– Efteråt ser det ut som att någon kört med maskin på åkern. Inte ett grässtrå så långt ögat kan nå, gödslat och klart. Det räcker att plöja och harva en gång innan sådd.

Just nu är korna på sommarbete. Gårdens nyfödda kalvar tillbringar sina första tio dygn med kon. Därefter skiljs de åt varje kväll för vad som kallas Ängavallens "kalvnattis".

– Korna mjölkas då på en del av mjölken, resten får kalven under dagtid. Jag trodde att kor och kalvar skulle vara förtvivlade vid separationen, men de vande sig snabbt.
Samma filosofi gäller vid slakt. Den sker under värdiga former utan stress på gårdens eget slakteri. Grisarna och fåren avlivas med elektricitet, och korna med bultpistol, i specialbyggda hus. Det går fort och smärtfritt.

Färre mellanhänder

Hela familjen är med i driften och precis som pappa är sönerna Niclas och Mathias lantmästare. Affärsidén är att att maxa på bredden istället för volym.

– Vi förädlar råvarorna själva och är självförsörjande i den mån vi kan. Med färre mellanhänder ökar marginalerna, och vi sprider riskerna.

Den mesta av produktionen går till restaurangen, resten säljs i gårdsbutiken. Att också erbjuda hotell och restaurang är ett sätt att gå runt ekonomiskt.

– Vi har ungefär dubbelt så höga kostnader som ett konventionellt lantbruk, förklarar Rolf Axel Nordström. Vi kan ta mer betalt i restaurangen än om vi säljer vidare.
Lägre avkastning än i konventionella lantbruk gör det svårt att få stora volymer. Allt tar dessutom mycket längre tid.

– Men vi drivs inte av att tjäna pengar, utan av kärlek till djuren och hänsyn till miljön och framtida generationer.

Avtryck för framtiden

Som köttproducent har han en överraskande ödmjuk inställning till kött.

– Överkonsumtion är skadligt för hälsan och miljön. Halverar man sin köttkonsumtion har man däremot råd att äta bättre kött, som ekologiskt.

Rolf Axel Nordström vill ge avtryck för framtiden. De ungas växande intresse för hälsosam mat gläder honom.

Som Skånes Matambassadör vill han se fler småskaliga lantbruk och egenföretagare. Trots en ökad efterfrågan hänger bönderna inte med. Han tror att många inte vågar, bland annat av ekonomiska skäl.

– Egenföretagande är en frihet och en livsstil. Men det krävs också mod och en särskild uthållighetsgen.

Genom åren har han kämpat för sina idéer, ibland i hård motvind.

Ger du aldrig upp?

– Jag vill inte dö nyfiken. Vi har kunnat förverkliga våra drömmar och leva på det.
I framtidsplanerna ingår bland annat fårost, fårskinn och ölbryggning. En gård i ständig utveckling.

Vi närmar oss slutet på rundvandringen. En griskulting har irrat ut på gårdsplanen.

– Ute på upptäcksfärd. Han hittar snart tillbaka, säger Rolf Axel spjuveraktigt. Nästan som om han ser sig själv som ung grabb i den utforskande lilla grisen.

Ängavallen drivs ekologiskt

Areal: 220 hektar, varav 90 hektar arrende. Belägen i Vellinge i Skåne, inte långt från Skanör och Falsterbo.
Omsättning: Runt 20 miljoner kronor. I det ingår EU-bidrag för landsbygdsutveckling.
Djurhållning: 120 suggor, 90 kor, 200 fårtackor och ungdjur. Djuren är tåliga ursprungsraser: Linderödsgrisar, Rödkullekor, några fjällkor och skogsfår.
Anställda: Totalt 22 personer.
Slakt: Sker på gården. Slakteriresterna skickas idag till förbränning och biogasproduktion, men i framtiden vill de kunna göra detta på den egna gården.
Odling: Djurfoder och bagerispannmål, gamla tåliga sorter. Sjuårig växtföljd. Tre års vall blir till ensilage och bete. Det tredje året bökar grisarna upp marken inför ny sådd. Därefter fyra års odling av vårkorn, ärtor, rågvete och åkerböna. På sidoodlingar finns senap, vårråg, vårvete och spelt.
Förädling: Eget styckeri/charkuteri, mejeri, ysteri, senapskvarn, spannmålskvarn, bageri, grönsaksodling, frukt- och bärodling och en örtagård. Därtill restaurang, hotell, fest- och konferenslokaler, samt en gårdsbutik med café.
Utmärkelser: Familjen Nordström har fått otaliga priser inom miljö- och djurskydd samt gastronomi. Mest stolt över Sveriges djurskyddspris 2010.

 

Ekotrenden ökar

Svenskarnas efterfrågan på ekologiska livsmedel ökar. Under 2013 växte försäljningen med 13 procent. Frukt och grönsaker är i topp, följt av mejerivaror. 93 procent av konsumenterna uppger att de köper ekologiskt.
16,5 procent av den odlade arealen i Sverige var ekologisk förra året efter en ökning med fem procent samma år. Efterfrågan är långt större än tillgången. Likadant ser det ut för ekokött. Gapet beror främst på svag lönsamhet i ekologisk produktion. Lägre avkastning, högre kostnader och tidskrävande arbete avskräcker många.
Källor: www.ekoweb.se, www.ekologisktforum.se

 

Text: Elisabeth Möller

Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies