Fråga oss här!
Vi erbjuder

DUELLEN: Är ekologisk mat bra för miljön?

Forskare vid SLU har under många år trätat om värdet av ekologisk produktion. Trots att båda sidor lutar sig mot vetenskapen kommer de till olika slutsatser. Men de kan också lära sig av varandra.

Publicerad: Uppdaterad:
 JA
Maria Wivstad, föreståndare för Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, SLU

 

1. Varför är ekologisk mat bra för miljön?

Den biologiska mångfalden i odlingslandskapet gynnas. De för jordbruksproduktionen så viktiga pollinerarna påverkas också positivt. Ekoproduktionen bidrar inte heller till att kemiska bekämpningsmedel sprids i miljön. Vad gäller klimatpåverkan visar forskningen att det är dött lopp mellan eko och konventionellt idag. Utsläpp av övergödande ämnen varierar mellan gårdar och mellan produktionsinriktningar, så det inte går att uttala sig generellt vilket system som är bäst i klassen.

2. Vilket odlingssystem är mest klimatsmart?

Ekologiska mjölkgårdar släpper ut ungefär lika mycket växthusgaser per liter producerad mjölk som konventionella (gäller även för nötkött). Ekogårdar ger visserligen cirka 10 procent lägre mjölkavkastning, men fodret odlas mer klimatsmart vilket kompenserar för den lägre avkastningen. Variationen i utsläpp av växthusgaser på gårdar som producerar vegetabilier är stor, vilket gör att det inte går att dra säkra slutsatser för denna grupp.

3. Vad är bäst för hälsan?

Det är bra för hälsan att äta mycket frukt och grönt trots innehåll av en stor mängd försvarsämnen, som i debatten i media kallats för "naturliga gifter". Tvärtom är det just dessa försvarsämnen som bidrar till att frukt och grönt är nyttigt. Samtidigt indikerar hundratals studier att exponering för bekämpningsmedel utgör ett konkret problem för hälsan, för konsumenter och, ibland bortglömt, för producenter. För producenterna som använder bekämpningsmedlen finns ökad risk för exempelvis Parkinsons sjukdom. Andra studier visar risk för inlärningssvårigheter hos barn till mödrar som på olika sätt exponerats för bekämpningsmedel.

4. Räcker ekomaten till alla?

Det är en fråga som är omöjlig att svara på. Det är ett framtidsscenario som ingen kan bedöma utifrån dagens kunskap. Det är en utmaning att få maten att räcka, och det viktigaste är att åstadkomma en rättvis fördelning av den mat som produceras. Ekologisk produktion ger idag lägre avkastning är konventionell, både i Sverige och på andra håll i världen, men påståendet att skörden halveras har inte vetenskaplig grund. Samtidigt är den stora frågan hur vi ska producera vår mat hållbart, utan att öka användningen av kväve i systemen, och utan att äventyra biologisk mångfald. Ekologiskt och konventionellt jordbruk i Sverige bidrar på olika sätt att utveckla hållbarheten. Framtidens hållbara skördenivåer vet vi mycket lite om, både i ekologiskt och konventionellt jordbruk.

5. Vad kan de olika odlingssystemen lära av varandra?

Några exempel på lärdomar: Inom ekoodlingen har man utvecklat icke-kemiska alternativ för att bekämpa skadegörare och ogräs, till nytta för alla. Inom det konventionella har man utvecklat precisionsgödsling för att kunna odla fram en hög skörd, vilket kan tillämpas mer även inom eko, även om anpassningar krävs eftersom man ofta inte använder samma gödselmedel.

 

NEJ
Holger Kirchman, professor i växtnäringslära och markvård vid SLU och én av författarna till boken "Den ekologiska drömmen".

 

1. Varför är ekologisk mat dåligt för miljön?

Kväveläckaget ökar vanligen vid ekoodling medan för fosforläckaget är det inga entydiga skillnader mellan konventionell och ekologisk odling. Om man dessutom tar hänsyn till den betydligt lägre skörden i ekologisk odling och räknar förlusten per producerad mängd livsmedel, blir utlakningen av både kväve och fosfor avsevärt högre vid ekologisk odling. Anledningen till att läckagen av kväve ökar vid ekologisk odling är att organiska gödselmedel levererar växtnäring även under höst, vinter och vår när upptaget i grödan är obefintligt eller mycket lågt och frigjort kväve kan lakas ut. Lättlösliga mineralgödsel som tillförs grödan efter behov och små utlakningsbara mängder finns kvar i marken efter skörd.

2. Vilket odlingssystem är mest klimatsmart?

Ekologisk odling i stor skala skulle leda till en stor ökning av framförallt koldioxidutsläpp. Den lägre produktionen vid ekologisk odling leder till lägre kolhalter i marken. Dessutom kräver en lägre produktion uppodling av mer mark för att tillgodose livsmedelsbehovet. Vid uppodling av naturmarker minskar kolhalten, vilket innebär större koldioxidavgång.

3. Vad är bäst för hälsan?

Många jämförande studier under de senaste 30 åren har visat att få kvalitetsskillnader finns mellan ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel. När signifikanta skillnader har kunnat påvisas var dessa ibland till fördel för de konventionella, ibland för de ekologiska produkterna. Med andra ord, att köpa ekologiska produkter är ingen garanti för att livsmedlen är mer hälsosamma. Däremot har kostens sammansättning en stor betydelse för hälsan.

Självklart ska vi begränsa bekämpningsmedelsrester i livsmedel. Samhället har definierat strikta gränsvärden för hur mycket av olika bekämpningsmedel som ska få finnas. Dessa gränsvärden är satta så att man med god marginal ska kunna konsumera livsmedel utan några som helst kända hälsorisker. Kom ihåg att många livsmedel innehåller naturliga substanser som kan förekomma i betydligt högre halter och vara mycket giftigare än syntetiska bekämpningsmedel och för vilka betydligt högre gränsvärden tillåts. Dit hör till exempel solanin i potatis och koffein i kaffe, vilka båda konsumeras dagligen i stora mängder av många människor.

4. Räcker ekomaten till alla?

Om allt svenskt jordbruk (100 procent % av Sveriges åkerareal) skulle övergå till att bli ekologiskt skulle detta medföra följande:

• Livsmedelsförsörjning i Sverige skulle bli ett stort problem på grund av kraftigt minskade skördar och vi skulle därmed bli ännu mer beroende av import från andra länder för att säkra vår egen livsmedelsförsörjning.

• Om bortfallet i produktionen ska täckas genom Sveriges jordbruk skulle 1,8 miljoner hektar annan mark (skog, naturmark) behövaer omvandlas till åkermark. Detta skulle medföra att näringsläckage och klimatpåverkan från jordbruket nästan fördubblades.

• Den långsiktiga växtnäringsförsörjningen vid 100 procent ekoodling utan inköp av växtnäring från konventionellt jordbruk skulle bli ohållbar och skulle medföra en utarmning av jordarna.

• Man skulle inte ha miljöproblem kopplade till användningen av kemiska bekämpningsmedel.

• Vi skulle få en stark förökning av ogräs och växtsjukdomar som kraftigt skulle försvåra odling av exempelvis potatis och oljeväxter.

5. Vad kan de olika odlingssystemen lära av varandra?

Utvecklingen och nya lösningar inom det konventionella jordbruket kan ofta inte tillämpas vid ekoodling pga ekoodlingens pseudovetenskapliga dogmer - förbud mot mineralgödsel och syntetiska bekäpningsmedel. Tvärtom är det inga problem. Det pågående miljöarbetet visar att den har skett och sker i den konventionella odlingen. Nedan ges några exempel:

• För att minimera näringsförluster och läckage vid lagring och spridning av stallgödsel har strikta föreskrifter för hantering av stallgödsel instiftats. Dessa omfattar 10−-12 månaders lagringstid för att undvika spridning av stallgödsel under vintern och ett förbud mot spridning på frusen mark.

• För att förhindra en överdosering av stallgödsel på odlingsmark, har det tillåtna djurantalet per arealenhet fastlagts. Maximalt får 1,4 stora djurenheter hållas per hektar odlad areal.

• För att förbättra djurens hälsa har djurskyddet förbättrats. Detta inkluderar större stallplatser, bättre stallmiljö, utevistelse för nötkreatur under sommaren och förbud mot transporter som varar längre än 8 timmar.

• Användningen av antibiotika i förbyggande syfte har förbjudits. Antibiotika får bara användas för veterinärmedicinsk behandling.

• Bekämpningsmedel som har visat sig ha kraftiga negativa effekter på den omgivande miljön har förbjudits. Bara godkända bekämpningsmedel, som är mindre giftiga, får användas. Användningen av bekämpningsmedel ska vara restriktiv och strikt behovsanpassad.

• Gödsling med mineralgödsel sker efter grödans behov och tar hänsyn till variationer inom fältet (precisionsodling).

• Odling av fånggrödor mot kväveläckage, gräsbevuxna skyddszoner längs vattendragen, samt anläggning av våtmarker mot partikelavrinning och kväverening subventioneras av statsmakten.

Palle Liljebäck

chefredaktör

Kommentarer

Pseudo professor 2014-12-18

Att kalla ekologiskt tankesätt för pseudovetenskapliga dogmer tycker jag är ett lågvattenmärke för en professor och anser att hans åsikter i övrigt inte heller är mycket värda. Ekologiskt tankesätt väger in fler aspekter än skörd i ton per hektar. Varje någorlunda bildad person förstår att konventionella metoder skadar miljön på många olika sätt. Exempelvis övergödningen av Östersjön har koppling till mineralgödsel och inte naturlig näring. Man kan blunda för detta faktum en stund men inte för alltid, men tidsaspekten är väl en pseudovetenskaplig dimension för professorn. Vi har mycket outnyttjad jordbruksmark i Sverige samtidigt som vi redan är ett land som importerar mycket av vår mat. Igenväxning av jordbruksmark är ett problem med minskad biologisk mångfald som följd.
Kommentera