Fråga oss här!
Vi erbjuder
Magnetkameran mäster aktivitet. Foto: Colourbox

Använd hela hjärnan i ledarskapet

Slappar du på jobbet och låter tankarna fara iväg? Då ökar chansen för att du gör ett bra arbete. Men det är bara en pusselbit, enligt den senaste hjärnforskningen.

Publicerad: Uppdaterad:

Med kunskap om aktuell hjärnforskning kan du bli en bättre ledare. Vi är alla sociala varelser som styrs av belöningar.
– Som chef gäller det att ta reda på hur man själv och medarbetarna reagerar i olika situationer, säger Marie Ryd, doktor i medicinsk vetenskap, vid Naturvetarnas Leadership Friday i februari.
Hjärnforskningen utvecklas nu i rasande takt. 90 procent av allt vi vet i dag har upptäckts de senaste tio till femton åren. Men mycket är fortfarande en gåta.
– Genom att arbeta utifrån det man vet i dag om hur hjärnan fungerar så kan man få ut det bästa ur organisationen. Det är ingen tillfällighet att Google och Facebook har anammat det vi kallar för neuroledarskap och har hjärnan i åtanke.

Magnetkameran ger svar

Med hjälp av magnetkamera har man visat hur hjärnan reagerar i allt från beslutsfattande till stormande förälskelser och när man blir övergiven.
Det fina är att det bildas nya hjärnceller hela tiden. Taxichaufförer, som har lärt sig att komma ihåg många gator, har till exempel en större hippocampus, minnescentrum.
– Det är också möjligt att träna genom att bara tänka på till exempel musik. Det ger utslag i magnetkameran. Minns Kajsa Bergqvist inför ett höjdhopp där hon gick igenom hoppet i huvudet innan.
Hon visualiserade det perfekta hoppet och tänkte inte på vad hon skulle undvika att göra för att ta sig över ribban.
Även humöret har betydelse för våra reaktioner. Forskning visar att intuitionen är säkrare om man är på gott humör.

Mentala kickar

Att samarbeta och dela med sig till andra ger också en mental kick för de flesta.
– Samarbete är ett vinnande koncept i evolutionen. Därför är våra hjärnor organiserade för att säkerställa det, vilket har koppling till vårt behov av goda relationer och att förstå varandra.
Här bjuder hon på ett tips som kan ge direkt nytta i vardagen.
– Börja möten med att checka in, där var och får ge en lägesrapport om sig själv. Vi får veta var vi har varandra och får förståelse för om någon inte är på topp just den dagen.
Inom området social neurokognition skiljer man på empati och medkänsla. Empatin gör att man kan känna hur andra känner, vilket gör att man själv kan bli nedstämd. Medkänsla innebär att man bidrar med en hjälpande hand och belönas med dopamin som ger vällust.

Hot och belöning

Psykiska besvär ger ofta kroppsliga symtom.
– Samma system kopplar på vid mental smärta som fysisk smärta. I båda fallen hjälper alvedon. Just de sociala domänerna är känsliga för hot och belöning.
Alla utsätts vi för motgångar i arbetslivet. Det kan handla om att man gör bort sig eller har dåliga relationer, vilket sänker statusen i gruppen. Även ovisshet om vad som ska hända och brist på självständighet i det egna arbetet skapar olust, liksom känslan av att man är orättvist behandlad.
– Men vi är olika känsliga för hot och belöningar, vilket gör att vi måste behandla varandra olika. Vissa skakar av sig medan andra bär det med sig.
Därför menar hon att det är så viktigt att det finns en tillåtande kultur på jobbet, där man får lov att misslyckas.

Friskt ”mind”

Hur klarar vi motgångarna?
– Det handlar om resiliens, alltså hur vi motstår förändringar och återhämtar oss. Ett friskt ”mind” med fungerande processer i hjärnan är en nyckel.  För att den kognitiva förmågan ska vara på topp behöver vi till exempel ha god sömn, goda relationer, reflektion, motion, lek och glädje.
Så vi ska leka på jobbet?
– Att känna glädje tillsammans är viktigt, men också att göra saker man gillar. Olof Palme sa det träffande: ”Nu har jag så mycket på jobbet att göra att jag måste spela tennis tre gånger i veckan i stället för bara två.”
Hon menar att det är möjligt att bygga resiliens med ett antal pusselbitar som måste falla på plats. Marie Ryd kallar det för tallriksmodellen, framtagen av Daniel Sigel och David Rock.
– Målet är att hålla sig i belöningsläge och undvika att hamna i hotläge, som stressar och kan skapa aggressivitet, stress och flyktbeteende.

 

Så bygger du resiliens

  1. Sömn: Den kreativa kognitionen utvecklas och känslor regleras. Även en tupplur på runt sju minuter är bra för vårt tänkande.
  2. Motion: Ger bättre impulskontroll och arbetsminne. Även förmågan att hantera stress och ovisshet förbättras. Hippocampus ökar i storlek.
  3. Fokus: Att lösa problem av skilda slag belönar hjärnan med dopamin. Det gäller även korsord och sudoku.
  4. Relationer: Att prata om annat än jobb över en fika bidrar till ökad produktion och effektivitet.
  5. Lektid: Att ha roligt tillsammans och ägna sig åt saker man gillar skapar nya nervceller och synapser.
  6. Time out: Släng upp fötterna på bordet och titta ut genom fönstret. Släpp taget. Det fungerar som en kreativ inkubering, då idéer ofta föds.
  7. Time in: En inåtgående rörelse, där man går in i kroppen och känner andningen för att öka sin självmedvetenhet. Mindfulnessbaserade metoder är exempel på detta och är ett sätt att förebygga och hantera stress.
Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies