Vi erbjuder
Efter testkörning i en simulator kan man se hur stabil en algoritm är. Om den fungerar byggs den i systemet för handel i små volymer.

Algoritmer styr börsen

När du tänker på börsen, får du då upp en bild av börsmäklare som pratar i flera telefoner samtidigt, viftar med papper och skriker? Då får du tänka om. Numera styrs börsen av algoritmer som jobbar tyst och effektivt. Inte sällan tas algoritmerna fram av naturvetare som matematiker och fysiker.

Publicerad: Uppdaterad:

– Det är ett fenomen som började i mitten av 90-talet. Det fanns för många disputerade matematiker och teoretiska fysiker som inte fick plats inom akademin för den fortsatta karriären. Samtidigt behövde marknaden kvantitativa analytiker och anställde då naturvetare, berättar Claes Cramer, som driver algoritmisk värdepappershandel i egna bolag. Han är själv disputerad matematiker.

Mer akademisk
Förutom en god analytisk förmåga hade dessa matematiker och fysiker även goda kunskaper inom matematisk modellering och programmering och kunde därför skapa grunden för den automatiserade börshandeln. Högljudda börsmäklare har ersatts med algoritmer och datorer.

– Det har blivit tystare och mer akademiskt, sammanfattar Claes Cramer.

Men även om akademin bidrar med kompetens i form av personer som kan utveckla och optimera algoritmer ligger den akademiska forskningen långt efter börsen när det gäller så kallade trading strategier (se faktaruta). Algoritmerna som används för att tjäna pengar på marknaden publiceras inte så länge som det finns en lönsamhet i dem, dessutom har universiteten inte alltid de medel eller resurser som behövs för att bygga system.

– Det är en skillnad att handla på papper och genomföra faktiska affärer, kunskaperna vi erhåller från marknadsnärvaron är ovärderliga, påpekar Claes Cramer.

När USA sover
På förmiddagarna, när USA sover, analyserar Claes Cramer marknaden och observerar händelse som är återkommande eller statistisk avvikande. Sedan tar han fram marknadsdata, gör en analys och använder matematisk modellering för att kvantifiera händelserna. Efter att ha byggt in formeln i en algoritm är det dags för en testkörning i en simulator, eller i sandlådan som Claes Cramer säger.

– Då ser jag hur stabil algoritmen är. Om allt fungerar enligt en strikt utarbetad kontrollprocess bygger jag in den i systemet

I nästa steg är det dags för handel i små volymer utan marknadspåverkan. Om resultatet är som förväntat ökar Claes Cramer sedan handelsfrekvens och volymer under bevakning av både system, risk och avkastning innan algoritmen klassas som en produktionsalgoritm. 

På väg mot artificiell intelligens
På kort sikt kommer den algoritmiska handeln inte förändras så värst mycket, enligt Claes Cramer. Marknaden är relativt mättad och en utveckling till ännu snabbare högfrekvenshandel är för kostsamt.

– Alltfler börshandlare tenderar till att göra något färre affärer och håller sina positioner längre. Längre kan vara från minuter upp till timmar och dagar, förklarar Claes Cramer.

Däremot kommer algoritmerna alltmer att utvecklas till någonting som liknar artificiell intelligens (AI). I grunden handlar det om att bearbeta stora datamängder i realtid för att ta fram modeller för att fatta olika beslut.

– Vi kommer att se algoritmer som imiterar och förstår det mänskliga beteendet allt bättre, inte bara på börsen utan även i det övriga samhället. Google och facebook har redan kommit en bra bit på vägen. Det är en del av en naturlig utveckling när det gäller människa och maskin, avslutar Claes Cramer.

 

Fakta: Algoritmer

  • En algoritm består av en begränsad mängd väldefinierade instruktioner för att lösa en uppgift. Instruktionerna ska med säkerhet leda fram till ett sluttillstånd. Ett exempel på en enkel algoritm är ett matlagningsrecept.
  • Informellt avses oftast ett datorprogram när man pratar om algoritmer
  • Hur effektivt en algoritm löser ett problem kan uttryckas på olika sätt:
    • Tid – löser problemet på kortast tid
    • Resurser – kräver lite datorminne
    • Enkel – kräver liten mängd kod
  • Det är svårt att avgöra vilken algoritm som är den mest effektiva. I regel nöjer man sig med ”den bästa hittills”
  • Algoritmer finns överallt. De löser till exempel matematiska problem, matchar ihop singlar på dating-sajter, förbättrar sökningar på Google och handlar aktier på börsen.

 Fakta: Algoritmisk handel – så funkar det

  • De så kallade trading strategierna är kärnan för den automatiserade börshandeln. En trading strategi är en algoritm som interagerar med övriga komponenter i systemet för att kunna ta beslut om och när en order ska placeras i marknaden.
  • Även när man handlar manuellt finns det oftast en algoritm som tar fram underlaget och skickar en signal när det händer någonting intressant.
  • Systemen för algoritmisk handel behöver övervakas och optimeras. Därför bedrivs det ständigt arbete för att optimera trading strategierna:
  1. En vanlig arbetsdag börjar en timme innan börsen i USA öppnar.
  2. Handlarna gör bedömningar av ekonomisk statistik som har kommit in över natten och övriga händelser i världen som anses vara av betydelse.
  3. När detta är klart tar man beslut om eventuella justeringar av algoritmernas parametrar och om man behöver sätta dem i viloläge inför kommande händelser innan marknaden öppnar.
  4. När marknaden öppnar blir det handel som vanligt, det vill säga inköp och försäljning av aktier, både i manuell och automatiserad form fram till klockan tio på kvällen.
  5. Efter det återstår ett relativt krävande analys-arbete. Eventuella problem dokumenteras och åtgärdas.
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies