Vi erbjuder
Bimedicinska analytikern Margareta Eriksson jobbar ihop med forskaren Ann Erlandsson.

Samarbete som leder till nya upptäckter

I Karlstad samarbetar forskare på universitetet med sjukhuset. Forskningen får tillgång till blod och vävnader från patienter. I utbyte drar sjukhuset nytta av forskningens framsteg.

Publicerad: Uppdaterad:

När Margareta Ericsson färgar och identifierar celler i sitt vanliga jobb på sjukhuset i Karlstad gör hon också en insats för forskningen. Hon hjälper den disputerade molekylärbiologen Ann Erlandsson att studera hur immunförsvaret kan påverka uppkomst och spridning av cancer.

– Det är ett spännande samarbete mellan sjukhuset och universitetet här i Karlstad. På köpet får jag chans att utvecklas i jobbet och bygga på min examen, säger biomedicinska analytikern Margareta Ericsson.

Hon påpekar att det inte tar resurser från patienterna, färgning av cellprover från patienter på sjukhusets patologilabb gör hon rutinmässigt varje dag, några extra cellprov från forskningen påverkar inte arbetets omfattning mer än marginellt.

– Syftet på sikt är naturligtvis att patienter som i framtiden diagnostiseras med cancer ska kunna dra nytta av forskningen.

Kollar celler

Lutade över datorskärmen, som är kopplad till mikroskopet, identifierar de tumörceller och makrofager. Patologläkare och ibland cytodiagnostiker bidrar med sitt expertkunnande när det behövs.

Inflammation är en organisms svar på skada orsakad av till exempel en infektion. Den inflammatoriska processen är en mycket komplex, där både nedbrytande och uppbyggande processer samverkar.

– Det är viktigt att kunna skilja mellan akut och kronisk inflammation, eftersom man vet att framförallt kronisk inflammation, som ulcerös kolit, Krohns sjukdom utgör en riskfaktor för cancer.

Ann Lundström förklarar att olika cancerformer påverkas olika av inflammation och inflammatoriska celler.

– Kunskap behövs om vi i framtiden ska kunna förhindra uppkomst och spridning av cancer.

Man vet idag att inflammation och inflammatoriska celler kan vara både hämmande och stimulerande för utveckling och spridning av cancer och det är just detta som Ann Erlandsson studerar i sin forskning.

– Ett stort fokus har legat på en typ av vit blodkropp som kallas makrofag. Vissa typer av makrofager gynnar tumören, medan andra typer bryter ner den. Önskvärt är förstås att få bort dem som bygger upp tumören.

Spännande samspel

De beskriver det som ett spännande och komplext samspel, där både makrofagerna och tumörcellerna ser olika ut och har olika egenskaper.

– På vårt forskningslabb på universitetet studerar vi även hur olika tumörceller från bland annat bröst, lunga och tarm beter sig när de odlas tillsammans med olika typer av makrofager. Förändringar och effekter i cellerna undersöks sedan med olika metoder, bland annat immmunhistokemiskt på sjukhuset, säger Ann Erlandsson.

Mål att styra makrofagerna

Hon berättar att makrofagerna påverkar tumörcellerna på olika sätt. Det avspeglar sig bland annat i uttrycket av proteiner som ger cellerna sin ytstruktur och typ av receptorer.

– Målet är att kunna styra immunförsvaret, som bland annat utgörs av makrofager, så att tumörcellerna oskadliggörs. Om det fungerar kan det bli en behandlingsform i framtiden. På sikt kan det även bli aktuellt med målsökande behandling, där radioaktiva antikroppar målsöker specifika proteiner på ytan av en makrofag så att dessa kan elimineras från tumören.

Utan att dra för höga växlar på sin forskning kan Ann Erlandsson se resultat redan nu.

– Vi har i in vitro-studier på labb sett att flera typer av tumörer växer till sämre efter behandling med vissa makrofagtyper, medan andra typer av tumörer inte påverkas alls eller till och med gynnas.

Hur kan tumören byggas upp av makrofagen?

– Vi har inte kunskap om alla detaljer, men man vet att vissa makrofager kan stimulera tumörceller så att de växer bättre och metastaserar lättare. En tänkbar förklaring är att kroppens eget immunsystem inte känner skillnaden mellan en tumörcell och vanliga celler, vilket gör att båda gynnas.

Ann Erlandsson berättar att det är en rätt ny kunskap och att balansen mellan uppbyggnad och nedbrytning kan bero på i vilka vävnader tumören finns.

Båda vinner

Samarbetet mellan sjukhuset och universitetet vinner båda på. Det finns en vilja på sjukhuset i Karlstad att odla detta samarbete, bland annat genom att ta emot studenter som gör sitt examensarbete.

– Jag får tillgång till avidentifierad patientdata och blod och vävnader med tumörceller. Den kliniska kunskapen finns på sjukhuset. Det har vi nytta av i både undervisningen och i forskningen.

Även Margareta Ericsson ser fördelarna.

– Det känns bra att kunna bidra till forskning och det är positivt att samarbeta på det här sättet. Med detta samarbete och några kurser hoppas jag kunna bli specialist i immunhistologi.

På köpet kan sjukhuset sätta upp metoder för att detektera nya typer av proteiner på ytan på cellerna i en tumör och att förfina metoderna genom till exempel annan spädning av reagenser eller förbehandling av provet.

– Det finns så mycket kunskap bland biomedicinska analytiker. Ta vara på den kunskapen i forskningen, säger Margareta Ericsson.

 

Forskaren

Ann Erlandsson

Yrke: Lektor vid Karlstad universitet, som finansierar forskningen. I tjänsten ingår också undervisning.

Utbildning: Molekylärbiolog, disputerad i immunologi vid Umeå och Karlstad universitet.

Bäst med jobbet: Stort utrymme att få vara kreativ både i forskning och undervisning.

Brinner för: Att försöka förstå hur samspelet i min forskning hänger ihop och att utifrån det hitta kliniska tillämpningar som kan hjälpa cancerpatienter.

Fritid: Går mycket i skogen, seglar och tränar viltspår med hunden.

Familj: Son, sambo, tre bonusbarn och en hund.

 

Biomedicinska analytikern

Margareta Eriksson

Yrke: Biomedicinsk analytiker vid Klinisk Patologi Centralsjukhuset i Karlstad.

Utbildning: Karlstad universitet.

Trivs på jobbet: Ja, bra arbetskompisar och stora möjligheter att utvecklas i patologi, främst inom immunhistokemi.

Engagerar mig: Djur och natur.

Gör en ledig dag: Umgås med familjen, vara ute i skog och mark med hundarna. Träning.

Familj: Två söner, sambo och tre hundar.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies