Vi erbjuder

Vad händer med tryggheten och pensionerna i staten?

I somras sa Arbetsgivarverket upp Trygghetsavtalet inom statlig sektor. De vill också förhandla om ett nytt pensionsavtal.

– Det är svåra områden, men jag tror att vi ska kunna hitta lösningar, säger Lena Emanuelsson, ordförande för Saco-S.

Publicerad: Uppdaterad:

Större fokus på omställning och mindre på ekonomiskt stöd. Det är Arbetsgivarverkets inställning i förhandlingarna om ett nytt Trygghetsavtal.

– Arbetsgivaren vill minska det ekonomiska stödet till förmån för mer aktiva åtgärder Vi tycker det är bra att våra medlemmar får stöd att snabbt hitta nytt arbete. Men ofta behöver man även ekonomisk hjälp i en sådan process, säger Lena Emanuelsson, ordförande för Saco-S.

Tidsbegränsat anställda i kläm

Saco-S är också emot att arbetsgivaren vill ändra så att bara personer som blir uppsagda på grund av arbetsbrist får stöd.

– Vi har många tidsbegränsat anställda inom staten som efter tre år omfattas av trygghetsavtalet. De skulle stå utanför trygghetsavtalet om arbetsgivaren får igenom sin linje.

Naturvetarna ingår i Saco-S, som förhandlar om löner och villkor för akademiker inom statlig sektor. Saco-S är ensamma om att ha ett tillsvidareavtal med Arbetsgivarverket. Tidigare har frågor tagits upp och fått sin lösning under resans gång.

Hur går det med pensionerna?

– Vi vet inte riktigt vad Arbetsgivarverket vill uppnå. Det är en komplicerad fråga som både berör dem som snart går i pension och de som har lång tid kvar till pension, säger Sanna Johansson, ombudsman på Naturvetarna.

Sen lönekarriär

Det mesta talar för att arbetsgivaren vill gå från ett förmånsbestämt till ett avgiftsbaserat system. Mycket pengar står på spel, vilket kommer att påverka pensionerna för medlemmarna.

– Många naturvetare i staten har en sen lönekarriär. Forskare inom universiteten kommer dessuotm in sent i systemet eftersom de har lång utbildningstid, gör postdok utomlands och ofta har annan finansiering än lön. Det är viktiga aspekter att ta hänsyn till kring hur pensionssystemet ska vara utformat för våra medlemmar, säger Sanna Johansson.

Lena Emanuelsson är ändå optimist och räknar med att de ska hitta lösningar i förhandlingarna med Arbetsgivarverket.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Bo Seving, förhandlingschef Naturvetarna 2013-10-15

Vi skriver löneavtal utan angivna siffror eftersom vi är övertygade om att löneprocessen måste ske ute på myndigheterna på grund av att behoven och förutsättningarna ser olika ut lokalt. Till de myndigheter där löneprocessen inte alltid fungerar så bra får man rikta särskilda insatser. Hjälp finns att få från kontaktförbund, Saco-S och Arbetsgivarverket.

När det gäller den allmänna pensionen så håller jag med, det är illa att man inte får någon pension på belopp över 7,5 basbelopp fast man betalar in. Detta är en fråga som hela Saco federationen kontinuerligt arbetar med.

Jag förstår inte riktigt dina tankar om tjänstepensionen. Den statliga tjänstepensionen är förmånsbestämd på de delar som ligger över 7,5 basbelopp vilket är en stor fördel för dem som gör en sen lönekarriär. Det är också tydligt att alla som tecknat en tiotaggarlösning inte är vinnare. Men som statligt anställd har man också möjligheten att göra extra avsättningar genom att avstå lön för att komplettera ålderspensionen.

Bo Seving, förhandlingschef Naturvetarna

anonym 2013-10-10

Det är bra om ni uppmärksammat problemen med sen lönekarriär och verkligen tänker försöka göra något åt det. Ni står ju annars för dumheter som sifferlösa löneavtal (alltså icke-avtal, varför ska man betala fackavgift för sådant?) och verkar inte ha agerat då det nya pensionssystemet myglades fram i slutna Riksdagsutskott utan någon större allmän debatt. Det nya systemet är verkligen katastrofalt för den som vid tiden för dess införande var omkring 40 och samtidigt gjorde inträde på en mer reguljär arbetsmarknad vilket med ATP hade varit OK. Nu var ju ATPn orättvis åt andra hållet men ska man begränsa pensionsunderlaget ska man göra det på livslönbasis och inte på enskilda år. Nu hjälper ju inte en bra lön så mycket, den allmänna pensionen blir ändå usel även om tjänstepensionen påstås hjälpa upp den (men man får ändå betala avgifter på den lön som inte kvalificerar). Se till att alla statligt anställda får rätt att begära "tiotaggarlösningar". På min myndighet frågade jag efter det och fick luddigt besked om att det kanske skulle komma. Efter alltför många år kom ett meddelande från vårt fackombud att det verkligen skulle komma och att information och möjlighet till intresseanmälan skulle komma snart. När det inte gjorde det frågade jag honom och blev avspisad med att det inte blivit något eftersom ingen anmält intresse, men vi skulle ju få information först! (Han har nu gått i pension). Sedan fick vi vår nuvarande antifackliga GD och därmed lär frågan ha mötts med totalt avvisande för att det skulle vara för administrativt svårt. (På andra områden tvekar han inte att krångla till saker). Tyvärr har många år gått vid det här laget så även om det infördes i morgon kan man inte alls spara ihop till de belopp som varit möjliga om denna pensionskanal hade varit tillgänglig från början. Vid ev förhandling om detta glöm inte att arbetsgivaravgiften blir lägre och att ett visst löneavstående därför bör resultera i en något större pensionsavsättning, så är det på den privata sidan. Jag tycker också att ni ska lobba hos politikerna för att dessa lösningar inte ska vara förbehållna dem som tjänar mer än tio basbelopp utan att alla ska kunna göra denna typ av avsättningar. Vad gäller det nya systemet lobba för att det inte bara ska ha broms utan även gas som ökar uttaget av pensionsavgifter. Ännu hellre återgång mot ett förmånsbestämt system med lämpligt reglersystem som relaterar pensionsutveckling till den allmänna löneutvecklingen. Att ATP-systemet kollapsade berodde ju på att politikerna inte skötte om det och justerade avgifts- o förmånsnivåer för den allmäna samhällsutvecklingen utan stack huvudet i sanden. Myglarna i pensionskomitten har riksdagspension och deras generationskamrater får sitta i orubbat bo med sin ATP som de inte betalat in tillräckligt till. Att skära i ATPn med hänsyn till detta hade varit rimligt. Att reformera pensionssystem var nödvändigt, men resultatet var absolut inte bra och kanske hade ATP-justeringar räckt. Vid övergången borde man haft generösare övergångsbestämmelser. Man kunde tex ha sagt att pension ska tjänas in mellan 18 o 65 (eller 24 o 67 eller ngt liknade). Den som vid övergången var 40 borde sedan fått (40-18)/(65-18)=47% av sin pension från ATP och resten från det nya systemet. Naturligtvis skulle 100% nivåerna för resp system beräknas på hela livsinkomsten eller i varje fall den del som är kvalificerande i resp system.

Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies