Fråga oss här!
Vi erbjuder

DUELLEN: Ska myggen vid Dalälven bekämpas?

Snart vaknar myggorna till liv i området kring nedre Dalälven. Frågan är om myggplågan ska stoppas med biologisk bekämpning.  Forskarna är inte överens om det är rätt medicin. Ekolog varnar för att ekosystemen sätts ur balans.

Publicerad: Uppdaterad:

JA

Jan O Lundström, forskare vid Uppsala universitet och bekämpningsledare för biologisk myggkontroll

 

1. Bör myggbekämpning utföras i området kring nedre Dalälven?

Ja, eftersom myggen orsakar enorma problem för både djur och människor. Jag har sett avmagrade får ligga tryckta mot marken för att skydda sig mot myggen. Folk går inte ut för att slippa myggattacker.

 

2. Vilka är fördelarna och hur effektiv är den biologiska bekämpningen?

Det är en miljövänlig och effektiv metod, som kan liknas vid ekologisk kirurgi, där stickmygglarverna slås ut om bekämpningen sker vid rätt tidpunkt. Missar man med några dagar har bekämpningen ingen effekt.

 

3. Finns det några risker?

Det är få som kan jobbet, det krävs specialistkompetens. Under sex år har vi gjort studier på hur den närbesläktade fjädermyggan påverkas. Hittills har vi inte sett några effekter på den familjen. Om den klarar sig så lär inga andra insekter eller djur drabbas. Helt säkert ger bekämpningen inte upphov till några betydande miljöeffekter. Bakterien finns där naturligt och vi har inte sett några förhöjda halter efter bekämpning.  Hos djur och människa finns inga kända risker.

 

4. Bör vissa områden undantas för bekämpning?

Ja, men det beror på. Ett område som producerar mycket larver bör bekämpas eftersom myggen sprider sig över ett stort område. Men det bör föregås av en diskussion med myndigheter, markägare och allmänhet. Det finns ingen annan metod som är mer miljövänlig. Alternativet att reglera vattenflödet är sämre då det påverkar alla livsformer.

 

5. Finns det tröskelvärden för när bekämpning ska sättas in? Hur ser prognosen ut inför sommaren 2013?

Ja, det finns noga utprövade tröskelvärden från Tyskland, som vi använder. Man räknar på antal larver i ett vattenprov över en viss yta. Vi följer noga variationer i vattenflöden, som påverkas av vårfloden och regn. Hur mycket mygg det blir i vår och sommar kan vi inte säga nu. Vi är beredda med både personal och helikoptrar när vi får klartecken från regeringen.

 

NEJ

Micael Jonsson, forskare i ekologi vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

 

1. Bör myggbekämpning utföras i området kring nedre Dalälven?

Personligen tycker jag inte det. Man bör gå till ursprungsorsaken, vilket förmodligen är vattenregleringen. Man kan likna det med att ta en värktablett för huvudvärk när orsaken är uttorkning. Ser man inte till att rätta till den underliggande orsaken kan problemet bli mycket värre framöver.

 

2. Vilka är fördelarna och hur effektiv är den biologiska bekämpningen?

En fördel är att bekämpningen påverkar en relativt begränsad typ av insekter, mest myggor. En annan är att bekämpningen kan anses vara effektiv på kort sikt. Däremot på lång sikt leder sannolikt bekämpningen till en än högre förekomst av mygg, eftersom näringen som myggen innehåller blir kvar då myggen dör vilket leder till gödning av systemet.

 

3 Finns det några risker?

Det finns indirekta risker med den biologiska bekämpningen. Fåglar och andra insektsätande djur kan minska i antal eftersom de får brist på föda. Sådana effekter av biologisk myggbekämpning har man kunnat se i till exempel Frankrike. En minskning i antalet insektsätare kan i sin tur bidra till att insekterna, även myggen, blir vanligare.

 

4. Bör vissa områden undantas för bekämpning?

Absolut! En minskad förekomst av vattenlevande insekter som kläcker och blir föda för landlevande djur kan slå hårt på ekosystemen och till och med de arter som Natura 2000 avser att skydda.

 

5. Finns det tröskelvärden för när bekämpning ska sättas in? Hur ser prognosen ut inför sommaren 2013?

Detta kan jag inte svara på, men som sagt om vattenreglering skapar för myggen gynnsamma miljöer, det vill säga svämpölar, under hela sommaren, finns det risk att en kortsiktigt effektiv bekämpning måste ske kontinuerligt.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör

Kommentarer

Gudrun Edh 2013-07-05

Jag vet vad jag talar om. Jag besöker både Dalälven och Norrlands inland varje sommar och har gjort det i 30 år! Jag har dessutom bott och arbetat i Jokkmokks kommun och de kvalar in bland myggkommuner.Gudrun

Annemari Bergström 2013-04-22

Gudrun Edh! Det går inte att jämföra myggförekomsten på 80-talet med hur det ser ut nu - det är 10, ja 100 eller 1000-falt värre. Att dessutom dra paralleller till Norrlands inland vittnar om att du inte riktigt vet vad du pratar om och då bör man akta sig för att vara alltför säker i sina kommentarer. Välkommen att besöka områdena denna sommar!

Ingrid bergman 2013-04-13

Alla som har funderingar om bekämpning med BTI kom till Uppsala den 22a april och lyssna på Professor Norbert Becker som arbetat med Bti bekämpning i Tyskland sen1979 läs mer på www.stickmygg.com

Agneta Gustafsson 2013-04-13

Alla översvämningar ger översvämningsmygg. Myggen är vad dom heter. Vi vill inte ha några stora vårfloder eller "Miljöanpassade flöden". Högre flöden i Dalälven = mer mygg. Myggen har lyckats utmärkt med att föröka sig utan att bli gödda av Bti-dödade mygglarver. Från 80-talet fram till år 2000 ökade myggen från besvärande mängder till 50 000 myggor/fälla/natt utan Bti, och i Deje har vi samma mönster. Den bistra sanningen är att översvämningsmygg med största sannolikhet är en invasiv art som gynnas av det som även rödlistade arter behöver, VATTEN. Hävdad mark kanske förbättrar en del, men våtmarker skall inte trampas sönder och mängderna kläckta mygg i ohävdade marker tar bort effekten av den reducering som eventuellt sker genom hävden. Vill man ha kvar (eller som önskas) att förbättra våtmarksförhållandena så har vi inget bättre medel idag än Bti. Vill man inte ha Bti så är det torrläggning som gäller. Miljöbalken är tydlig ifråga om människors hälsa, vissa tror fortfarande att biologisk mångfald går före skyddet av människors levnadsförhållanden.

Eva Ljungström 2013-04-12

Till Micael Jonnson och alla ni som kommenterat. Kom till Uppsala Universitet 22/4 kl. 10.00 - 12.00 då professor, dr, Norbert Becker håller en föreläsning om myggbekämpning och Bti. Norbert Becker är nog den i Europa som har mest erfarenhet av problemet översvämningsmygg. Missa inte detta unika tillfälle att få vetenskapliga fakta och kunna ställa frågor Anmälan www.stickmygg.com.

Börje Ekstam 2013-04-12

Micael Jonsson berör alternativa åtgärder i form av ändrad vattenregim. Jag antar han syftar på att skapa förutsättningar för predationsreglering genom ökad dränkningsvaraktighet. Men vad betyder vegetationen för mygglarvernas utveckling under sommaren. Har någon undersökt hävdformernas effekt? Jag förmodar att slåtter- eller beteshävd tidigare har varit vanligt på de här översvämningsmarkerna. Finns det samverkanseffekter mellan vattenregim och vegetationstyp på habitatkvalitén för myggorna?

Nora Sandström 2013-04-12

Om det är mänskligt ingripande (vattenreglering) som skapat den stora förekomsten av mygg borde mänskligt ingripande (bekämpning) kunna användas för att minska den.

Åsa Persson 2013-04-12

Självklart ska myggen bekämpas. Jag är född i Österfärnebo och är van vid mygg, flyttade dock i mitten av 80-talet innan det blev olidligt mycket mygg. Mina föräldrar bor fortfarande där så jag vet vilket helvete dom har. Kan det vara så att svalungar mm matas ihjäl pga för mycket mygg? Pappa hittade döda svalungar en sommar när det var mycket mygg eller dom kanske blev ihjälbitna? Är någon emot så tillbringa en dag där bland myggen så kanske man tänker om.

Mårten 2013-04-12

detta kommer bli ett intressant beslut ur ett system-ekologisk perspektiv. Jag är inte inläst om dynamiken som råder i myggpopulationerna där, och heller inte om extremt stor apopulationsstorlekar förekommer naturligt eller om de beror på reglerade vattenflöden. helt klart är dock att insekter kan flukturera väldigt i sina populationsstorlekar, och att dessa kan stabilisera sig på antingen höga eller låga nivåer. Det finns helt klart risker att en kortsiktig bekämpning skulle leda till en minskad förekomst av myggornas huvud predator(er) och ökad näringstillgång, vilket på lång sikt skulle kunna ge myggorna utrymme att expandera väldigt. Om huvudpredator(erna) dessutom minskar av andra skäl finns det dessutom risk att myggorna stabiliseras sig på höga populationsnivåer. en snarlik situation finns beskriven i Holling 1973 där en model för dynamiken mellan skadeinsekter, skog, och 1 st. insektsätande fågel presenteras, dock utarbetat med facit i hand. Kanske ett tillfälle att konsultera den forksning som finns innan man skickar innan helikoptrarna?

Gudrun Edh 2013-04-11

Antalet insektsberoende fåglar som svalor har minskat i området och nej jag tyckerinte att man ska fortsätta bekämpa, man sätter hela systemet ur spel. Om man har klarat sig tidigare utan bekämpning så får man klara sig nu. Bt bekämpar inte bara myggor. På 80-talet när jag arbetade i området fanns ingen myggbekämpning, folk och fä fick klara sig utan detta. Man tog in djuren när det var som värst. Stora delar av norrlands inland är under perioder föremål för samma invasion. Skulle vi börja bekämpa där också?
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies