Fråga oss här!
Vi erbjuder

DUELLEN: Är det för lätt att öppna gruvor i Sverige?

Miljö och industri står ofta mot varandra när nya gruvor ska öppnas. Geolog Mugdim Islamovic på SGU tycker att den miljöprövning som görs i dag är tillräcklig. Naturskyddsföreningen vill se skärpta regler och hävdar att Sverige är ett av världens gruvvänligaste länder.

Publicerad: Uppdaterad:

Ja

Mikael Karlsson, ordförande för Svenska Naturskyddsföreningen

 

1. Tar man tillräckliga hänsyn till miljö och naturvärden när nya täkter öppnas?

– Nej. Inte alls. Minerallagen är välkänt svag ur ett miljöperspektiv. Trots det höjs röster för att underlätta ännu mer för mineralindustrin. Det är beklagligt. Minerallagen behöver skärpas.

2. Är den juridiska prövningen för att öppna en täkt för omständlig?

– Absolut inte. I internationella jämförelser klassas Sverige som ett av de länder i världen som har den mest gruvvänliga lagstiftningen. Därför finns ingen anledning att luckra upp regelverket ytterligare, som en statlig utredning föreslår. Det är viktigt att både miljökrav och processer måste säkerställa en så liten påverkan som möjligt. Så är inte fallet idag.

3. Vad väger tyngst vid en prövning när Miljöbalken och minerallagen krockar?

– Bilden är komplicerad. Man får till exempel inte prospektera i nationalparker, men hårresande nog kan det ske naturreservat. Miljöbalken har en långt svagare inverkan på minerallagen än på många andra lagar som rör markanvändning. Exempelvis tillämpas inte miljöbalkens viktiga regler om allmän hänsyn och miljökvalitetsnormer vid beslut enligt minerallagen.

4. Tolkar man lagen på samma sätt i tätbefolkade områden som i norrländsk glesbygd?

– Det är nog så att man inte skulle få anlägga en gruva mitt i Göteborg eller Stockholm, men gruvorna i Kiruna och Malmberget visar ju att gruvlagstiftningen kan fara hårt fram även med människor i tätorter. Om inte minerallagen skärps ur ett miljöperspektiv finns det anledning att oroa sig såväl i glesbygd som i en del mer tätbefolkade områden.

5. På vilket sätt vill du se en förändring av lagen?

– Miljöbalkens regler måste få fullt genomslag i minerallagen. Egentligen bör reglerna nog skrivas om och inordnas i miljöbalken. Vidare följer av internationell rätt att talerätten i minerallagen ska utvidgas, så att fler miljöaktörer kan väcka talan och att även undersökningstillstånd kan överklagas. Användningen av mineral måste även med regler och miljöskatter styras in i kretslopp baserade på återbruk och återvinning. 

Nej

Mugdim Islamovic, geolog och utredare på Sveriges geologiska undersökning, SGU

 

1. Tar man tillräckliga hänsyn till miljö och naturvärden när nya gruvor öppnas?

­– Ja. I Sverige värdesätter vi ofta vår natur och miljö högre än i andra länder. Alla har väl rätt till en frisk miljö och fin natur. Det kan inte vara bättre att bryta metaller och mineral i länder där lagstiftningen har mildare krav och rovdrift kan pågå utan konsekvenser.

2. Är den juridiska prövningen för att öppna en gruva för omständlig?

– Nej. I somras tog SGU i samråd med Naturvårdsverket, på regeringens uppdrag, fram en vägledning för prövning av gruvverksamhet. Den omfattar hela prövningsprocessen, från undersökning till en gruva i drift. Följer man vägledningen att öppna en gruva minskar väntetiderna avsevärt utan att man rubbar på lagen.

3. Vad väger tyngst vid en prövning när Miljöbalken och minerallagen krockar?

– Frågan är lite missvisande. Båda lagarna ingår i en prövning. De konflikter som uppstått på den senaste tiden mellan två riksintressen måste jag förklara att båda riksintressen är utpekade i Miljöbalken och att vid avvägningen vad som ska prioriteras tittar man på flertal faktorer, bland annat de ekonomiska, sociala och väger av vilket som har den största samhällsnyttan.

4. Tolkar man lagen på samma sätt i tätbefolkade områden som i norrländsk glesbygd?

– Ja. Vill man öppna en gruva i Stockholms innerstad skulle det vara omöjligt, men inte för att man tolkar lagen på olika sätt, utan just för att man följer lagen. Det är inte bara en lag som man tittar på, utan det är flera lagar med strikta bestämmelsen som man måste följa när man beviljar en bearbetningskoncession.

5. På vilket sätt vill du se en förändring av lagen?

– Minerallagen är ganska bra, men det är klart att den kan bli bättre, som till exempel en höjning av dagens låga mineralersättning. Hur stor höjning kan jag inte uttala mig om men den borde ses över. Även bestämmelser om efterbehandling borde ses över, så att staten och skattebetalare inte behöver stå för merparten av kostnaderna om något går fel.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör

Kommentarer

Pontus 2013-11-11

Att börja arbeta för internationell miljö- och fairtradecertifiering av gruvor som vi importerar metaller och mineraler från, vore ett sätt att minska problemen för miljö och människors hälsa vid gruvdrift i andra länder (precis som certifiering av många andra varor). Vid gruvor i Sverige, och även utomlands, borde mer av intäkterna gå tillbaka till landet eller lokalsamhället – varför ska det mesta av vinsterna skänkas bort till utländska storföretag? Och det är väl klart att man för alla gruvor överallt bör arbeta för en bättre miljöhänsyn – vem vill ha giftiga ämnen i vatten och fisk, övergödning, försurning, dålig lukt, radioaktiv strålning m m som gruvor ofta ger upphov till? För att gruvdriften ska bli miljömässigt hållbar behöver förstås också energin som används vara hållbar, d v s användningen av fossila bränslen måste minska radikalt.

Ulf B. 2013-11-09

Instämmer med Rutger!

rutger 2013-11-08

Markanvändning när de flesta gruvor är underjordiska, ja det är härligt med ankdammen Sveriges perspektiv. Utan gruvorna i Kiruna och Malmberget skulle de ens finnas där? SNF är som vanligt extremt enögt och jag undrar i mitt stilla sinne vilka råvaror som ingår i den dator, mobil eller surfplatta som Mikael Karlsson använt för att föra fram sina egenintressen?
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies