Fråga oss här!
Vi erbjuder

Bränslepriset behöver höjas

Det behövs både piska och morot för att sätta fart på omställningen till förnybara bränslen. I det ligger ett höjt bränslepris, enligt KTH-professorn Göran Finnveden.

Publicerad: Uppdaterad:

Bensinpriset måste höjas på sikt, menar Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys vid KTH.

– Att höja priset till 25 kronor direkt vore ett dråpslag, men jag ser gärna en upptrappning av priset i takt med att ny miljövänlig teknik och bränslen utvecklas.

Det är en åtgärd i raden av flera styrmedel. Trängselavgifter i tätorter är en annan del i Göran Finnvedens klimatpaket.

– Lika viktigt är att gynna andra transportslag som kollektivtrafik, och gång- och cykelbanor. I stället kan investeringar i nya vägar minska.

Hur ska glesbygden överleva?

– Det gäller att behålla och utveckla infrastrukturen, allt från affärer och annan service till hållbara IT-lösningar. Lika viktigt är att ny teknik i form av nya bränslen och fordon görs tillgängliga till rimliga kostnader.

Piska och morot

Han ser en kombination av piska och morot på vägen till hållbara och klimatvänliga lösningar.

– Lika viktigt som att använda styrmedel är att satsa på utveckling av miljöteknik och förnybara bränslen. Det är en politisk fråga där staten och företagen jobbar ihop. När ny miljöteknik ska utvecklas och lanseras på marknaden behövs det ekonomiska stöd och stimulanser.

Rädslan för att stödja viss teknik tycker han är överdriven. Det handlar om att politikerna gör aktiva och medvetna val, där vissa blir framgångsrika, medan andra blir mindre lyckade.

Vilken teknik och vilka bränslen har en framtid?

– Biobränslen har en roll att spela, liksom el. De så kallade plugin-hybriderna, som drivs med el för kortare körning och biogas eller annat bränsle för längre sträckor, är en möjlig lösning. Men ännu väntar vi på andra generationens biobränslen i kommersiell drift, alltså de som har sin källa i trädens cellulosa. Där behövs mer teknikutveckling för att priset ska bli konkurrenskraftigt.

Kommer elen att räcka för att driva bilarna?

– Jag tror vi klarar det ökade elbehovet utan att bygga ut vattenkraften eller kärnkraften. El frigörs i takt med att industrin och hushållen blir allt effektivare i sin elanvändning.

Dags att sätta fart

Göran Finnveden menar att övergången till förnybara bränslen inte kommer att ske över en natt. Oljan tar inte plötsligt slut.

– Tvärtom finns det för mycket fossila bränslen, som kommer att medföra en avsevärd temperaturhöjning på jorden, om allt ska förbrännas. Så det finns verkligen skäl att sätta fart på omställningen.

Lösningar för förnybar energi finns eller är på väg att utvecklas. Utmaningen, enligt Göran Finnveden, att göra dem attraktiva med rätt styrmedel.

Men det handlar inte bara om teknik, utan också om människors relation till fordon. Kanske en förändring är på gång i synen på bilar.

– Bilen är en del av vår kultur, som håller på att förändras. Kanske vi är på väg mot nya öppna lösningar, där man har tillgång till olika fordon för olika ändamål. För vissa resor fungerar det med elbil, medan till exempel biobränslen passar bättre vid långresor.

Ett sådant system menar han bygger på att nya lösningar för ägande utvecklas, som till exempel bilpooler eller bilparker där man hyr sin bil.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Erik 2013-10-10

Ja priset borde sättas för att hålla ned förbrukningen, men det borde helst göras globalt och är det politiskt svårt i Sverige är det nog tyvärr omöjligt globalt.

sara 2013-09-20

Bor man som vi i Norrbotten så är den kollektivtrafik som bjuds oftast skolbussen fram o åter. Vill man till stan med ankomst 07.50 o kan finna något att göra när affärerna öppnar 9 el 10 och biblo 10 o de e -20C ute och kan tänka sig att åka hem antingen 14.00 eller 16.00 så är det klart att det går. Vi har det bra med bara 12km till närmsta affär, tankställe o korvmoj, många av barnens klasskamrater har 30-50km till skolan. Jag är fortfarande faschinerad över hur många som tog egen bil till jobbet 5-15km då jag bodde i Göteborg med dess goda kommunikationer - där ansågs att behöva vänta på bussen 20min som fullgod anledning att ta egen bil. Stiger bränslepriset till 25kr blir det glesbygdsbefolkningen som drabbas och inte kan hålla på med fritidsaktiviteter, åka in på en bio eller ta en hamburgare samt besök hos kompisar efter skolan för barnen. Det sägs att svedjebruket i världen släpper ut mer CO2 än världens samlade tranporter o uppvärming. Kanske vi i Sverige , genom ex våra medlemmar i Naturvetarna skall sänka CO2 utsläppen i världen genom att hjälpa lantbrukare i svedjebruksområden med att starta hållbara rotationsodlingar och agroforestry istället - det bör ge avsevärt större effekt än att höja det svenska bränslepriset. Ser man på energibesparingar borde det också vara möjligt att på Europeiska kontinenten, med sin stora mängd fosilkraft, effektivisera energianvändningen i husen. I många länder. När man är ute och bor hos/besöker privatpersoner har husen i stora delar av Europa englasfönster varav många inte är täta. Tvåglasfönster anses vara för företag och treglas extremt för bullerdämpning mm. Visserligen har de tjocka fina duntäcken - men hur mycket av den fosilt tillverkade värmen går rakt upp i atmosfären?

Siv Bildtsén 2013-09-20

Hur vore det att i stället sänka priset på förnybara drivmedel? Det är redan i dag billigare att köra på biogas än på bensin/diesel. Detta trots att nuvarande regering ger mycket lite stöd till biogasframställning och till inköp av biogasbilar. Det är bråttom med utvecklingen av förnybara drivmedel, som kommer att vara ett bra styrmedel för att få bort de fossila drivmedlen.

Lars Hylander 2013-09-19

Notera att el från solceller nu konkurrerar med kärnkraftsel prismässigt, trots kärnkraftbolagens friskrivning från skadestånd vid olyckor. Privatekonomiskt är solceller på hustaket extra fördelaktigt nu med ett statligt bidrag på 35%, skatteavdrag och en livslängd på över 40 år för solceller av standardkvalitet. Fukushima har lärt mig att sätta upp solceller på vårt tak som på årsbasis motsvarar familjens elkonsumtion med marginal så vi kan köpa elbil.

Lars Kamél 2013-09-19

Det finns ju inget klimathot som behöver lösas med skyhöga bensinpriser. Klimatforskarnas uppskattningar av hur mycket koldioxidutsläpp påverkar klimatet är på väg ned och har antagligen inte nått botten än. Den globala uppvärmningen har tagit en lång paus, vilket nu i stort sett alla klimatforskare erkänner. Många av dem verkar desperat söka bortförklaringar till att klimatmodellerna har fel Det är inte vetenskap att hitta på bortförklaringar till varför en hypotes inte fungerar. Vetenskap är att erkänna att hypotesen är fel. Den hypotes som är fel, är den att mänsklighetens utsläpp av växthusgaser orsakar katastrofala klimatförändringar. Vilket inte ska förväxlas med den rimliga hypotesen att utsläppen orsakar några klimatförändringar alls. De klimatförändringar vi kan förvänta oss av utsläppen är helt enkelt små och till övervägande delen positiva. För de flesta organismer är det positivt om det långsamt blir lite varmare. Mer koldioxid i atmosfären gynnar dessutom de gröna växterna.

A.G 2013-09-19

1. Ingen global temperaturökning på 16 år trots massiva CO2-utsläpp 2. Ingen "missing heat" i oceanerna trots idogt letande. (Jo, varmare har de blivit men inte i den omfattning som kan förklara var de förlorade värmen är) 3. Klimatsensitiviteten nedskriven med i genomsnitt 30% i de flesta relevanta artiklar sedan 2007 4. Skräckscenarior över 2K ökning nedskrivna till obefintliga sannolikheter (glöm 4, 6 och 10 grader) 5. Ingen förändring i a)antalet orkaner b)styrkan i orkaner c) havnsivåökningstakten sedan 1859 d)översvämningar e)torka 6. Antarktis isutbredning "all-time high" 7. Arktis kan förklaras med varma havströmmar och vindar. Snabb återväxt av isen nu. Naturlig cykel? 8. Tundran stabilare än tidigare trott - ingen tipping point osv osv osv Ökad solinstrålning till jordytan pga av minskad molnbildning kan ensamt förklara tempökningen i modern tid (fram till för 16 år sedan vill säga). CO2 behövs ej som förklaring. Det finns viktigare saker att fokusera på även om man kan hålla ett öga på det s.k "klimathotet" som egentligen ingen har sett hittills. (utom i Playstation-modeller)

fd glesbygdsbo 2013-09-19

När man lever i en stad kan man lätt tänka att det är en bra väg att höja bränslepriset eftersom man kan gå ut och kan ta en buss var tionde minut. Men man inser då inte konsekvenserna för glesbygd eller tar den för lätt. Kanske borde alla flytta ut och försöka bo i glesbygd ett år utan bil, kanske bli sjuk och inte ta sig till sjukhus. Det går inte lösa problemen som skapas med högre bensinpris i glesbygd genom att "behålla och utveckla infrastrukturen". Vem ska bekosta det? Ta en funderare, hur mycket glesbygd har vi i Sverige? Hur många orter behöver affärer, post mm, hur många nya nät med kollektivtrafik behövs? Hur ska basbehoven kunna fyllas? Vill vi ha ett Sverige som lever utanför storstäder? Vad har hänt med "Hela Sverige ska leva!" Vad finns det för verkliga alternativ till bil i glesbygd egentligen? Innan det finns ett bra alternativ till dagens bränslen är idén att höja bränslepriset en idé som endast kan fungera bra i en stad och för stadsbor.

Annika 2013-09-19

nej, jag tycker inte att det är rätt väg att gå. Det är politikernas ansvar att se till att det finns alternativa lösningar/drivmedel. Det är naivt att tro att vi som bor i glesbygd/landsbygd ska börja cyklar eller åka kollektivt. Friheten att ha en bil är det sista man gör sig av med. Men det är och har varit oansvarigt av politkerna att de inte har gjort omställning för länge sen. Det är väl ingen som av vilje kör så skruttiga bilar eller på fossila bränslen för att skita ner miljön. Det handlar ju om pengar. Och pengar är ju inte att plocka på träden. Därför är det politikernas sak. Jag tycker koldoxidfångare som omvandlar CO2 till etanol och vatten verkar spännande. (Jag menar inte bergrum)Såna kunde man ha stående längs med vägarna som tankstationer.
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies