Vi erbjuder

Lär dig kommunicera en idé

Kan du på ett snabbt och enkelt sätt förklara din forskning eller vad du jobbar med? Att kunna kommunicera blir allt viktigare i arbetslivet. Här får du några retoriska tips för att slippa gå i de värsta fallgroparna. I botten ligger retorikens tre grundpelare etos, patos och logos.
Publicerad: Uppdaterad:

Naturvetare behöver inte bara kunna skriva vetenskapliga artiklar och labbrapporter. Träning i att presentera naturvetenskap för en publik som har begränsade bakgrundskunskaper och att kunna argumentera för ett ställningstagande är minst lika viktigt.
”Genom att ge den populärvetenskapliga kommunikationsträningen ökat utrymme i utbildningen ökar vi också studentens möjligheter att se sitt ämne i ett större sammanhang”, skriver författarna till boken Retorik för naturvetare.
Den som vill bli skicklig på att nå fram med ett budskap bör känna till de grundläggande retoriska greppen och sedan ge sig i kast med att träna. För lika lite som du kan lära dig matematik genom att läsa om räknesätten kan du lära dig att kommunicera genom att enbart läsa om det.

De tre antika grundpelarna

Etos, logos och patos är grundläggande retoriska begrepp som funnits sedan antiken. För att du ska nå ut med ett budskap måste alla dessa tre ingredienser finnas på plats. Etos handlar om trovärdighet. Du måste lyckas visa att du själv är värd att lyssna på eller att förmedlar ett buskap från någon som är det.
Den fakta du vill förmedla ryms inom logos och just den biten är nog för de flesta naturvetare relativt okomplicerade. Betydligt svårare är det då att lyckas skapa känslor eller patos hos åhörarna, vilket är helt nödvändigt om du ska lyckas få respons på det du förmedlar. Oavsett om det handlar om att du ska bli kallad till en anställningsintervju, få pengar av satta i budgeten för ett nytt projekt eller forskningsmedel måste du alltså kunna skapa känslor hos mottagaren.
Exempel på känslor som du kan vädja till är hopp, rädsla och nyfikenhet. Du kan måla upp en bild över vilka möjligheter som öppnar upp sig om de anställer just dig, skapa en oro för att ni kommer att tappa i förhållande till era konkurrenter om ni inte gör den här satsningen just nu eller låta din egen nyfikenhet på hur något fungerar smitta av sig.

Bra struktur övertygar

Alla texter har någon form av struktur. I en vetenskaplig artikel brukar frågeställningen exempelvis komma i inledningen och slutsatserna först i slutet. En text som ska övertyga bör däremot enligt teorin inledas med något som skapar intresse och välvilja, följas av en kortfattad och saklig bakgrund samt ett tydligt budskap. Därpå följer en del som utvecklar och motiverar buskapet. Avslutningen bör bestå av en uppmaning, slutsats eller något annat som du vill att läsaren ska komma ihåg.
Tänk på att det finns många sätt att få folk att ta till sig det du vill säga. Det första intrycket är ofta helt avgörande. Om du ska prata inför en publik kan det till exempel vara effektivt att visa att du mänsklig och framhäva saker som du har gemensamt med publiken. I skift får du istället väcka intresse genom rubriken, en intressant ingress samt genom en visuell form som manar till läsning.
Illustrationer, bildtexter och hur långa styckena är har här en avgörande betydelse. För långa stycken gör att textens er kompakt och krävande ut, medans de kan vara svårt att få till en flyt i läsningen om de är alltför korta. Ett gott råd är att försöka hålla sig till ett sammanhang per stycke.

Analysera sammanhanget

Om du ska kommunicera med människor utanför ditt eget specialområde måste du kunna sätta in det du vill säga i ett större sammanhang. Vad har det för betydelse för din verksamhet eller samhället att isbergen smälter eller att ett visst enzym kan effektivisera en kemisk reaktion? Om den du vänder dig till inte kan förstå varför det du har att säga är relevant för honom eller henne är det självklart omöjligt att nå fram.
Lika hopplöst är det nå fram om du felbedömer mottagarens bakgrundskunskaper eller för den del intresse. Om nivån är för hög blir det jobbigt att hänga med och onödiga detaljer avskräcker lätt.

Vederlägg och bekräfta

Det är inte ovanligt att naturvetare känner sig obekväma med att argumentera för en ståndpunkt. De är ofta mer vana vid att lägga fram fakta och överlåta slutsatserna till andra. Den som vill övertyga kommer emellertid inte särskilt långt på detta sätt. För att övertyga måste du både kunna lyfta fram de viktigaste argumenten för din sak och bemöta de allvarligaste invändningarna.
Du måste vrida och vända på en fråga för att se dess för- och nackdelar. Inom retoriken används de sex så kallade topikerna för att göra just detta på ett systematiskt sätt. Du kan vederlägga eller kullkasta ett påstående genom att visa att det är oklart, orimligt, omöjligt, inkonsekvent, opassande och ofördelaktigt. På samma sätt kan du bekräfta ett påstående genom att via att det är klart, rimligt, möjligt, konsekvent, passande och fördelaktigt.

 

Vanliga fallgropar

 Du tar för lång tid på dig att komma till saken.
 Din trovärdighet brister.
 Det är svårt att följa den röda tråd.
 Du överskattar mottagarens kunskaper och intresse.
 Sammanhanget är för snävt och väcker inte intresse.
 Du använder onödiga facktermer. Tips! Lek med ord, ljud eller tankar

Om vill vara riktigt slagkraftig kan det vara en god idé att använda dig av knep som upprepning och visualisering. Exempel: Den röda gladan lämnar rödlistan (Forskning & Framsteg)

De 3 retoriska grundpelarna

1. ETOS Trovärdighet
2. LOGOS Fakta
3. PATOS Känsla Inspirationskälla: Retorik för naturvetare, Susanne Pelger och Sara Santesson, Studentlitteratur

Marita Teräs

utredare
08-466 24 81

Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies