Vi erbjuder

Sverige kan bli världsledande inom infektioner

Sverige har en hel del trumf på hand inom infektionsområdet. I ett läge där vi är fortfarande är beroende av de antibiotika som togs fram på 40- och 50-talen och där resistenta bakterier skördar fler dödsoffer än trafiken behövs nya initiativ. Vägen framåt handlar bland annat om innovativ forskning och en större investeringsvilja .
Publicerad: Uppdaterad:

Trots att det är uppenbart att det behövs nya läkemedel inom infektionsområdet är det mycket få nya läkemedel inom just detta område som når marknaden. Det beror framför allt på tre faktorer berättar Richard Bergström, som arbetar på EFPIA, the European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations. Området är svårt rent vetenskapligt. Den nuvarande affärsmodellen fungerar inte och de regulatoriska kraven ökar. Richard är en av de första talarna på en konferens för Svenska företag inom infektionsområdet, som anordnades i Umeå den 23 till 24 april.
Inledde gjorde rektorn på Umeå universitet, Lena Gustavsson, med att lyfta fram Sveriges roll när det gäller att lösa den globala utmaningen när det gäller resistenta bakterier.
- Vi håller på att tappa långsiktigheten och risken i forskningen, var det viktiga budskapet från henne och detta måste vi höja ett varningens finger för både nationellt och inom EU.
En anledning till att den nuvarande affärsmodellen inte fungerar är att nya antibiotika kanske inte alls kommer till användning. Istället kan de komma att regleras och läggas i byrålådan för att finnas till hands i ett eventuellt krisläge. Förväntningarna om att restriktioner är att vänta och osäkerheten kring vad som kommer att gälla har kort och gott lagt sig som en våt filt över investeringsviljan. Även om de flesta verkar ense om att Fort Knox inte är vägen framåt verkar det idag inte finnas så många alternativ.

Alla talar om samverkan

Många av talarna pratar om behovet av samverkan. Det handlar om att dela såväl resurser och framgångar som risker. Exakt hur detta ska gå till är det ingen som vet, men IMI (the Innovative Medicines Initiative) är ett EU-initiativ som har mycket pengar bakom sig. Det fungerar så att företag som vill samverka resulterar i en förfrågan, som forskningsinstitutioner och universitet får konkurrera om att bli delaktiga i. Det hela resulterar i ett konsortium och trots många svårigheter verkar det vara en möjlig väg att hjälpa små och medelstora företag att ta sig från den prekliniska till kliniska fasen. Ett skede som passande nog är omtalat som ”the valley of death, just på grund av att det är så många utvecklingsprojekt som läggs ner just då. Glädjande nog ligger Sverige på femte plats på listan över EU-länder som fått anslag.
Astra Zenecas utvecklingschef och svenska vd, Anders Ekblom, är övertygad om att världens politiker inser att det behövs en ny ekonomisk modell för att komma till rätta med de växande problemen med resistenta bakterier.
- Idag ser vi till och med resistens för nya antibiotika, som inte ens kommit ut på marknaden, säger han.

Betalningsviljan avgör

För Astra Zenecas del styr marknaden i betydligt större utsträckning än tidigare. Det som det finns en betalningsvilja för är framför allt läkemedel mot allvarliga infektioner och mot gram-negativa-bakterier, som är svåra att komma åt med dagens antibiotika. För att lösa problemen har även de stora läkemedelsbolagen börjat samarbeta mer. Han pekar också mot att industrins forskningsorganisation är på väg att bli virtuell i den meningen att det är kompetensen som avgör vad den finns och inte lokalerna.
- Idag är det universiteten som bygger.
En avgörande faktor är också hur de kliniska studierna läggs upp. Istället för att visa att ett nytt antibiotika fungerar lika bra som befintliga kan fokus ligga på att visa att det är verksamt mot just resistenta bakterier.

Svenska trumfkort

Vad är det då som talar för att Sverige har något att bidra med globalt? Carl Pereswetoff-Morath på Invest Sweden lyfter framför allt fram att vi har etablerat oss internationell inom life science tack vare bolag som Pharmacia och Astra Zeneca, att vi har ett bra samarbete mellan akademi, industri och klinik och välutbildad arbetskraft till en förhållandevis låg kostnad. Trumfkort är också Umeå Center for Microbial Research, med ett par hundra forskare inom biologi, kemi och fysik, nya Karolinska Sjukhuset som ska föra forskningen närmare patienten och de satsningar som görs i Lund med anläggningar som Maxlab och ESS. Till detta kommer att Sverige har ett 70-tal företag inom infektionsområdet. Ett starkt svenskt nätverk mellan alla dessa aktörer skulle kunna bidra till att lyfta Sverige. Årets möte i Umeå var en bra början och mycket talar för att det blir en uppföljning nästa år.

Marita Teräs

utredare
08-466 24 81

Kommentarer

Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies