Vi erbjuder

Utredning föreslår legitimation för cytodiagnostiker

Det är glädjande att Patologiutredningen föreslår en breddad och utökad utbildning till cytodiagnostiker tillsammans med en särskild legitimation för yrkesgruppen. Detta är en fråga som Naturvetarna tillsammans med Riksföreningen för Klinisk cytologi drivit i många år och som äntligen verkar få genomslag.
Publicerad: Uppdaterad:

– Frågan är mycket angelägen både på grund av bristen på cytodiagnostiker men också för möjligheterna att tidigt upptäcka och behandla cancer, säger Frida Lawenius, chef för Kommunikation och samhälle, i en kommentar till förslaget.

På fredagen lämnade Patologiutredningen över sitt förslag till Socialdepartementet. Utredningens huvuduppdrag har varit göra en översyn av den svenska patologin och stärka kompetensförsörjningen inom området. Utredningen har därför även tittat på frågor kring cytodiagnostiker och biomedicinska analytiker som har viktiga roller inom exempelvis cancerdiagnostiken.

Utredningen konstaterar bland annat att utbildningen till cytodiagnostiker behöver breddas till alla relevanta medicinska och biomedicinska grundutbildningar. De förelår även att utbildningen utvecklas till en tvåårig masterutbildning och inrättas på fler orter i landet. Till utbildningen föreslås en särskild legitimation för cytodiagnostiker.

– Cytodiagnostiker ställer själva cancerdiagnoser, men idag är denna verksamhet inte reglerad genom legitimation och det finns därför inte heller något kontrollinstrument för patientsäkerheten. Detta trots att en fel ställd eller utebliven diagnos kan ge förödande konsekvenser för patienten som riskerar att inte få behandling i tid, säger Frida Lawenius. Vi hoppas nu att Socialdepartementet lyssnar på Patologiutredningen och föreslår legitimation för cytodiagnostiker i sin proposition om legitimationsfrågor till riksdagen.

Även införandet av en masterutbildning för biomedicinska analytiker är en fråga som Naturvetarna arbetat för. Naturvetarna delar därför utredningens förslag att erbjuda möjligheter till påbyggnad på masternivå för att använda biomedicinska analytiker till fler och mer kvalificerade uppgifter än idag. Det är också intressant att utredningen uppmärksammar bristen på stödpersonal och att professionella biomedicinska analytiker och cytodiagnostiker ofta används till fel uppgifter och inte får användning för hela sin kompetens och potential.

Naturvetarna har tillsammans med Riksföreningen för Klinisk cytologi fört diskussioner med Patologiutredningen och välkomnar att de lyssnat på de idéer och förslag som Naturvetarna och Riksföreningen presenterat.

Frida Lawenius

samhällspolitisk direktör
 08-466 24 20

Kommentarer

Cytodiagnostiker 2012-04-25

"DR" fått detta med HPV lite om bakfoten.Att hysa övertro till test är farligt.Det finns HSIL lesioner som är HPV negativa,ca 10 % av cervixcancer har dessutom okänd etiologi.Att detektera proteinprodukterna,hur säkert är det? Man famlar i blindo där som kliniker,inbillar jag mej,inget konkret att ta på,vad göra ?Vaccinet innerhåller bara 2 högrisktyper(HR),de vanligaste i västvärlden.Tyvärr finns det många fler HR typer globalt sett.Och-vi reser mkt, nya människor flyttar till vårt land från andra delar av världen osv.Men däremot så syns alla typer av cellförändringar i mikroskopet.OBS-vi cytodiagnostiker är duktiga på övrig cytologi också,inte bara cervixcytologi.Sedan vill jag klargöra att screening är en metod för att plocka ut avvikelser i en population,det används felaktigt till att beskriva våra arbetsuppgifter vilka innebär att igenkänna celler i mikroskop,dvs diagnostik.

CD 2012-04-21

Efter att ha läst Utredningen och då bristen på patologer så är legitimationsfrågan viktigare än någonsin och då med tanke på att det finns förslag att CD med deras kompetens ska ta över mer av diagnosiken som idag görs av patologer/cytologer. När det gäller nya metoder/tekniker så välkomnas dem men kommer inte under lång tid framöver att ersätta den morfologiska diagnostiken och HPV vaccinet kommer vi inte att se effekten på förrän om 15-20 år. Jag skulle inte vilja vara den kvinnan som bär på ett virus och låta den spontanläka i tron på att den försvinner. Cellprovskontrollen med morfologisk diagnostik är en bra livförsäkring och låt den förbli så.

DR 2012-04-16

Het diskussion. Varför? Lite bensin till elden.... CIN1-CIN3 även CIS har ju beskrivits i vissa fall som spontanläkande. Canceranmäla?? Varför?? Ingen annan cancer spontanläker. Överarbetat. HPV vaccinet kommer ju ta bort alla överflödiga CD. Molekylär HPV screening (typning eller E6/E7) kommer ju ta över screeningen gällande gyn. Varför ens lägga energi på legitimationssnacket. De allmännaprover och de punktioner som utförs gör ändå CD beroende av oss läkare.

Petig 2012-04-16

Kul att min kommentar väckte några iallafall. Sakfel? Flera?? Kanske finns det diskussions utrymme kring i att svaret görs av en cytodiagnostiker med erfarenhet eller också kallad seniorscreenare ihop med läkare. Men det är inte FLERTALET som ställer dessa disgnoser. Ni håller med om att det är seniorscreenare eller sk erfarna cytodiagnostiker som ställer formar svaret till klinikerna, eller hur? Refererar till lab som Borås, Huddinge, Solna, Göteborg och Trollhättan där flertalet cytodiagnostiker ställer preliminär diagnoser eller förslagsdiagnoser till seniorscreenare(ok,, erfarna cytodiagnostiker) eller cytologläkare. Jag ville poängtera arbetet vi gör men inte får ta ansvar fullt ut för, samt den diagnos som är svårast och som FLERTALET CD faktiskt lämnar. Den benigna diagnosen är ju helt klart mest intressant då vi e sist i ledet. TÄNK PÅ MISSARNA! Alltså tar vi ansvar för något som borde förenat med legitimation. Om vi kallar alla seniorscreenare för FLERTALET/merparten så stämmer påståendet ni har.

erfaren cytodiagnostiker 2012-04-12

"Petigs" kommentarer om "sakfel" innehåller en hel rad sakfel.Merparten av våra duktiga cytodiagnostiker i Sverige, ställer maligna diagnoser + canceranmäler.Vi är noggrannt kontrollerade ,av bla Swedac.Vi får med beröm godkännt i statistik, diagnosprofiler med mera inom den cytologiska diagnostiken.Fler diagnostiker borde ha de säkerhetssystem inom diagnostiken, som vi cytodiagnostiker har.Allt för att inte "glida iväg" i kriterier som ligger till grund för den diagnos patienten får.Vi CD lägger inte ett underlag för en diagnos, som tex vid den laboratoriemedicinska diciplinen.Vi ställer diagnos inom den medicinska diagnostiken.

Charlotte Bjelkenkrantz 2012-04-10

Det är ett flertal cytodiagnostiker som ställer cancerdiagnoser och som gör canceranmälningar i Sverige, därmed ska inte ansvaret för diagnostiken av andra diagnosgrupper förringas, eftersom hela spektrat från benignt till malignt kräver en bred utbildning och kompetens. När vi utreder och tittar på yrkesansvar är det dock alltid den med mest ansvar som vi måste framhålla precis som när ansvar utreds för andra yrkesgrupper.

Petig 2012-04-03

Sakfel. Skall vi driva denna fråga så måste vi vara sakliga. Cytodiagnostiker ställer generellt inte cancerdiagnoser med undantag från ett få laboratorier och cytodiagnostiker. Just cancer diagnostisering är av någon outgrundlig anledning läkarnas ansvar. Cytodiagnostikern får inte cancer anmäla ens ställa cancer som diagnos. De grövre atypierna med cancer som diagnos är den lättaste av alla de atypier vi kan se i mikroskopet. Vi ställer den betydligt svårare diagnosen ifrån benignt och medelsvåra atypier. Dessa benigna prover är man som cytodiagnostiker den enda och sist i ledet att titta på. Maa av detta borde denna diagnos vara reglerad med en legitimation.
Kommentera