Vi erbjuder

DUELLEN: Kan vi äta certifierade jätteräkor med gott samvete?

Delikata jätteräkor kan vara svåra att avstå från på grillspettet. Naturskyddsföreningen och WWF är överens om att odling av jätteräkor är en ekologisk och social katastrof. En certifiering öppnar dörren, menar Världsnaturfonden som är beredd att pröva det. Men Naturskyddsföreningen säger nej.
Publicerad: Uppdaterad:

JA

Håkan Wirtén, generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF

 

1. Vilka är problemen med dagens odling av jätteräkor?

Den är en miljömässig och social katastrof, med hög antibiotikaanvändning, kemikalier och brist på reningssystem liksom avverkning av mangroveskogar och konflikter med lokalbefolkningen. Handeln är helt oreglerad och ohållbar. Idag importerar till exempel EU drygt 70 procent av den fisk som invånarna konsumerar och hälften är odlad. Vi kan inte fortsätta köpa från undermåliga räkodlingar. Vi måste få till stånd förändringar. 

 

2. Är odlingen möjlig att förändra genom bojkott?

De svenska miljöorganisationerna har i princip bojkottat tropiska jätteräkor i mer än 20 års tid. När efterfrågan och tillgången ändå hela tiden fortsätter att öka både i Sverige och runt om i världen måste vi tänka nytt. Tropiska räkor är en global miljardindustri som absolut måste förändras i en mer ansvarsfull riktning. Erfarenheterna från de senaste decennierna visar att bojkott inte ger tillräckligt stor effekt.

3. Kan certifiering vara en lösning?

Ja, vi är beredda att pröva. Vi arbetar på samma sätt inom andra områden, som FSC inom och för att få ett mer ansvarsfullt fiske i haven stöttar vi MSC, Marine Stewardship Council. Om vi ska kunna vända trenden är det dags att pröva nya lösningar och WWF har valt att stötta ASC, Aquaculture Stewardship Council.

 

4. Kan vi lita på en certifiering?

Ja, en certifiering med tredjepartsutvärderare och tydlig spårbarhet ska man kunna lita på. Vitsen är att få en tydlig förändring. Det innebär minskad användning av antibiotika, kemikalier och krav på reningssystem. Till exempel får odlingar inte anläggas på mark där mangrove avverkats efter 1999 och hänsyn måste tas till vilda arter och naturmiljöer. Lika viktigt är det att ta sociala hänsyn och ha samråd med byalag och lokalbefolkningar. I år testas de nya kriterierna för jätteräkor i odlingar för att se hur de fungerar. Arbetet sköts av en oberoende tredjepartscertifierare. Därefter kan de olika odlingarna ansöka om certifiering. 


5. Ska man hellre välja den vilda jätteräkan?

Det handlar inte om odlade eller vildfångade räkor utan om de är certifierade enligt en trovärdig certifieringsorganisation, som exempelvis MSC eller ASC.

 

NEJ

Mikael Karlsson, ordförande för Naturskyddsföreningen

 

1. Vilka är problemen med dagens odling av jätteräkor?

Odling av jätteräkor är en ekologisk och social katastrof. Enorma ytor mangroveskog har skövlats i jätteräkornas spår, med stora förluster av biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster som följd. De sociala förhållandena och den lokala försörjningen i odlingsområdena har regelmässigt försämrats. Kränkningar av mänskliga rättigheter är vanliga i områdena.
 

2. Är odlingen möjlig att förändra genom bojkott?

Det opinionsarbete som vi och många organisationer i produktionsländer bedriver har medfört att avverkning av mangroveskogar förbjudits på många håll. När det gäller konsumtionen har vår kampanj Anti-Scampi på mindre än ett års tid fått stor uppmärksamhet. Alltfler enskilda konsumenter, företag, kokboksskribenter och stjärnkockar säger nej till jätteräkor, även till certifierade sådana. Axfood och numera även Coop säger nej till alla jätteräkor. Alltfler sushirestauranger plockar bort jätteräkor från standardmenyn. Vi är inte framme än men det går snabbt åt rätt håll.
 

3. Kan certifiering vara en lösning?

Nej, det konserverar en dålig konsumtionsvana och kraven är alldeles för långa och de efterlevs dåligt. Hundratals miljöorganisationer i utvecklingsländer protesterar nu mot de nya certifieringssystem som är under utveckling.  

 

4. Kan vi lita på en certifiering?

Inte alls när det gäller odlade tropiska räkor.
 

5. Ska man hellre välja den vilda jätteräkan?

Nej, de fångas med extremt stora bifångster, men vi avråder inte från MSC-märkta vildfångade räkor.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Canis lupus 2012-06-27

Jag tror att det är viktigt att jobba på många olika fronter. Alla människor kan bidra med något på sitt sätt. Jag tycker av flera skäl att det är förkastligt att äta jätteräkor. Det är ett av många onödiga välfärdsproblem. Vi har tillräckligt med alternativ och personligen kan jag inte njuta av något som jag vet har så förödande konsekvenser för mina medmänniskor.Jag har bland annat haft kontakt med de ansvariga för två av de värsta ställena i Karlstad och vänligt och sakligt framfört min uppfattning. Det har varit bra och positiva samtal. De har inte längre jätteräkor på menyn. Med MAXI är det dessvärre inte lätt att få till stånd en dialog. Handeln är känslig för starka påtryckningar och som konsumenter kan vi välja bort produkter så att utbudet blir självsanerande. Men självklart skulle jag önska att det blev ett snabbt förbud för import av jätteräkor till EU länderna. Det kan bidra till att andra länder tar sitt förnuft till fånga. CL

catharina svala 2012-06-25

Självklart skall vi arbeta för certifiering! OCH arbeta för att certifieringskraven blir relevanta. Att som SNF säga generellt nej leder inte till utveckling för någon och speciellt inte för dem som kan få en vettig inkomstkälla från att producera inom lant- o vattenbruk. Att tro att vi kan tillfredställa marknaden med vildfångade produkter är naivt. Csvala
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies