Fråga oss här!
Vi erbjuder

DUELLEN: Bör tillväxten i skogen öka av klimatskäl?

Skogen är en viktig pusselbit i det globala klimatarbetet. Sverige med sina skogstillgångar har en nyckelroll. Frågan är om det är rätt väg att öka tillväxten i skogen av klimatskäl? Skogsindustrierna och Naturskyddsföreningen har olika uppfattningar.
Publicerad: Uppdaterad:

Ja

Mårten Larsson, skogsdirektör på Skogsindustrierna

 

1. Binder en produktiv skog mer kol än en naturskog?

Ja. Tillväxt i skogen binder kol. I svensk skog med normal bördighet är den årsvisa skogstillväxten störst när träden är 40-50 år gamla för att sedan sjunka. Det viktigaste från klimatsynpunkt är dock att ökad träanvändning binder kol och att biobaserade produkter kan ersätta fossila produkter och ge bioenergi. Ett aktivt skogsbruk minskar alltså behovet av fossil råvara.

2. Hur påverkas den biologiska mångfalden av högre tillväxt?

Vårt övergripande mål när det gäller biologisk mångfald är att vi ska bruka skogen så att alla arter i det svenska skogslandskapet kan fortleva. Högre tillväxt i en del av landskapet och generell naturhänsyn vid alla skogsbruksåtgärder kombinerat med olika former av skydd är ett framgångsrikt sätt för både produktion och miljö. I ett större perspektiv mildrar ökad tillväxt klimatförändringarnas påverkan på den biologiska mångfalden.

3. Bör skogen gödslas och dikas för att öka tillväxten?

Skogsgödsling sker med kväve, ibland med tillskott av kalk. Rätt utförd ger det ger en väsentlig tillväxtökning med liten risk för utlakning och övergödning. Kolbindningen ökar starkt i jämförelse med den insats i energi som sker när gödsel tillverkas, transporteras och sprids. Rensning av gamla diken är som regel bra för kolbalansen men nydikning kan skapa negativa effekter.

4. Behöver industrin mer timmer och massaved?

Världen behöver mer förnybara produkter. En ökande befolkning och ökat välstånd, inte minst i tillväxtländer, ökar behovet av hållbar produktion och konsumtion.  Ska vi kunna bygga upp en biobaserad samhällsekonomi är förnybara råvaror en förutsättning. Förmodligen gör vi dessutom en rad nya produkter byggda på träråvara i framtiden. Ska svensk industri kunna möta dessa behov behövs mer vedråvara.

5. Kan råvaror från skogen ersätta bensin och diesel i den svenska fordonsflottan?

I första hand bör behovet av drivmedel minskas genom att effektivisera transporter och infrastruktur.  Det kan till del lösas med hjälp av drivmedel producerade av skogsindustrins restprodukter och skogsbränslen som grenar och toppar. För att det ska bli verklighet behövs det långsiktiga beslut och styrmedel. Kombinerad kraft- och värmeproduktion byggd på skogsråvara ger möjlighet att driva bilar med el.

 

NEJ

Karin Åström, vice ordförande för Naturskyddsföreningen

 

1. Binder en produktionsskog mer kol än en naturskog?

De boreala skogarnas kolförråd är större än något annat landekosystems. Att omvandla boreal naturskog till produktionsskog genom kalavverkning har en negativ klimateffekt på kort och medellång sikt, eftersom delar av det stora kolförrådet oundvikligen avgår till atmosfären vid avverkningen. Det tar cirka 25-30 åren innan den nya, växande skogen börjar binda mer koldioxid än vad som avgetts vid avverkningen, vilket alltså innebär att naturskogsavverkningar i detta tidsperspektiv ökar den globala uppvärmningen ytterligare. Skyddade skogar är däremot långsiktiga och rimligt stabila kolsänkor.

2. Hur påverkas den biologiska mångfalden av högre tillväxt?

En ökad tillväxt i skogen genom intensifiering av dagens skogsbruksmetoder med kalavverkning och återplantering med allt kortare omloppstider är förödande för den biologiska mångfalden. Att dagens skogsbruksmetoder inte tillåter skogen bli gammal innan den ska kalhuggas igen är ett mycket allvarligt och växande problem.

3. Bör skogen gödslas och dikas för att öka tillväxten?

Nej, både gödsling och dikning leder till kraftigt negativ påverkan på såväl skogen som andra ekosystem. Övergödning av sjöar och hav, läckage av kvicksilver och många andra problem uppstår vid gödning och dikning som dessutom negativt för klimatet.

4. Behöver industrin mer timmer och massaved?

Skogen måste nyttjas utifrån hållbarhetsbegreppets tre dimensioner där den ekologiska hållbarheten är grunden för de övriga två (ekonomisk och social). Skogsbruket måste ske inom de ramar som naturen sätter, vilket inte är fallet idag med en pågående förlust av biologisk mångfald. Lösningen är att anpassa vår konsumtion till långsiktigt hållbara nivåer. Råvara är dessutom bara en av skogens nyttigheter.

5. Kan råvaror från skogen ersätta bensin och diesel i den svenska fordonsflottan?

Nej. Naturskyddsföreningen stödjer en användning av biobränslen under förutsättning att detta inte skadar ekosystemen. Återigen är det konsumtionen som måste anpassas efter den långsiktigt hållbara produktionsförmågan hos ekosystemen, inte tvärt om. Den svenska fordonsflottan som den ser ut idag kommer inte kunna drivas av råvaror från skogen, långt viktigare användningsområden måste prioriteras.

 

Palle Liljebäck

chefredaktör

Kommentarer

Johannes D 2013-09-13

Intressant! Jag instämer i frågan från förra komentaren! Men samtidigt så har jag hört att en vanlig svensk familj har onödiga prylar till ett värde på 25 000 kr hemma, vilket slöseri men miljön vid tillvärkning! Och att använda bara rn liten del av ett papper och köpa nytt eller köpa massor med plastpåsar istället för en tygpåse är förkastligt i längden. De flesta behöver inte heller 10 par byxor per år! Listan kan nog göras lång! Sen kanske man kan uppfinna prylar med lång livslängd istället för "slit och släng" som idag, det fixar ingenjörerna!

Karin V Ekerby 2012-11-29

Det är "konsumtionen som måste anpassas efter den långsiktigt hållbara produktionsförmågan hos ekosystemen, inte tvärt om." skriver Karin Å. Det är en fin tanke. Men med en ökande befolkning i världen blir då min fråga hur konsumtionen samtidigt kan minska och vem det är som ska minska den och ska då det frilvilligt eller med tvång?
Kommentera