Fråga oss här!
Vi erbjuder

DUELLEN: Är det rätt att stoppa LifeGene?

En databank om människors hälsa och livsstil håller på att byggas upp inom projektet LifeGene. Men nu har Datainspektionen stoppat det med hänvisning till att syftet är luddigt. Det är ett hårt slag mot den framtida folkhälsan menar en professor inom LifeGene.
Publicerad: Uppdaterad:

NEJ

Nancy Pedersen, professor och vetenskapligt ansvarig för projektet LifeGene

 

1. Hur ska informationen användas?

Vi kan ta fram ny kunskap om faktorer som påverkar vår hälsa. Det ska leda till bättre individuella hälsoråd, nya sätt att diagnostisera och behandla sjukdom på individnivå och kanske också till ett förändrat sätt att bedriva sjukvård. Vi har under hösten fått in 22 ansökningar om att få använda materialet för forskning.  De berör allt från smärta till luftföroreningar, hörsel och sömn hos barn. Innan några prover eller data lämnas ut krävs det även en granskning och ett godkännande av en regional etikprövningsnämnd.

2.  Är det möjligt att spåra enskilda individer och vilka risker är förknippade med det?

Personuppgifter lagras på säkrast möjliga sätt och är skild från personnummer och bara fem personer har nycklarna till den kopplingen. Vid framtida forskning är all information som forskaren tar del av kodad, vilket innebär att informationen inte direkt kan knytas till en individ. Forskarna är heller inte intresserade av att göra den kopplingen. Alla som arbetar, praktiserar eller har uppdrag inom LifeGene har tystnadsplikt. Sekretess och tystnadsplikt gäller alla muntliga och skriftliga deltagaruppgifter, oavsett om de finns på papper, i en dator eller på annat sätt

3. Kan nyttan med att samla in blod- och urinprov kopplad till folkhälsan vara större än människors krav på integritet?

De som deltar i projektet LifeGene är noggrant informerade om hur deras uppgifter lagras och hur proverna kan komma att användas, och för detta ger de sitt skriftliga samtycke. Vi utgår från att deltagarna själva väger forskningsnyttan mot integritetsfrågan innan de bestämmer sig för att delta. Alla som deltar kan när som helst lämna projektet. 

4.  Vad krävs för att forskningen inom Life Gene ska kunna fortsätta utan att bryta mot personuppgiftslagen, PUL?

Vi har tolkat PUL annorlunda än Datainspektionen. Nu ska frågan prövas av Förvaltningsrätten och om den går på Datainspektionens linje krävs nya lagbestämmelser för den här typen av verksamhet.

5. Hur påverkas den medicinska forskningen och i förlängningen folkhälsan om Life gene läggs ner definitivt?

Det skulle vara ett mycket hårt slag mot arbetet med att förbättra folkhälsan. Vid de flesta sjukdomar är det vad som händer tidigt i livet som påverkar allra mest. Dessutom ändras sjukdomspanoramat över tid. Därför är det viktigt att samla in information innan sjukdomarna uppträder.

 

JA

Erik Janzon, tillsynschef på Datainspektionen, teamet för vård, forskning och utbildning

 

1. Hur ska informationen användas?

Lifegene, som bedrivs på Karolinska institutet, är egentligen inte ett forskningsprojekt. Man bedriver ingen
egen forskning inom Lifegene, utan sysslar med att bygga upp en databas, en så kallad forskningsinfrastruktur. Inom Lifegene liknar man sig själv vid ett gigantiskt bibliotek där information om individers levnadsvanor och biologiska prover finns lagrade. Sedan ska andra bedriva forskning med uppgifter ur databasen.

 

2. Är det möjligt att spåra enskilda individer och vilka risker är förknippade med det?

Poängen med en databas som Lifegene skulle naturligtvis gå förlorad om insamlade data inte skulle gå att härleda tillbaka till enskilda personer. Förutom risk för läckage och olovlig användning av data, innebär det en risk att ändamålen med behandlingen är så vidlyftigt formulerade. Du kan som registrerad inte veta, och inte heller påverka, vad som i framtiden kommer att anses som berättigade och legitima forskningsändamål eller till vem data kan komma att lämnas ut. En annan sak är att det utifrån en publicerad artikel inte bör vara möjligt att spåra enskilda individer som ingår i datasamlingar som ligger till grund för artikeln.

 

3. Kan nyttan med att samla in blod- och urinprov kopplad till folkhälsan vara större än människors krav på integritet?

När det gäller stora och omfattande databaser är det något som Datainspektionen anser att riksdagen måste ta ställning till efter att ha vägt fördelarna mot nackdelarna.

 

4. Vad krävs för att forskningen inom Life Gene ska kunna fortsätta utan att bryta mot personuppgiftslagen, PUL?

Det krävs antingen att Lifegene görs om till ett forskningsprojekt som kan godkännas av en etikprövningsnämnd, eller att det skapas ny lagstiftning som möjliggör databaser som Lifegene.

 

5. Hur påverkas den medicinska forskningen och i förlängningen folkhälsan om Life gene läggs ner definitivt?

Det är andra bättre på att bedöma än Datainspektionen. Men det kan vara värt att uppmärksamma att Sverige, även utan Lifegene, utmärker sig internationellt när det gäller att kartlägga och dokumentera sina invånare och därmed skapa underlag för bland annat forskning. Det finns få länder som kan mäta sig med Sverige på den punkten.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör

Kommentarer

Alex H 2013-01-12

Funderade på att anmäla mig, men litar uppriktigt sagt inte på den svenska rättsstaten efter FRA samt löftesbrotten om PKU-registret i samband med Anna Lindh-mordet. Eftersom biomaterial kommer att lagras så kan man göra en gensekvensiering. Det betyder att framtida anonymitet inte kan garanteras.

Undrandes 2012-02-09

Har en fråga till er som har gått med i projektet eller som har insikt i det. Kan man som forskargrupp bara ringa på dörren och be att få tillgång till prover och uppgifter. Borde inte detta föregås av sedvanlig prövning. Och borde inte i så fall ett medgivande från de personer som bidragit med prover och information åter igen bli aktuellt. Det är väl väldigt märkligt att personers "informed consent" kan säljas vidare hur som helst. För jag utgår från att informationen säljs. Var inte det själva grundbulten och andemeningen i Helsingforsdeklarationen att man som deltagare i olika medicinska undersökningar ska klart och tydligt känna till syftet med det. Så om Life Gene har fått tillåtelse från etisk kommitté för sin verksamhet så verkar det ju i så fall som att den kommittén har fattat ett felaktigt beslut. Eller?

Undrandes 2012-02-09

Har en fråga till er som har gått med i projektet eller som har insikt i det. Kan man som forskargrupp bara ringa på dörren och be att få tillgång till prover och uppgifter. Borde inte detta föregås av sedvanlig prövning. Och borde inte i så fall ett medgivande från de personer som bidragit med prover och information åter igen bli aktuellt. Det är väl väldigt märkligt att personers "informed consent" kan säljas vidare hur som helst. För jag utgår från att informationen säljs. Var inte det själva grundbulten och andemeningen i Helsingforsdeklarationen att man som deltagare i olika medicinska undersökningar ska klart och tydligt känna till syftet med det. Så om Life Gene har fått tillåtelse från etisk kommitté för sin verksamhet så verkar det ju i så fall som att den kommittén har fattat ett felaktigt beslut. Eller?

Pia J 2012-02-09

Jag är glad att det finns en offentlig debatt i media om säkerheten/integriteten kring detta projekt. Initialt när jag gick med i projektet kändes det fantastiskt för mig som deltagare. Detta med tanke på inasikten jag fick i egna vanor och möjligheten till hälsokontroller. Valde då att ta med hela familjen i projektet. Men dagarna innan vi skulle iväg på hälsokontrollen dök integritetsfrågan upp i media och vår känsla var att vi, precis som nämns i debatten, inte vet vem eller vilket projekt som kommer att ta del av vår data. Så vi har valt att gå ur i avvaktan på en tydligare struktur/säkerhet...

Charlie 2012-02-09

Idén med LifeGene-projektet är ju egentligen fantastisk, framförallt för forskningen men även för individen. Men tyvärr kan jag inte göra annat än att bekräfta Marias kommentar om "luddiga" formuleringar och otillräcklig information till deltagare.

Lena W 2012-02-09

Faller inte denna typ av verksamhet under biobankslagen? LifeGene projektet är i stort uppbyggt som tex Biobanken på NUS, fast tänkt i mkt större skala plus återkommande hälsounformation som kommer att adderas vart 5:e år. Vad är eg skillnaden. I teorin kan man även i biobankerna identifiera enskilda individer, även om jag inte ser vem som skulle engagera sig i att göra det. Att ngn skulle kunna identifiera en enskild individ utifrån en forskningsartikel ter sig tämligen omöjligt, tex om en forskare tittar på förekomst av diabetes tex i kohort människor, hur ska ngn kunna identifiera enskild individ då? Då måste vi även lägga ner våra biobanker med vävnadsprover, DNA och annat. Om man ska vara konsekvent.

Maria 2012-02-09

Jag är själv deltagare i LifeGene och arbetar som doktarand, och jag reagerade på den "luddiga" formulering som man använde i formulären. Det är ju svårt att ge "informed consent" - själva grundbulten i Helsingforsdeklarationen - om du inte vet vad det är du ger ditt medgivande till. Nu är ju jag medveten om vad jag har gett mitt medgivande till (eller snarare vad jag inte sagt nej till) eftersom jag har läst så många medgivandeformulär tidigare, men för de flesta kommer det nog som en överraskning att de har sagt ja till något mycket, mycket vidsträckt om inte försöksledarna uttryckligen har förklarat det. Med tanke på att formuläret skulle skrivas på och lämnas in i receptionen, innan man ens fick träffa dem, tvivlar jag på det.
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies