Vi erbjuder

Toppledare med gröna ideal

Kommunikation är nyckeln till ett hållbart ledarskap, menar Johan Rockström, som är chef för två globala forskningsinstitut.
– Utmaningen är att vara en tillgänglig och engagerad ledare inåt och samtidigt vara en kraftfull representant utåt.
Publicerad: Uppdaterad:

fotavtryck Johan Rockström är en upptagen och jagad man.  Mitt emellan ett möte i Wien och besök på framtida skola för äldste sonen lyckas jag fånga honom. Under den raska promenaden ner till Brunnsviken, alldeles nedanför campus vid Kräftriket i Stockholm, konstaterar vi att viken hängde ihop med Östersjön innan landhöjningen ströp förbindelsen. Det innebar radikalt annorlunda villkor för den ekologiska balansen.
– Naturliga förändringar har alltid förekommit, men ofta i långsam takt. Nu är det vi människor som gör de stora fotavtrycken med följder som vi inte kan förutse. Vi kör med full fart in i framtiden utan att bromsarna fungerar, säger han och syftar bland annat på klimatförändringarna.

Klara förändringar

Östersjön är ett annat exempel med giftiga kemikalier och övergödning som orsakar blomning av blågröna alger heta sommardagar.
– Ekosystemen har ofta förmåga att klara förändringar under en tid för att sedan tippa över och gå in i ett nytt tillstånd, och i värsta fall slutligen kollapsa. Även samhällen och ekonomiska system uppvisar samma mönster, som upproren i Egypten och den nyligen upplevda finanskrisen.

Mer mångfald

Han förklarar att det handlar om resiliens – förmågan att klara av störningar och ändå utvecklas i en önskvärd riktning.
– Naturen beter sig inte förutsägbart. Vår forskning visar att mer mångfald, både biologiskt, socialt och politiskt gör systemen mer lättfotade och anpassningsbara. Så som vi lever nu är på gränsen till vad planeten tål utan att riskera oönskade effekter.
Om det handlar den forskning som han är chef över på Stockholm Resilience Center och Stockholm Environment Institute, med totalt 280 medarbetare, varav de flesta är forskare i tvärvetenskapliga team med ungefär lika många naturvetare och samhällsvetare.

Hur fixar du det?

– Jag har ett djupt patos och brinner för att bidra till en hållbar värld där vi genom toppforskning levererar oberoende kunskap som ligger till grund för beslutsfattande.
Men han erkänner att det är en svår och viktig balansgång eftersom flera miljöfrågor är politiskt känsliga, såsom klimatfrågan och relationen mellan ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling.
– Mycket av vår forskning är tillämpad, fokuserad på att hitta konkreta lösningar. Ett sådan område är jordbruket, som är en grundbult för mänsklig utveckling och den största enskilda källan till utsläpp av växthusgaser, en stor konsument av vatten, och en huvudorsak till förlust av biologisk mångfald. Samtidigt finns det brukningsmetoder som kan vända de negativa trenderna.

Bra mix

Utbildningen till agronom gav honom bryggan mellan teori och praktik, liksom mellan produktion och bevarande.
– Den har också hjälpt mig att leda tvärvetenskaplig forskning som jobbet här innebär.
Han menar att den stora utmaningen är att både vara lyhörd och tillgänglig ledare inåt i organisationen och ha pejl på forskningen. Samtidigt ska han vara en kraftfull representant utåt med hela världen som arena.
– Det handlar om att kommunicera och ha en dialog med politiker och näringsliv. Vi lever i en tuff verklighet med extern finansiering och med stort tryck på oss att leverera toppkvalitet.
Att han har lyckats råder det ingen tvekan om. Tidningen Fokus utsåg honom till årets svensk och World Ecological Forum tycker att han är en världens främsta miljökämpar och han beskrivs som exceptionellt tydlig, logisk och fängslande.
Därför blev ingen förvånad när han blev ordförande för den globala visionsprocess som ICSU, The international council for science, startade för några år sedan, och som involverar världens ledande miljöforskare och stora forskningsfinansiärer. Målet är att definiera den globala miljöforskningsagendan för de kommande 10 åren.

Bordets kortända

Han återkommer till kommunikation som nyckel till att lyckas som ledare. Att vara tydlig och ha förmågan att sitta vid bordets kortända och lyssna, ange riktning, och kunna ta beslut
– Min roll är att genom engagemang och lyhördhet stimulera kreativiteten och generera positiv energi. I det ligger att sätta upp målbilder och ingjuta stolthet hos medarbetarna.
Handen på hjärtat, hur resilienta är ni själva?
– Vi jobbar för att stärka den, vi är en ung organisation som är ekonomiskt sårbara. Genom att skapa en god arbetsmiljö med tydliga strukturer så har vi ganska bra förmåga att anpassa oss snabbt till förändringar.
Ledarförmåga har han utvecklat genom sin långa arbetslivserfarenhet, varav 15 år internationellt, bland annat på Sida och en holländsk forskningsorganisation. Han har lett projekt och program av olika slag och har suttit vid bordets kortända och hållit i taktpinnen. Det lärde han sig redan under studietiden, som kårordförande och vice ordförande i SFS.
– När jag fick jobbet ville styrelsen ha en vetenskapligt aktiv chef som är duktig på ledning och management.  Stödet från min styrelse och olika mentorer, liksom från mina duktiga medarbetare är avgörande för att jag ska klara jobbet.

Johan Rockström

Aktuell: Chef över Stockholm Resilience Center och Stockholm Environment Institute, SEI. Professor i naturresurshushållning.
Utbildning: Agronom och disputerad i miljövetenskap.
Familj: Fru och tre barn.
Bor: I hus på Rindö, med lite odling och djur.
Fritid: Skidor, squash och segling.
Gör för miljön: Kämpar med mitt ekologiska fotavtryck. Cyklar till jobbet och åker tåg.

 

5 tips från chefen

1. Lär dig att kommunicera.
2. Var lyhörd.
3. Visa engagemang.
4. Skapa positiv energi och ett kreativt klimat.
5. Koppla av med något du gillar, gärna något fysiskt.  

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera