Fråga oss här!
Vi erbjuder

Alla naturvetare tjänar inte på sin utbildning

Det lönar sig inte att utbilda sig till biolog, medan kemister går lite plus. Några av vinnarna i Saco:s livslönerapport är datavetare som har en avkastning på tio procent sett över hela livet i jämförelse med dem som börjar jobba direkt efter gymnasiet.
Publicerad: Uppdaterad:

Det unika med den här studien är att man jämför löner under hela karriären med hänsyn till studiemedel, skatter, antalet yrkesverksamma år, arbetslöshet och pension.
– Livslönen ger en bättre bild av det ekonomiska utfallet av en utbildning än att jämföra månadslön, säger Thomas Ljunglöf, utredare vid Saco, som har gjort studien.
Den genomsnittliga avkastningen för akademiker ligger på sju procent. För ungefär en tredjedel av de undersökta utbildningarna lönar det sig inte att utbilda sig. Sett ur ett livslöneperspektiv hade det alltså varit mer lönsamt att börja jobba direkt efter gymnasiet.

Splittrad bild

För naturvetare är bilden splittrad. Biologer har till och med en negativ avkastning på fem procent.
– Det är skrämmande sett till vilken betydelse biologer har i samhället. Men man ska komma ihåg att gruppen biologer är heterogen, vilket gör att analysen blir missvisande. Vissa inriktningar är eftertraktade, medan det kan finnas ett visst överskott av andra, säger Frida Lawenius, samhällspolitisk chef på Naturvetarna.
Hon vill inte avskräcka någon från att utbilda sig till biolog. Vissa inriktningar har en positiv avkastning, för dem lönar det sig med en högskoleutbildning. Men hon blundar inte för att vissa biologer förlorar på att utbilda sig.
– Vår roll är att ändra på det och bryta mönstret. Viktigt i det sammanhanget är att fler utnyttjar vår karriär- och lönerådgivning. Vi jobbar också för att marknadsföra naturvetare och visa på betydelsen av deras kompetens, både i förhandlingar och gentemot beslutsfattare och allmänhet, säger Frida Lawenius.

Ska löna sig

Hon menar att en akademisk utbildning ska löna sig och jämför med civilingenjörerna som har en positiv avkastning på tolv procent. Även ekonomer och jurister hamnar i toppskiktet med en avkastning på mellan tretton och fjorton procent.
– Naturvetare borde också ligga där. Datavetare och systemvetare kommer närmast med en avkastning på tio procent, medan matematiker och statistiker hamnar på sex procent.
Biomedicinska analytiker kan däremot inte räkna hem sin utbildning och går back fyra procent.
– Det beror på att de flesta jobbar inom landstinget, där vi vet att lönerna är lägre inom näringslivet. Att allt fler biomedicinska analytiker tar steget över dit kan påverka lönerna positivt, säger Frida Lawenius.
Ett liknande mönster finns hos kemister, där många jobbar inom universiteten, vilket drar ner lönerna. Sammantaget för kemister går de plus en procent, räknat på hela livslönen.

Bingo för disputerade

Däremot har disputerade naturvetare en positiv avkastning på sjutton procent, i jämförelse med dem som har en masterexamen.
– Det är glädjande och visar att en doktorsutbildning lönar sig, säger Frida Lawenius.
Saco har i sin undersökning gjort några intressant räkneexempel som illustrerar hur illa läget är för främst biologer och biomedicinska analytiker.
– För att få nollavkastning skulle båda de utbildningarna behöva kortas till en termin.  Då blir studieskulden mindre och antalet yrkesverksamma år fler, vilket ger en högre livsinkomst, säger Thomas Ljunglöf.

Lönehöjning behövs

Ett alternativ är att höja studiemedlet. För biologer skulle det behöva uppgå till 89000 kronor per termin för att nå nollavkastning.
– Ännu ett sätt att räkna på är pensionsåldern. För biologer skulle den behöva höjas till 68 år för att få samma livsinkomst som den som börjar jobba direkt efter gymnasiets naturvetenskapliga program, säger Thomas Ljunglöf.
En lönehöjning på 10,4 procent skulle ge samma resultat, enligt Saco:s beräkningar.
Agronomer och hortonomer som delvis har en arbetsmarknad som sammanfaller med biologerna har en positiv avkastning på fyra procent. Jägmästarna lär också gå med vinst, men de finns inte med i undersökningen för att gruppen inte är tillräckligt stor. Detsamma gäller fysiker och många andra naturvetaryrken.

Break even efter 20 år

Saco har använt SCB:s statistik från 2009 när livslönerna har räknats fram. Totalt har löneuppgifter för 750 000 individer använts vid beräkningarna.
– Räknat för alla akademiker når man break even 20 år efter utbildningen start. Då har akademikerna kommit ikapp de som började jobba direkt efter gymnasiet, räknat på den sammanlagda lönen, säger Thomas Ljunglöf.

 

Avkastning* för några yrkesgrupper

Biolog -5 %

Datavetare  +10 %
Kemist  +1 %
Geovetare  0
Matematiker/statistiker +6 %
Agronomer/hortonomer +4 %
Biomedicinska analytiker -4 %
Civilingenjör   +12 %
Läkare  +14 %
Ekonom   +14 %

*Jämförelse med dem som börjat jobba direkt efter gymnasiets naturvetenskapliga program.     

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör

Kommentarer

Lars-Erik Liljebäck, chefredaktör 2011-08-24

Tack för alla kommentarer. Det visar på stort engagemang och intresse för frågan. Att vissa utbildningsgrupper, som dietist, fysiker, jägmästare och landskapsingenjör inte finns med i redovisningen beror på att grupperna är för små för att kunna utgöra ett statistiskt säkert underlag, enligt Saco:s statistiker Thomas Ljunglöf som står bakom rapporten. Att begreppet avkastning på en utbildning används beror på att ränteeffekten är medräknad. Jämför med om man får hela sin livslön i början av karriären med att få den månadsvis. I det första fallet blir räntan högre och därmed höjs avkastningen. "Det missgynnar akademiker eftersom de inte har någon inkomst när de studerar", säger Thomas Ljunglöf. Han har tagit hänsyn till alla de faktorer som påverkar livslönen, som pensionsålder, antal yrkesverksamma år, sjukskrivningar och arbetslöshet. Som flera har påpekat i sina kommentarer finns det andra värden med en akademisk utbildning som inte kommer med i en livslöneundersökning. Det kan gälla frihet i arbetet, färre arbetsskador och större trivsel med arbetet. Naturvetarna har en viktig roll för att höja livslönerna för våra medlemmar. Grunden läggs i avtalen och tillämpningen av dem ute på arbetsplatserna, där lönesamtalen är ett viktigt verktyg för att höja lönen, liksom den lönestatistik som Naturvetarna varje år tar fram. Naturvetarnas samhällspolitiska chef Frida Lavenius lyfter fram vår karriär- och lönerådgivning och säger: "Vi jobbar också för att marknadsföra naturvetare och visa på betydelsen av deras kompetens, både i förhandlingar och gentemot beslutsfattare och allmänhet." Ladda ner hela rapporten om livslöner på www.saco.se

V'rdesätt Biomedicinare och Biologer mer! 2011-07-30

Jag tycker det är förfärligt att biologer ligger så dåligt i statistiken. Forskningen driver ju samhället framåt och kommer vara det som kanske räddar människan från kanten av självutplåningen (som drivs av de som i denna undersökningen ligger högst). Den konstanta strömmen av ny kunskap som biologer [läs preklinisk forskning] bidrar med verkar inte vara värt något. Omprioritering- och värdering behövs. Att man kan studera 4-5 år och att sedan gå back är hemskt. Än värre om man efter den tiden ska doktorera, dvs fortsätta studera på oregelbundna arbetstider, till låg lön och som sedan gör en (i Sverige) överkvalificerad för Svenska arbetsmarknaden. Fy skäms på Naturvetarförbundet för att ni inte driver Biologernas talan bättre! Vill även ge underkänt till de som står för underlaget till universitet och högskolor angående framtida arbetsnarknad och liknande. För ca 5 år sedan var informationen om framtida arbetsmarknaden inom tex biomedicin positiv och information jag hittade talade inte för att det var eller skulle bli överskott på biomedicinare. Detta är att vilseleda unga mäniskor in i eventuell arbetslöshet och förlust vid jämförelse CSN/studietid vs lön (som sedan skall betala av CSN). Tragiskt. Till slut vill jag säga att som biomedicinare har man en gedigen utbildning och de flesta av oss är driftiga människor med mycket framåtanda i. Och vad kan vara bättre än att få djup insikt i hur den fantastiska männikroppen eller annat fungerar.

Pontus 2011-06-28

Jag undrar fortfarande hur man har beräknat de här sifforna. Antagligen är de helt åt skogen som de flesta "undersökningar" som görs av journalister. Dvs logistiska och enkelriktade undersökningar.

Sofie Nylander 2011-06-23

Inför studielön eller höj bidragsdelen i studiemedlen kraftigt för de som studerar på yrkesutbildningar vid Universitet och Högskolor! Utbildning måste löna sig!

anna 2011-06-20

Hippologerna då?

Ivailo 2011-06-20

Det lönar sig verkligen att bli utbildad biolog, än mindre om man doktorerade som jag gjorde. Jag har ett till minus jag är invandrare och man! Om jag kunde göra reklamation hos CSN skulle jag faktiskt gjort det för länge sedan. Efter många många år inom akademin är jag snart arbetslös har inte haft (mol.biol) arbete som jag är utbildad till och är skuldasatt. Tack Akademin! Det var trevligt så länge det varade! Tack Sverige!

Värde för medlemsavgiften? 2011-06-20

Varför kan inte Naturvetarna anstränga sig och göra en kompletterande analys för t.ex. jägmästare som liksom agronom/hortonom har närliggande utbildning till biologerna. Att bara kopiera pressreleasen från SACO med lite kompletterande vinkling över biologernas trista lönebild imponerar inte och motivet att betala medlemsavgiften stärks inte direkt.

Fysiker 2011-06-17

Här talar vi om att tjäna på sin utbildning i kronor och ören. Men är det inte lika viktigt att man som naturvetare blir belönad med goda arbetsvillkor och intressanta arbetsuppgifter? Det var i alla fall sådant som jag såg framför mig under min utbildning. Nu trivs jag inte alls med mitt arbete och skulle gladeligen gå ned i lön för en tjänst som var intressantare. Tänk om Naturvetarna förutom högre lön också kunde ge oss stimulerande jobb?

Ola 2011-06-17

Klart man kan sätta pengar på allt. Men det är inte allt. Jag har aldrig ångrat att jag blebv biolog. Det har lönat sig alldeles utomordentligt väl. Jag har ett fantastiskt yrke. Avsätter värdefulla naturområden för framtida generationer. Hur ska man kunna bli biolog UTAN att utbilda sig? Men det är beklagligt att samhället inte värdesätter det i pengar. Vad är egentlige viktigare än vår miljö?

Linda 2011-06-17

Var kan man se resultatet för alla yrken?

Joachim 2011-06-17

Javisst lönar det sig att utbilda sig till biolog! Man kan får världens mest intressanta och givande jobb. Är det bara pengar som räknas?

Anders Persson 2011-06-17

Intressant studie väl värd att fundera över. De grupper som ligger på höga plus visar sig också vara de grupper som har en hel del att säga till om. De sitter i beslutande position eller kan rent konkret påverka eller utforma livet förmånga andra. Men fundera över om det för allt liv som helhet är klokt att ekonomer, civilingenjörer och datavetare har haft så mycket att säga till om och biologer så lite. Fundera på det när vi nu med full kraft verkar braka in in i globala problem som drar undan mattan för vårt eget liv (klimat, sjukdomar, utslagning, krig).

Stefan 2011-06-16

Som vanligt dåligt underlag vad gäller skogliga akademiker. Kanske är vi för få för att vara intressanta för Naturvetarna?

Pontus 2011-06-16

Detta är väl beräknat på att man tar studiemedel och inte arbetar någonting? De redovisar ju inte vad de har räknat ut så antagligen är det en hemmasnickrad sanning. Vad vill de påpeka? Att du tjänar 2600kr mer i månaden som läkare än om du inte hade studerat? Skall vi ha outbildade läkare? Statistiker som inte kan räkna, programmerare som inte känner till grundläggande datavetenskap? Antagligen har de räknat på medellön, dvs en helt imaginär. Jag fick lika hög ingångslön som en civilngenjör och bra mycket högre än vad en läkare får, de snittar runt 22 tusen. Jag misstänker att de utesluter de som jobbar i landstinget.

Eva 2011-06-16

Synd att dietisterna inte är med i statistiken. Det hade också visat ett minus. Dessutom är det många som aldrig får ett dietistarbete efter utbildningen eller måste arbeta ofrivilligt deltid. Det blir ännu mera minus i plånboken.

Tomas Brage 2011-06-16

Jag tror att man bör väga in andra aspekter när man värderar akademisk utbildning. Andra undersökningar av till exempel levnadsstandard gör det. Det kan gälla arbetsmiljöfrågor, nöjdheten med sitt arbete osv. Det stora värdet med en akademisk utbildning är antagligen att man får ett mera intressant och stimulerande arbete. Därmed inte sagt att utbildning också måste löna sig - men för våra gymnasister som skall välja livsväg bör man ge en mera nyanserad bild.

Jess 2011-06-16

Det vore intressant om det kunde finnas någon applikation där man får fylla i t.ex. hur mkt studielån man tagit, hur många år man studerat, och vad man har för lön idag (och hur många år efter examen det är), och så får man fram ifall man tjänat eller inte tjänat ekonomiskt på att utbilda sig. :)

Johan 2011-06-16

Landskapsingenjör då?
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies