Fråga oss här!
Vi erbjuder

Månadens fråga: Hur får du balans i livet?

Många har svårt att få ihop sin vardag. Det gäller särskilt småbarnsföräldrar som kläms mellan deadlines på jobbet och att skjutsa barnen till träningar. Man ska också hinna träffa vänner, liksom att gå på teater och utställningar. Nu vill vi veta hur du klarar livspusslet.
Publicerad: Uppdaterad:
Hur ska det vara när det är som bäst? Ta avstamp i det och agera utifrån den känslan. Då ökar chansen att skapa balans i livet, menar Läkaren och organisationskonsulten Birger Rexed. Läs om hans syn på balans i livet. 
Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör

Kommentarer

Peter Lindholm 2011-10-06

Man eller kvinna spelar nog mindre roll, men tja, livet är väl som det är.. eller.. Själv tror jag att det går att påverka/förändra, men ibland tar det verkligen emot, eller hur? Är sedan ett år skild med delad vårdnad av två tjejer, 8 & 11 år. De är verkligen fantastiskt roliga att vara med, se utvecklas och så. Men jag har sedan många år insett att det kräver en sak: min egen närvaro. Yes box, det går inte att smita undan. Det blir faktiskt också mycket roligare! Varför vill man få barn? Varför ville ni? Tänk efter och ni har svaret givet. Kom då ihåg vilket ansvar ni åtog er den där gången. Att sedan komma och säga att man inte hinner med allt såsom; hus, semester, arbete, träning, umgänge, bio, teater, övriga nöjen etc, för familjen/barnen tar ju ganska mycket tid.. hmm! Låter jobbigt eller hur, men det är egntligen ganska enkelt, det är ju inget problem. Det hela är en prioriteringsfråga. Du väljer själv vad du vill lägga tid och energi på, så kom inte och säg att du inte hinner med allt, för det gör ingen. Börja med att sänka ambitionsnivån, minska på antalet måsten och göranden. Sänk så mycket att du får tid över.. då kommer du att upptäcka häftiga saker. Livet, och din inställning därtill, får chans att vakna upp igen! Gör nåt kul & må så gott!!

Albert 2011-09-26

Jag är man..... Städhjälp och trädgårdshjälp, oj här ligger man nog själv i en annan löneklass. Hur får man balans i livet? Ja det undrar jag också. För jag tycker det är skitsvårt och håller nog med Elin Håkansson, det är nått som inte stämmer. (Här försöker jag skriva nått som inte låter som gnäll) Upplever det också som att arbetsgivare nuförtiden har svårare med trötta pappor (gäspar du nu igen!) eller pappor som tar föräldraledigt (Du är ju alltid ledig!?). Minns inte att jämnåriga vänner hade dessa problem (fick barn/ familj 10 år efter dem.) Har marginalerna minskat i samhället överlag de senaste decenierna? (Eller så kan det bero på att jag flyttat från storstad till småstad?)

Milene 2011-09-26

Har en nästan vuxen son och en 2-åring, maken jobbar heltid och jag jobbar 85%. Vi löser det genom att ha lite olika arbetstider, han börjar 06, jag börjar 10. Jag lämnar på dagis ilugn och ro kl 9, cyklar sen till jobbet för att få motion. Han hämtar kl 15 på dagis och har eftermiddagen med lillen samt lagar middag. Jag kan jobba över om jag vill, maten fördig när jag kommer fram och kvällsron lägger sig efter maten. På helgerna lägger vi mycket tid i trädgården och laga/fixa på huset. I min släkt har vi arbetsdagar en gång i månaden, vi turas om att vara hos varandra och hjälpa till! Börjar med stor frukost, alla kommer arbetsklädda och får tilldelat uppgifter - måla, städa, fixa! Härlig lunch tillsammans och avslutas oftast med grillkväll. Rekommenderas varmt, vi träffas, kusinerna känner varandra och det blir inga stela släktmiddagar!

Rebecca 2011-09-26

Varför alla dessa kommentarer om allt man måste hinna göra? Det mesta finns inte med på någon karta över grundläggande behov (ex Max-Neef), vad jag känner till. Jag renoverar på mitt hus och gräver i trädgården för att det tillfredsställer mitt behov av kreativitet. Ensamstående mamma till två tweenies, som jag har fantastiska djupa och nära samtal med. Självfallet har vi inte råd med några extravaganser, vilket medför att man måste fokusera på de verkliga behoven!

Catharina 58 2011-09-26

Några tankar från mig som har vuxna barn o större delen av arbetslivet bakom mig. Satsade på karriären när barnen var små. Försökte med en medelväg att jobba 75% för att hinna alla måsten både hemma o på jobbet. Så här i efterhand blev det varket hackat eller malet. Barnen växte ifrån mig alldeles för fort o tiden går inte att vrida tillbaka!!!!!!!! Skall man jobba mycket så ta hjälp! Städhjälp o trädgårdshjälp mm. Kräv ordentligt betalt för er akademiska kompetens. Försök inte att fixa allt, varken hemma eller på jobbet. Man behöver inte doktorsexamen för att köra kopiatorn på jobbet eller diskmaskinen därhemma. Fördela gracerna så skapas arbetstillfällen för dem som inte vill satsa på den akademiska karriären med massor av år på skolbänken o ta vara på glädjen med barnen och alla fina upplevelser även på jobbet. Min karriär är som en kvinnlig vän o kolega i USA uttryckte det - visst har det gått bra men jag hade alltid en känsla av att var jag hemma borde jag varit på jobbet och var jag på jobbet borde jag varit hemma! Hoppas att detta är erfarenheter som bara gällt kvinnor födda på 40-, o 50-talet.

Kristian igen 2011-09-25

Hej igen! Varför är det inga män som kommer med inlägg om hur man får balans i livet? Är det bara kvinnor som tycker att detta är en viktig fråga och är kloka nog att intressera sig för det? Jag blir väldigt glad när jag läser alla fina, mogna och kloka kommentarer! Livet är stort - även när det är grå vardag...

ulrica 2011-09-23

Jag jobbar 75% och tänker göra det så länge jobbet tillåter det, eller att jag känner att våra tjejer klarar sig mer själva, 2 och 6 år. Tar medvetet ett stort ansvar för hem och familj, barnen skulle få 50 timmars veckor på dagis/fritids om vi båda jobbade heltid. Är ingen bra/snäll mamma/fru om jag sliter och stressar runt förmycket Även om jag verkligen gillar mitt jobb så känner jag att 75% är vad jag orkar just nu. Vill vara med barnen nu när dom vill vara med mig, det går så fort om några år så har dom ju fullt upp av annat och mamma är inte nummer 1 längre. Har inte jätteflashiga, kläder, intressen och semestrar och ibland kanske vardagen kan kännas lite grå. Men man måste inte vara så j... lycklig jämt, det duger alldeles utmärkt att vara nöjd och känna att vi i familjen har det bra och mår bra. Harmoniska och uppskatta det lilla. Grilla korv ute med barnen, fika på trappen i höstsolen, påta i trädgården. En god middag med nära och kära.

Anna 2011-09-23

Sitter i Frankrike, sa jag har inga prickar att satta over a och o. Bade min man och jag jobbar heltid, vi har tva barn (6 och 4), hus och varsitt intressant jobb. Jag ar faktiskt inte sa intresserad av att jobba deltid, tycker att det ofta ar en ren frojd att jobba. Jag ar forskare och njuter verkligen av det, aven om det givetvis ar svart att fa tid med allt man vill. Just nu gor jag post doc i Frankrike och pendlar, en vecka har, en vecka dar, och det gor det ju inte enklare precis. Vi har insett att man far fokusera pa det viktigaste. Det viktigaste for oss ar familjen, vannerna och traningen (garna tillsammans med vannerna och familjen). Stada och fixa tradgarden och sadant dar tar vi lite latt pa just nu. Forra veckan tog vi dessutom beslutet att skaffa stadhjalp, jag tror att det ar helt ratt for oss. Pa sa vis kan vi fa loss helgerna till roligheter istallet for stad. Dessutom har jag den installningen att om jobbet ibland kraver att jag jobbar kvallar och helger far det ocksa sta ut med att jag ibland inte jobbar en solig eftermiddag i maj. Jag far troligen inte ihop riktigt 8 timmar per dag pa arbetsplatsen, men far gjort mer an vad som kravs av mig. Jag brukar alltid ha en hel del ofinanserad forskning igang bara for att det ar rlilgt och darfor tanker jag itne sitta och rakna timmar. Inte heller tanker jag ga ner i tid bara fora tt jag gor 110 % pa 90. Tur att jag har en bra chef som forstar det... Sa jag tycker nog att livet ar fint anda, aven om det givetvis inte ar en rakmacka. Men det har det nog aldrig varit heller. For nagon. Ibland tror jag att problemet ar att vi tror att det ar meningen att livet ska vara som de basta stunderna jamnt. Och att vi tror att det ar fel pa gra vardag med lite vardagsstress. Att huset maste se ut som i en heminredningstidning och att det verkligen ar viktigt med en valkliptt grasmatta. Men det tror inte jag.

Lise 2011-09-23

Tycker det är ganska marigt att få vardagspusslet att gå ihop. Mannen jobbar borta och är iväg över natten 2-3 nätter i veckan, själv pendlar jag ca 2 timmar om dagen 5 dgr i veckan (jobbar numera 80% fram t årsskiftet), vi bor på en gård m hästar, ett par katter och en hund (hunden har dagmamma), har en son på 6 år, stor trädgård och så allt annat som man gärna hade gjort med vänner, träning och andra intressen... Vad väljer man bort när gården är en livsstil som ger så mkt livskvallitét? Man får tulla på lite av varje förutom på det absolut viktigaste...

Evelina 2011-09-23

Jag skulle definitivt vilja arbeta deltid om jag har familj, men tror inte att det går ihop med en karriär. Vi är båda doktorander och vill forska när vi har disputerat, men jag tror att en av oss får avstå forskning eftersom det är svårt att få ihop det med att ha familj. Kan båda vara bra forskare och bra föräldrar? Jag kände mig aldrig prioriterad av min mamma och vill inte att mina barn ska ha det så.

Karin 2011-09-23

Instämmer med Elin Håkansson. Vi har skapat ett samhälle där vi inte kan leva, vi är inte anpassade för detta informationsflöde, konsumtion och alla dessa aktiviteter. Dessutom är det alltför många omorganisationer som skapar otrygghet för personalen och saknad av rutiner vilket gör oss trötta och utbrända. Det är synd att samhället blivit sådant att man inte är rädd om individerna. I en samhällsekonomisk analys värderas ett människoliv mycket högt men inte i praktiken.......Som jag ser det måste det mycket snart till en stor förändring för att våra efterlevande ska må bra och få leva i ett långsiktigt hållbart samhälle. Det pratas så mycket om detta, men i slutänden är det kortsiktig ekonomi som styr. Precis som vanligt...

Kristian 2011-09-23

Vilka bra och positiva inlägg av kloka kvinnor!! Härligt att läsa! Livet innehåller ju så mycket mer än att bara jaga runt och öka tillväxten i samhället. Jag har skrivit ner några tankar i en "dikt" om: FRIHET Du svensson vet du vad, du är bestulen. Ja, just du! Du är bestulen på det finaste du har. Själv har du kanske inget märkt, för du har aldrig haft det i din hand. Det togs ifrån dig innan du lärde dig se eller höra och förstå, den fina gåvan som du en gång fick smögs undan för att inte störa. Det värsta är att stölden pågår än idag nu intensivare än nånsin förr, du är vittne till den varje dag och omedvetet begår du säkert häleri. Det opåtvungna fria liv som från början skänks oss alla stjäls snabbt ifrån oss utan att vi märker vad vi mister. Du måste passas in i samhällets bestämda mönster så att politikernas tillväxtplaner går att genomföra, det finns inte plats för alltför många okonventionella individer nej, du är en produktionstillgång och måste utnyttjas på bästa sätt. Du får aldrig ens en ärlig chans nej ditt öde är förutbestämt, man låter dig behålla skalet det skulle ju synas om man tog ifrån dig, men innanmätet som för många ej är synligt det smygs lömskt ifrån dig utan någon straffpåföljd. Jag frågar mig: med vilken övermänsklig rätt får samhället stjäla människornas liv på detta sätt ?!

Anna 2011-09-23

Vi jobbar deltid båda 2. Det blir inte så flashiga semesterresor, men vi hinner leva hela året. 40 h arbetsvecka och pendling är orimligt.

Elin Håkansson 2011-09-22

Enligt mig har vårt samhälle skenat iväg lite för långt åt ett håll där vi jobbar för mycket, för att kunna betala räkningar och konsumera, för att upprätthålla tillväxten. Tillväxten i sig bör vi fundera över. Vill vi konsumera mer eller vill vi ha mer tid? Jag är övertygad om att vi alla skulle må så mycket bättre om vi jobbade aningen mindre och hade mer tid. Evigt tillväxt är dessutom en omöjlighet, ganska enkel matematik när man tänker på det. Jag hoppas att vi på något sätt kan förändra samhällsmodellen till en mer trevlig och hållbar...frågan är bara hur? Varför stressa igenom livet? Hellre njuta. Jag försöker själv leva efter det jag tror på och jobbar frivilligt 80 %. Det är underbart! Jag är lyckligare och jobbar väldigt effektivt när jag väl är på jobbet eftersom jag aldrig är trött. Det tror jag på.

Maria H 2011-09-22

Min filosofi är nog att det egentligen är ganska lite som SKA hinnas med. Med jobb, en liten son, en sambo, 2 timmars pendlande varje dag och lite träning för att hålla kroppen frisk behöver man inte vara kärnfysiker för att inse att man får acceptera att hoppa över "extrafluffet" i tillvaron ibland. Vad är viktigast i längden? Att kunna sitta på soffan och ha lite tråkigt med sonen en kväll, eller stressa hem för att hinna sova?

Hanna Appelros 2011-09-22

Sen vi fick våra tvillingar (nu 2,5 år) jobbar vi båda deltid. Sen de började på dagis jobbar båda 80 procent. En av oss är alltid hemma onsdagar, den andra jobbar övriga dagar lite kortare. Fungerar bra. Tror till och med att vi minskat antalet förkylningar på detta sätt. Är barnen o vi pigga o friska är det MYCKET lättare att få ihop livspusslet. Har ingen släkt i närheten så att få egen tid ihop är svårt. Därför bokar vi in gemensam lunch på stan var tredje vecka. Cyklar till jobb o förskola för att få motion o luft varje dag. Egen tid får jag i trädgårdsarbete o min man på bio o med en bok. För att träffa vänner bjuder vi gärna på vardagmiddag. Det blir inte ofta, men det blir bra! Har begränsat övrigt engagemang. På helgerna försöker vi göra praktiska saker tillsammans m barnen.

Lena 2011-09-22

Det är bra om man vågar lyssna inåt och fråga sig vad man vill göra av allt som erbjuds idag.Sovra bland informationsflödet och ofta ställa sig frågan, Vad vill jag?Vad mår jag bra av, vad är möjligt för mig?Lever jag mitt liv eller någon annans? Våga gå din egen väg...Ta hand om din kropp och själ,motionera regelbundet och ät bra, men glöm ej att njuta!!Ha ett öppet sinne!
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies