Fråga oss här!
Vi erbjuder

Kvinnliga naturvetare tjänar mindre

Fler kvinnliga än manliga naturvetare är projektledare. Men bland de högre cheferna dominerar männen stort. Och fortfarande har männen högre löner på alla nivåer.
– En viss del av löneskillnaden kan utgöras av direkt könsmässig lönediskriminering, säger Jörgen Ohlsson, som står bakom rapporten om naturvetarnas löner.
Publicerad: Uppdaterad:

Löneskillnader Manliga naturvetare har i genomsnitt 19 procent högre lön än kvinnorna, enligt data från Naturvetarnas löneenkät.

– Det finns flera orsaker till den skillnaden. Kvinnorna är föräldralediga längre under ett viktigt skede av karriären och är mer sällan chefer. Ännu en faktor är att en hög andel kvinnor i vissa yrken drar ner lönen, säger Jörgen Ohlsson, tidigare förbundsdirektör på Naturvetarna, som har gjort studien.

Han menar att dessa strukturella löneskillnader bygger på sociala och värderingsmässiga grunder, vilka tar lång tid att ändra. Om de skillnaderna elimineras så blir bilden en helt annan.

Då tjänar männen 2,7 procent mer än kvinnorna. Den könsmässiga lönepremien är alltså 2,7 procent efter det att hänsyn tagits till övriga lönepåverkande faktorer.

 

Lönediskriminering?

Frågan är om det är ett uttryck för lönediskriminering.

– Det går inte att uttala sig med fullständig säkerhet, men eftersom resultatet stämmer överens med andra motsvarande studier kan man hävda att en viss del av denna löneskillnad utgörs av direkt könsmässig lönediskriminering. 

Men lönediskriminering är ju förbjudet enlig lag.

– Denna lönediskriminering kan möjligen förklaras med att arbetsgivarna generellt sätter en riskfaktor på hela gruppen kvinnor, utan individuell värdering, vilket alltså sänker lönerna.

 

Halkar efter direkt

Redan på första jobbet halkar kvinnorna efter lönemässigt. Männen har en ingångslön som ligger 3,1 procent högre. Efter ett år krymper skillnaden till 2 procent och efter två år är löneskillnaden mellan män och kvinnor utraderad.

– Möjligen kan det vara så att arbetsgivarna sätter en riskpremie på gruppen kvinnor vid inträdet på arbetsmarknaden. Efter ett par år inser arbetsgivarna att kvinnorna är minst lika duktiga som männen, samtidigt som facket och kvinnorna själva ställer krav.

 

Låg andel kvinnliga chefer

Bland naturvetare som är högre chefer är 73 procent män. Den manliga dominansen är mindre bland mellanchefer, medan kvinnorna tar över som projektledare med en andel på 57 procent.

Det är inte bara så att färre kvinnor än män har högre befattningar. Kvinnorna har också lägre löner på samma befattningsnivå. Bland högre chefer tjänar männen 11,4 procent mer, medan de manliga mellancheferna har 3,9 procent högre lön än kvinnorna.

– Om kvinnor fick samma lön som männen i chefspositioner skulle sannolikt fler kvinnor vilja bli chefer och då skulle en stor del av de könsmässiga skillnaderna försvinna.

Detta visar att befattningsstrukturen troligen är den viktigaste orsaken till könsmässiga löneskillnader hos naturvetare. Det finns inga belägg för att kvinnor skulle vara sämre chefer än män, snarare finns tecken på det omvända.

 

Kvinnliga projektledare

Att fler kvinnor är projektledare kan förklaras med att det inte är lika betungande som att vara chef.

– Projekten är ofta begränsade i tid, vilket gör det lättare att kombinera med familj och andra intressen. Samtidigt kan projektledaren få ett stort ansvar för såväl budget, personal som resultat, men som är tidsbegränsat och därför väljer att inte söka ett chefsjobb i linjeorganisationen.

Men varför väljer arbetsgivarna i högre utsträckning kvinnor än män som projektledare?

– Det skulle kunna bero på att arbetsgivarna tycker att kvinnorna är mer lämpade som projektledare, spekulerar Jörgen Ohlsson, de rådande värderingarna och maktstrukturen i arbetslivet till trots.

 

Läs mer

Månadens fråga: Har ditt kön påverkat din lön?

Artikel: Kvinnor måste se möjligheterna

 

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

stenemo 2011-03-21

"Den könsmässiga lönepremien är alltså 2,7 procent efter det att hänsyn tagits till övriga lönepåverkande faktorer." Vilka är de faktorer man tagit hänsyn till, har längd tagits hänsyn till? 2) Efter ett år krymper skillnaden till 2 procent och efter två år är löneskillnaden mellan män och kvinnor utraderad. Innebär detta att de 2,7% som refereras till helt beror på de första 2 årens lön? Under en hel karriär känns det väldigt snedvridet. Konstigt att skillnaden ej har lyckats försvinna när det borde vara på merit o ej längd/kön som vi sätter löner!

Johan 2 2011-03-11

Bra artikel om ett viktigt område. Samtidigt vore det intressant att se en jämförelse med hur det är i andra länder. Där gissar jag att Sverige ligger ganska bra till.

Ann-Kristin 2011-03-11

Här finns en viktig roll för facket. Det är svårt för en enskild medarbetare att veta hur lönen är i det egna företaget - jämfört med andra med samma befattning. Lönen är något som man normalt sett inte diskuterar. Frågan är om de män som är representanter för facket, och chefen, på min arbetsplats tycker att det är en viktig fråga!

Pensionär 2011-03-10

Erfarenheten säger en-tydligt att Ja-sägeriet betalar sig allra bäst; I topp ligger egenskapen att inse att man inte blir betald för vad en gör utan för det en underlåter att göra. I de undre skikten gäller det att hålla sig väl med den synliga handen som transfererar löningen den 25:e. Där nere gäller det också att inte överprestera mot gällande betingsordning. Könsordning, vad är det där?

Johan 2011-03-10

"– Denna lönediskriminering kan möjligen förklaras med att arbetsgivarna generellt sätter en riskfaktor på hela gruppen kvinnor, utan individuell värdering, vilket alltså sänker lönerna." Hur kan man dra denna slutsats. Kan det inte lika gärna vara precis tvärt om. Att arbetsgivarna faktiskt gör en högst individuell bedömning och att det missgynnar de som tagit ut mycket föräldraledighet eller gått ner i arbetstid. Om man tror att det bara är kvinnor som drabbas av detta så blir ju de män som varit "jämställda" och tagit ut mycket föräldraledighet dubbelt drabbade. Först blir de mindre meriterade, sen blir de bortkvoterade. Tvärtom blir det för de kvinnor som inte tagit ut någon föräldraledighet eller på annat sätt satt familjen före karriären. De får då en dubbel fördel. Nu säger jag inte att det är på det här viset. Men det låter ganska troligt. Hur som helst går det inte att uttala sig om orsakerna genom att bara titta på genomsnitt. Jag tror vi naturvetare får ta tag i detta själva om vi någonsin skall få reda på varför kvinnor halkar efter i lön. Samhällsvetarna besitter uppenbarligen inte de mest elementära kunskaper i hur man undersöker ett samband.
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies