Fråga oss här!
Vi erbjuder

Härkomst påverkar lönen

Naturvetare födda utanför Sveriges gränser tjänar i snitt 2,8 procent mindre än sina svenskfödda kolleger, när andra faktorer än ursprunget har räknats bort. Det visar naturvetarnas löneanalys.
Publicerad: Uppdaterad:

Löner Naturvetare födda utanför Sveriges gränser tjänar i snitt 2,8 procent mindre än sina svenskfödda kolleger, när andra faktorer än ursprunget har räknats bort. Det visar naturvetarnas löneanalys.

Naturvetarlöner Naturvetarna har tidigare skrivit om hur utbildningsnivå, lön och lönesamtal påverkar lönen för naturvetare. Ytterligare en faktor som har inverkan på naturvetares löner är var de är födda. Det visar analysen av 2008 års löneenkät bland Naturvetarnas medlemmar. Ungefär 2,8 procent lägre lön har direkt koppling till utländsk härkomst. Det kan jämföras med de 2,7 procent lägre lön som har direkt koppling till att vara kvinna.

Analysen visar också att lönsamheten per utbildningsår i grundutbildningen är sämre för de utrikes födda. En anledning till det kan, enligt rapporten, vara att arbetsgivarna inte har någon tydlig bild av innehållet i utländska utbildningar.

Naturvetare som är födda i Sverige och har utrikes födda föräldrar har inte någon negativ effekt på lönen som går att koppla till deras etnicitet. Totalt svarade omkring 13 000 naturvetare på löneenkäten. Drygt 1 100 av dem var födda i utanför Sverige och drygt 2100 var födda i Sverige av utrikes födda föräldrar.

 
Etnisk diskriminering

Forskning visar att omfattande etnisk diskriminering förekommer på den svenska arbetsmarknaden. I Långtidsutredningen 2011, som regeringen presenterade i januari, konstaterar man att det är svårt att komma tillrätta med diskrimineringen.

– Många upplever sig diskriminerade på grund av att de har utländsk bakgrund, men det är svårt att visa att någon är diskriminerad på grund av sitt namn eller var de kommer ifrån. Ingen arbetsgivare tillstår att de diskriminerar, säger Ramón Sánchez-Lövy, Naturvetarnas förhandlingschef på privat sektor.

Validering av utländska utbildningar skulle kunna öka sannolikheten för en rättvis bedömning av arbetssökande, enligt långtidsutredningen. Brist på språkkunskaper och arbetslivserfarenhet kan också påverka lönen negativt. Ofta är den bakomliggande orsaken att invandrare saknar kontaktnät och har svårt att komma ut på arbetsmarknaden, särskilt i akademiska yrken.

 
Svårt få rätt jobb

Saco-förbundet Jusek har nyligen låtit SCB göra en undersökning av vägen till arbete för bland annat jurister och ekonomer, som kom till Sverige mellan 1980 och 2010. Det visade sig att bara var tredje som tagit ett arbete som inte alls motsvarade deras utbildning senare lyckades gå vidare i karriären till ett arbete som motsvarar deras utbildning. Jusek menar därför att de etableringsinsatser som görs för att invandrare ska komma ut på arbetsmarknaden måste sträcka sig längre än dagens två år. Bara var tionde person i studien upplevde att de hade blivit uppmuntrade att söka jobb som passade deras utbildning.

Ramón Sánchez-Lövy vill inte uppmana naturvetare att tacka nej till okvalificerade jobb, men påminner om att det är viktigt att inte låta lönenivån följa med, om man sedan får ett jobb som motsvarar utbildningen.

– Om man har haft ett okvalificerat arbete, kan det ligga en i fatet vid löneförhandlingen när man går vidare i karriären. Om arbetsgivaren hänvisar till den tidigare lönenivån, så får man säga att den lönen inte är relevant, eftersom det rörde sig om ett okvalificerat arbete, och nu är det andra principer som ska tillämpas. Det gäller att med goda argument försöka få till en vettig lönenivå, så att man inte kommer in för lågt.

 
Experter får ut mer

Utrikesfödda naturvetare med doktorsexamen bryter mönstret i Naturvetarnas löneanalys. De får större utdelning på sin forskarutbildning än sina svenskfödda kolleger. Det skulle kunna återspegla det faktum att många utrikesfödda naturvetare med forskarutbildning som arbetar i Sverige har rekryterats på grund av specialkompetenser inom ett visst forskningsområde. Men även svenskfödda disputerade med utländska föräldrar tjänar mer på sin forskarutbildning än sina kolleger med svenska föräldrar, även om skillnaden inte är lika stor som för de utrikes födda forskarna.
Ramón Sánchez-Lövy ger utrikesfödda experter rådet att alltid satsa på att lära sig svenska.
– Om man kommer till en internationell miljö, till exempel en forskningsmiljö på ett universitet eller ett multinationellt företag, där koncernspråket ändå är engelska, kan det vara lätt att man inte tar tag i att lära sig svenska, säger han. Men det kan bli ett stort problem senare, om man blir av med jobbet och behöver hitta något nytt. Språket ger också tillgång till ett större kontaktnät.
 

Har du erfarenhet av att din härkomst påverkar din lön?
Dela dina erfarenheter med andra naturvetare i kommentarsfältet.

 

Hanna Meerveld

Jobbar inte längre på Naturvetarna

Kommentarer

Staffan 2011-05-29

Det är fel att säga ”Härkomst påverkar lönen” och ”Ytterligare en faktor som har inverkan på naturvetares löner är var de är födda.” Det finns däremot en korrelation mellan utländsk födelseort och lägre lön. Den eller de faktorer som påverkar lönen är okända. Eftersom gruppen som är född utomlands är mycket heterogen och löneskillnaden är liten skulle de underliggande faktorerna som orsakat löneskillnaden kunna vara lägre prestation hos få individer p.g.a. exempelvis sämre språkkunskaper, otillräcklig skolgång i unga år, något mindre anpassad utbildning eller traumatisering. Resultatet som redovisas i artikeln visar ingen osaklig lönediskriminering åt varken det ena eller andra hållet. Kanske finns det något i själva löneanalysen, som i så fall märkligt nog inte redovisas. Men om det verkligen skulle röra sig om osaklig diskriminering, skulle resultatet betyda att det finns chefer som sätter lön efter födelseort. Det har jag svårt att föreställa mig. Ännu svårare att förstå blir att dessa tänkta diskriminerande chefer enligt resultatet däremot inte skulle bry sig om ursprung. Det är farligt att upprepa samma sak många gånger. Särskilt om det är just det som förväntas att man ska säga. Det kan leda till en låsning av tanken. Och det kan leda till förenklade resonemang och trubbiga, orättvisa lösningar. Och dessutom är det inte naturvetarstandard.

Askia 2011-05-25

Jag känner som tur är inte alls igen mig i beskrivningen. Jag har aldrig känt mig diskriminerad på den svenska arbetsmarknaden, inte för att vara utlandsfödd och inte heller för att vara kvinna, snarare tvärtom var alla arbetsgivare glada att kunna öka mångfalden, då jag jobbar i en mycket mansdominerad och svenskfödd-dominerad yrkeskategori. Kanske för att jag har svensk examen - tror det hade varit svårare annars.

Axana 2011-05-20

Jag har doktorerat, utländsk härkomst (utrikes född med svensk grund och doktorsutbildning). Precis som nämns i artikel blev jag rekryterad på grund av min specialkunskap och språkkunskap och som sägs i artikel har fått en lön som motsvara min kompetens. Jag håller med, med vad som sägs i artikel, man måste kunna svenska om man vill ha hela Sverige som arbetsplats. Det spelar inte så stor roll om man bryter på svenska eller gör då och då några stavfel men man måste kunna kommunicera och utföra sitt jobb också på svenska, resten ordnar sig på vägen.

Annika 2011-05-19

Känner tyvärr igen mig. Man skall vara man och svensk. Att utrikesfödda naturvetare med doktorsexamen bryter mönstret kan beror på att världen är deras arbetsmarknad och många kanske lämnar landet. Man vill gärna vara stolt över sitt land men som kvinna och dessutom gift med en utländsk man är det tyvärr inte alltid lätt.
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies