Vi erbjuder

Geolog borrar sig under Mälaren

Geologer har en nyckelroll när en av Sveriges mest spektakulära tunnlar ska byggas. 65 meter under Mälarens vattenyta ska Förbifart Stockholm dra fram. En av utmaningarna är att kunna täta sprickor i berget så att inte vatten tränger igenom.
Publicerad: Uppdaterad:

Med sitt tränade geologöga analyserar Tomas Hellström borrkärnan från berget under Mälaren. Här ska den 17 kilometer långa tunneln gå som kommer att utgöra Förbifart Stockholm.
– Den svaga länken är under Mälaren mellan Sätra och Kungshatt, liksom vid två andra passager under Mälaren.  Även om leran på botten täpper igen finns det risk för att vatten kan tränga ner i sprickor.
Det är bland annat sprickor i berget som Tomas Hellström spanar efter i de några centimeter tjocka och flera meter långa cylindrar som borrkärnan utgör.
– Vi tittar också på berghällar i dagern för att få koll på berggrundens egenskaper, som kan äventyra hållfastheten.

Förkastningszon

Berget, som bildades för ungefär 1,9 miljarder år sedan, består av gnejs med sedimentärt ursprung . Istiderna har slipat ner berget, som har blivit lite porösare efter landhöjningen. Den branta ön Kungshatt är en plint med granit, som har stått emot vittringen. Där Mälaren drar fram ligger en förkastningszon med skjuvning och där kan det vara poröst.
Det är svårt att föreställa sig att en av Sveriges mest trafikerade vägar kommer att gå nästan 70 meter under markytan i detta natursköna och populära skogsområde vid Mälarens strand. Vitsippan står i blom och flanörer njuter av vårsolen denna dag i början av maj.
– Från början var tanken att trafikleden skull gå ovan mark och förstöra stora delar av naturen, vilken nu kan räddas. Man måste ändå ta miljöhänsyn, både för att säkra grundvattnet och att inkräkta så lite som möjligt på naturen.

Trafiksäkerhet och miljö

Men det handlar också om trafiksäkerhet när tunnelns linje bestäms. Tunneln får inte vara spikrak, utan ska svänga lite lagom så att bilförarna håller sig alerta.
– Resultatet är en kompromiss mellan olika intressen, där förstås bergets kvalitet spelar stor roll. Berget är skiktat med omväxlande hårda och mjuka partier. Det finns inslag av biotit som kan omvandlas till klorit och skapa glidytor, vilket försämrar hållfastheten. Även diabasgångarna kan spela oss ett spratt eftersom de släpper igenom vatten.
Han förklarar att tunneln kommer att gå på tvären mot den storskaliga strukturen som löper i ostvästliglig riktning. Sprickor i dagern avspeglar strukturen på djupet.

Leda bort vatten

Att få tunneln fri från vatten är en utmaning för Tomas Hellström och de ingenjörer som ska konstruera tunneln.
– Diabasgångar behöver inte vara ett dåligt tecken, men något man måste ta hänsyn till. Därför kommer tunneln att tätas med en så kallad injekteringsskärm.  Den består av tätt liggande borrhål som fylls med cement och vid behov ett miljöklassat kemiskt tätningsmedel, motsvarande det miljöfarliga rocagil, som användes i tunneln under Hallandsåsen.
Den tekniken gör att vattnet leds runt tunneln och innebär att grundvattnet rör sig på samma sätt i berget som om inte tunneln fanns.
Ännu en utmaning i detta gigantiska projekt är de stora bergutrymmena som krävs vid avfarterna. Den normalt 16 meter breda tunneln dubbleras.
– Tumregeln är att en tio meter bred tunnel kräver fem meter bergtäckning.  Allt är möjligt, men det blir dyrare ju mer komplicerat det är. Jämför med Hallandsåsen.

Räknar på prislappen

Som geolog kollar Tomas Hellström om projektet är möjligt och tar fram underlag för att beräkna kostnaden.
– Berget här är inte exceptionellt, utan är förhållandena ganska bra. Det är minst 20 meter bergtäckning på de flesta ställen.
Under Mälaren kommer tunneln att gå runt 65 meter under vattenytan. Vattendjupet ligger på närmare 25 meter, följt av ett lika tjockt lerskikt. När man har nått berget ska man ner ytterligare 15 meter.
Det är på det djupet provborrningen sker horisontellt.
– Vi börjar med en vinkel på 45 grader och gör en mjuk övergång till noll grader. Från det borrprovet får vi svar på våra frågor om bergets kvalitet och hur det är beskaffat.
Väggarna där den 76 millimeter tjocka borren har dragit fram filmas och jämförs med borrkärnan.
– Om vi ser spår av lera som trängt igenom vittnar det om att det finns sprickor, som möjligen släpper igenom vatten, vilka måste tätas.

Hela kedjan

Tomas Hellström trivs med sitt jobb som konsult på WSP.
– Det bästa med jobbet är att man som geolog är med under hela kedjan, från utredning till att ha koll på befintliga anläggningar, så att inget oförutsett händer.
Förbifart Stockholm tycker han är särskilt spännande.
– Vi har jobbat med projekteringen i fyra år. Sedan kommer vi att vara med under hela byggskedet. Men just nu händer ingenting. Framtagandet av bygghandlingar står stilla efter en överklagan i upphandlingen.
Men redan nu har öppningen till en arbetstunnel börjat grävas ut. Det är full fart alldeles vid båtvarvet i Sätra. Där kommer schaktmassor att tas upp från tunneln och tanken är att gräva ut för tunneln på flera platser samtidigt för att vinna tid.

Tomas Hellström

Yrke: Geolog - bergteknik på konsultföretaget WSP Samhällsbyggnad.
Utbildning:  Magisterexamen i kvartärgeologi vid Stockholms universitet.
Bästa med jobbet: Hela kedjan från utredning av ny tunnel till besiktning av gamla tunnlar.
Favoritbergart: Stockholmsgranit.

 

Planerad byggstart 2013

I september 2009 godkände regeringen att Förbifart Stockholm ska byggas.
Några arbetsplaner med tillhörande miljökonsekvensbeskrivningar återstår, liksom klartecken från Mark- och miljödomstolen.
Kostnaden beräknas till 27,6 miljarder kronor i 2009 års priser. Enligt Trafikverket kommer prislappen att hållas.  
 

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera