Fråga oss här!
Vi erbjuder

DUELLEN: Behöver Sverige fler GMO-grödor?

Många forskare menar att GMO är vägen till ett uthålligt lantbruk, medan främst miljöorganisationerna hävdar att bioteknologin är själva problemet. Vi ställer en docent i växtfysiologi mot en agronom som företräder Naturskyddsföreningen.
Publicerad: Uppdaterad:

 

JA

Jens Sundström, biolog och docent i växtfysiologi vid SLU.

 

1. Behöver vi GMO-grödor?

Genteknologin ingår som del i den moderna växtförädlingen och är grunden för utvecklingen av ett uthålligt lantbruk. I framtiden kommer vi att behöva torktåliga grödor för Sydeuropa och sjukdomsresistenta grödor för Skandinavien. För att lyckas behöver vi använda bioteknologin. Misslyckas vi kommer det att öka kemikalieanvändningen i jordbruket och dessutom riskerar vi matbrist.

2. Finns det några risker?

EU har nyligen publicerat en rapport som redovisar de senaste tio årens riskforskning kring GMO-grödor, med runt 50 olika projekt som involverat över 400 olika forskargrupper. Totalt har EU, under de senaste 25 åren, finansierat oberoende forskning för motsvarande tre miljarder kronor och den huvudsakliga slutsatsen är att GMO-grödor inte innebär någon större risk än motsvarande konventionellt förädlade grödor. "

3. Varför har de GMO-grödor som tagits fram varit inriktade på herbicidresistens?

Därför att det offentliga har abdikerat från växtförädlingen och överlämnat ansvaret till privata aktörer. Dessutom har vi utvecklat ett regelverk som är så kostsamt att bara de riktigt stora bolagen har råd och möjlighet att få en gröda godkänd. Därmed så är det bara grödor som många jordbrukare kan ha nytta av som utvecklats. Herbicidresistenta grödor tillhör den gruppen av GM-grödor.

4. När får vi GMO-grödor som kan skräddarsys efter våra behov?.

I Afrika finns ett förädlingsprogram (WEMA eng. Water Efficient Maize for Africa) som syftar till att ta fram lokalt anpassad torktålig majs för länderna söder om Sahara. WEMA-majsen kommer att sortprövas under åren 2013-1017 och kan därefter komma de afrikanska bönderna till nytta. Om vi kan se fram emot motsvarande utveckling i Europa beror på opinionen.

5. Vad tror du krävs för att opinionen ska svänga i fråga om GMO?

Jag tror att vi måste bli bättre på att berätta om vilken nytta bioteknologiska innovationer inom jordbruket kan göra, för miljön och för människors och djurs hälsa.

 

NEJ

Mikael Karlsson, agronom och ordförande i Svenska naturskyddsföreningen 
 
1. Behöver vi GMO-grödor?

Det går inte att utesluta att genmodifierade grödor framöver kan ge viktiga bidrag till jordbrukets stora miljöproblem eller till en ökad livsmedelstrygghet, men idag är effekterna begränsade samtidigt som befintliga problem och miljörisker är alltför dåligt hanterade i regelverken. Forskningen har exempelvis tydliggjort att odling av genmodifierade grödor kan ge större skador på biologisk mångfald än konventionell odling, vilket är ett steg i fel riktning.

2. Finns det några risker?

Givetvis. Den som påstår motsatsen har knappast reflekterat över begreppet risk. En viktigare fråga är hur vi hanterar riskerna och på den punkten behöver regelverken utvecklas.

3. Varför har de GMO-grödor som tagits fram varit inriktade på herbicidresistens?

Det finns en marknad för sådana industrigrödor.

4. När får vi GMO-grödor som kan skräddarsys efter våra behov?

Det har rapporterats både höjda och minskade skördar, ökad och minskad användning av bekämpningsmedel, men de skräddarsydda supergrödor som utlovats sedan länge är fortfarande långt från en realitet.

5. Vad tror du krävs för att opinionen ska svänga i fråga om GMo?

Stärkta regelverk, som exempelvis innefattar strikt miljöskadeansvar, och en förbättrad rik dialog i samhället.

 

Kommentarer

Fredrik 2011-05-19

Det vore bra om man även diskuterade de kort- och långsiktiga målen när man debatterar behovet av GMO - och för vem: oss eller mångfalden eller vad är det man strävar efter att gynna med GMO? Genom att mata världen med GMO kanske man kan lösa det kortsiktiga behovet av mat till folk, men det löser ju inte det långsiktiga problemet med befolkningsökningen. Om vi inte kan stoppa befolkningsökningen snart så behöver vi inte heller oroa oss över om GMO minskar den biologiska mångfalden. Kanske blir det så med globala miljöförändringar att bara GMO organismerna kommer att klara sig för de andra kommer inte att hinna anpassa sig?
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies