Vi erbjuder

Varför ska barn lära sig matematik?

Oavsett om det rör sig om sjuåringens första stapplande addition eller gymnasieelevens integralkalkyl är de skäl som anförs oftast samhällsnyttans: samhället behöver individer som kan betala sina räkningar, eller utbilda sig till statistiker, astronomer och läkare. Gemensamt för argumenten är att de vilar på nyttokalkyler som likställer matematikens värde med värdet hos dess tillämpningar i vetenskap eller teknologi.
Publicerad: Uppdaterad:

Gästkrönikan Som grundval för engagemang hos det barn som tvingats byta snöbollskrig mot likhetstecken uppvisar sådana resonemang klara brister. Om kunskaper i matematik uteslutande förstås som medel på vägen mot teknologiska tillämpningars mål, blir incitamenten för en elev som inte ser sin framtid inom ett naturvetenskapligt eller tekniskt yrke att förkovra sig i ämnet små.

Argument grundade på vardagens behov av räknefärdigheter har aldrig förmått bära upp mer avancerad matematik än de fyra räknesätten, och blir allt mindre giltiga i takt med att samhället datoriseras. Betraktad enbart ur den ekonomiska nyttans snäva perspektiv kan matematiken aldrig bli en angelägenhet för fler än ett fåtal – matematikens fulla potential kan framträda först om den förstås också som ett mänskligt uttryckssätt.

Inte bara verktyg

För ett sådant är matematiken: inte bara verktyg utan också språk. Bortom – eller inuti – det rent beräkningstekniska hyser matematiken rymder i vilka människan kan utveckla sin förmåga att omfatta abstrakta koncept och tillägna sig fördjupad förståelse av kulturens växelspel mellan upptäckt och konstruktion.

Det matematiska bygget är ett det mänskliga medvetandets mångdimensionella självporträtt: inre rum som formats till ett yttre i vilket tanken kan kravla omkring och utforska sig själv. Att behärska det matematiska språket är att få tillgång till nya bildvärldar och vidga sin möjlighet till uttryck: på grund av sitt strukturella egensinne tillåter matematiken gestaltning av idéer omöjliga att närma sig med hjälp av verbalt språk.

Föreställningar och begrepp för vilka vanliga ord saknas kan förklaras och utforskas i formelspråket – släkt med såväl grafik som stenografi – och abstrakta fenomen kan utforskas som i förlängningen kan berika också vardagligt språk. 
Jämförelse kan göras med svenskämnet, inom vilket exkurser mot det mer experimenterande i regel uppmuntras även för den som inte avser att bli författare, språkgranskare eller tolk – helt enkelt eftersom det anses gagna den mänskliga utvecklingen.

Klargöra strukturer

Och på samma sätt som kunskaper i ett främmande språk kan bidra till en fördjupad förståelse av modersmålet, kan det matematiska språket klargöra strukturer hos det verbala samtidigt som det vidgar horisonten bortom det.
Matematiken kan vara en kreativ verksamhet, en sifferflamenco i vilken den mekaniska kalkylen utgör dansstegen men inte dansens helhet.

Endast en matematikundervisning som förmår se matematiken som en del av det spektrum av uttryck som förmedlar människans inre verklighet, är en matematikundervisning som har förutsättningar att göra ämnet till en angelägenhet för alla.
Helena Granström,
författare och fil.lic. i matematik.

Hennes senaste bok Osäkerhetsrelationen utkom på Natur & Kultur i januari.

Kommentarer

Julia 2011-08-31

Hej Helena! Jag går i trean på gymnasiet och har valt att göra ett projektarbete inom matematik. Jag har lite frågor till dig och undrar om jag kan nå dig på någon email? /Julia

Helena Granström 2010-02-15

Jag är rädd att jag vet för lite om förskolans verksamhet för att kunna ge ett svar på det, utöver att jag ser det som än mer angeläget att låta kroppslig aktivitet och lekfullhet vara styrande för undervisningen - även i ett teoretiskt ämne som matematik - i så låga åldrar.

Marie Kjellsson 2010-02-11

Hur ser du då på den tidiga matematiken i förskolan?
Kommentera