Fråga oss här!
Vi erbjuder

Varför är sanning på KI lögn på SLU?

Hur kopplar vi samman allmänheten och forskarna? Det frågar Åke Barklund, akademisekreterare och vd för Kungl. Skogs och landbruksakademin, KSLA, i gästkrönikan.
Publicerad: Uppdaterad:

gästkrönikan En vetesort som ger dubbelt så stor skörd och som drar hälften så mycket vatten. Det tycker jag vore bra. Det skulle ge mer mat till fler människor runt om i världen och det minskar trycket att omvandla naturskog till åker.

Träd som växer fortare och rakare än idag och som ger virke med förbättrad böjhållfasthet, det tycker jag också är bra, eftersom det ger smäckrare och starkare träkonstruktioner till lägre kostnad och därmed ännu bättre konkurrenskraft i jämförelse med stål- och betonghus.

Minska risk för blindhet

Potatis som inte angrips av bladmögel, det tycker jag verkligen är bra, då det minskar behovet att spraya med bekämpningsmedel i potatislandet. Träd med designade cellulosa­fibrer som kan bli kartonger i kylen, vilka indikerar när det är två dagar kvar innan mjölken surnar, det tycker jag vore kanonbra och det skulle minska matavfallet. Ris som är stapelmaten för miljarder människor, särskilt i Asien, är energirikt men fattigt på viktiga mikronäringsämnen. Jag tycker det är bra att ris kan förstärkas med provitamin A och därmed minska risken för blindhet hos barn.  
Kor som mjölkar mer och växer snabbare men äter mindre och nästan inte rapar alls. Det vore väl toppen, tulipanaros kanske i någons öra men mycket är möjligt.

Glada och friskare

Vad som behövs för att effektuera denna önskelista är inget mer eller konstigare än rejäla forskningssatsningar med moderna metoder. Många av produkterna ovan skulle hålla människorna glada och friska längre del av livet än idag, det tycker jag vore bra. Men nu är det så att en del moderna metoder i lantbruksforskningen är lysta i bann och därför går det trögt.
När vi däremot blir krassliga och ordineras nya designade mediciner som mer exakt än tidigare botar oss – framtagna med liknande metoder med vilka vi skulle kunna utveckla vete, träd, potatis, ris och kor – då prisar vi den moderna forskningen och ger medaljer och diplom.

Hur kan det komma sig att det som är ”sanning” på Karolinska institutet blir ”lögn” på Lantbruksuniversitetet?
För att förstå det tror jag vi måste ta beteende- och journalistvetenskapen till hjälp och då räcker det inte med att bara påverka politikerna.  Om vi lyckas komma på speaking terms i ovanstående angelägna ärende med alla 349 riksdagsledamöter är en del av slaget vunnet – men det mesta återstår, själva valmanskåren.

Hur kopplar vi samman allmänheten och forskarna så att nyttan av framforskade innovationer kommer fram och inte bara riskerna – troliga eller osannolika? Som en tidigare gästkrönikör brukar fråga, hur kommer det sig att människor som både vet och förstår att telefonvågor strömmar genom deras huvuden, särskilt när de använder mobiltelefonen, ändå ringer?
KSLA, IVA, KVA, Vetenskapsrådet och Vetenskap & Allmänhet jobbar sedan en tid i projektet ODE, Omvärldsdialog och Engagemang, just för att föra  allmänhet och forskare närmare varandra.

Håll utkik.
Åke Barklund
Akademisekreterare och vd för Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, KSLA

Kommentarer

Rolf Löfgren 2010-10-01

Genetiskt modifierad Soja kopplad till sterilitet och för tidig död hos hamstrar Se rapport på http://chelseagreen.com/blogs/jeffreysmith/2010/04/23/genetically-modified-soy-linked-to-sterility-infant-mortality-in-hamsters/ Genforskningen och dess tillämpningar är på väg att döda allt högre liv på jorden. Hamstrar är små djur med snabb livscykel, men samma verkan kan visa sig gälla för alla däggdjur. GMO odlingar innebär en stor risk att främmande gen-material sprids okontrollerat. Vem kan bevaka ett sojafält så att inte spridning sker till andra växter och djur. Det behöver inte vara soja som påverkas. Gen-teknologin måste stoppas nu!!

Åke Barklund 2010-04-21

Camilla 14 april 2010. Jag: - ser inget dåligt i att effektivisera det som går att effektivisera. - vet inte hur naturen kan "stressas". - raka träd är oftast bättre än krokiga. - det är klart att vete måste ha vatten, men mindre vatten än idag. - är vetenskapspositiv, nästan allt kan bli bättre. / Åke Barklund

Camilla 2010-04-14

Jag tror inte riktigt på det där, att man kan effektivisera allt och alla. Det låter som att artikelförfattaren vill "stressa" naturen, träd som växer rakare, vete som inte behöver vattnas. En övertro på vetenskapen, vad gäller detta (vetenskapspositivism eller vad det kallas?). Sedan kan vetenskapen vara viktig för att upptäcka klimatförändringar etc., och en massa andra saker.

Ulf Rossel 2010-04-08

Varför "bara" forskare. Det finns även en grupp fria uppfinnare, flera anslutna till SUF. Flertalet har stora problem med finansiering.
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies