Vi erbjuder

Stort behov av nya läkemedel

Antibiotikaresistensen breder ut sig och människor i utvecklingsländerna kämpar mot infektioner och parasiter. Samtidigt blir en stor del av jordens befolkning allt äldre och fetare. Behovet av nya läkemedel tycks omättligt, men vem ska betala för dem?
Publicerad: Uppdaterad:

Medicin En ny indisk superbakterie sprider skräck i sjukhuskorridorerna. Under ett kort ögonblick av den tidsrymd som vi har följts åt på jorden, hade människan övertaget över bakterierna, och kanske lät vi det stiga oss åt huvudet. I dag kan vi fortfarande använda oss av en rad antibiotika, men hur länge till? I läkemedelsföretagens pipelines väntar inga nya. Antibiotikabehandlingar är korta och ger inte inkomster av det slag som läkemedel mot kroniska sjukdomar. Ska de dessutom bara användas sparsamt, så är saken klar.
– Antibiotikaresistensen är den största utmaningen när det gäller att ta fram nya läkemedel idag, säger Richard Laing, som arbetar med läkemedelspolicyfrågor på WHO i Genève och bland annat är författare till rapporten Priority medicines for Europe and the World.
– Det gäller inte bara rena infektionssjukdomar. Så mycket av vår moderna sjukvård är beroende av effektiva antibiotika, till exempel bypass-operationer, cellgiftsbehandlingar, transplantationer och behandling av aids.

En droppe i havet

Under det svenska ordförandeskapet förra hösten kom EUs hälsoministrar överens om att ge kommissionen i uppdrag att inom två års tid ta fram incitament för företagen att utveckla nya effektiva antibiotika. Richard Laing är imponerad av Sveriges insatser.
– Men de pengar som man hittills satsat är ändå bara en droppe i havet, jämfört med de summor som läkemedelsindustrin tidigare har spenderat på att ta fram nya antibiotika, och som de måste förmås att börja spendera igen, säger Richard Laing.
Vi behöver inte bara en ny antibiotika, utan många, så att vi kan kombinera dem.
– Myndigheter måste visa att man betalar för värdet av en antibiotikabehandling, snarare än för den korta tid som den varar.
Liksom för antibiotika är lönsamheten dålig för läkemedel mot malaria, tuberkulos och så kallade ”försummade sjukdomar” såsom afrikansk sömnsjuka, Chagas sjukdom, leishmaniasis och Burulisår, som i stort sett bara drabbar de minst utvecklade länderna.
– Man har uttryckt under ett antal år att forskningen är snedvriden mot den utvecklade världens sjukdomar, men man håller på att åtgärda problemet, säger Guy Willis, kommunikationschef på den internationella läkemedelsindustriorganisationen IFPMA. År 2005 hade våra medlemsföretag 32 forskningsprojekt som rörde försummade sjukdomar och i slutet av 2009 hade det ökat till 75. Det finns en ökad medvetenhet och man arbetar i partnerskap.

Olönsam marknad

I USA har man nu infört ett system där det företag som lanserar ett läkemedel mot en sjukdom där det inte finns någon lönsam marknad, kan få en garanti för att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA ska arbeta snabbare på att godkänna ett annat läke¬medel som företaget vill lansera på en mer lönsam marknad. Garantin kan också säljas.
I Europa finns inga planer på att införa detta system. Däremot kan läkemedelsföretag få ett gratis expertutlåtande på en ny läkemedelssubstans från EMA, vilket öppnar dörren till marknaden i många utvecklingsländer.
Medan antibiotika och läkemedel mot tredje världens sjukdomar inte är lönsamma att utveckla, saknar vi läkemedel på andra områden där det finns köpstarka patientgrupper, eftersom läkemedlen är svåra att ta fram. I den kategorin hamnar många av hjärnans sjukdomar. I takt med att vi blir allt äldre, kommer neurodegenerativa sjukdomar som alzheimer och andra demenssjukdomar att bli en stor belastning för samhället, om man inte hittar läkemedel som kan sakta ner deras förlopp.

Hjärnan för svår

Depression är den största orsaken till lidande och död i medel- och höginkomstländer, enligt WHO. Grupper som lider särskilt är unga och gamla, som inte svarar bra på de mediciner som finns idag.
– Många läkemedel mot depression har inte prövats på människor under 20 eller över 75 års ålder, säger Richard Laing. Barn verkar ha mycket större risk för biverkningar, bland annat en högre självmordsrisk, och hos äldre spelar ofta ämnesomsättning och läkemedelsinteraktion en roll.
Men istället för att trappa upp sin forskning kring det centrala nervsystemet, har läkemedelsföretag dragit sig ur detta snåriga område. De biologiska mekanismerna är komplexa, och för att komma åt hjärnan måste läkemedlet först ta sig igenom blod-hjärnbarriären.

Äldre och fetare

Förutom neurodegenerativa sjukdomar, väntas också diabetes, hjärt-kärlsjukdom och stroke öka i framtiden.
– Kroniska sjukdomar kommer att bli allt viktigare, när livslängden väntas öka över hela världen, även om den ökar från en väldigt låg nivå i vissa länder, säger Guy Willis.
Nya grupper av människor kommer också att anamma västvärldens stillasittande livsstil med mat i överflöd.
– Det verkar finnas genetiska skillnader som gör att vissa grupper har större benägenhet att utveckla diabetes eller hjärt-kärlsjukdomar, och dessa skillnader kommer att märkas tydligare när livslängden ökar, säger Guy Willis.
Diabetes står högt på läkemedelsföretagens agendor, men här behövs effektivare läkemedel och kliniska studier som jämför de läkemedel som finns. När det gäller hjärtinfarkt och stroke kommer de kombinationspiller med flera befintliga läke¬medel att göra en stor skillnad, tror Richard Laing, men fortfarande behövs en stor forskningsinsats, inte minst när det gäller akut stroke.

Cancer lönar sig

En annan sjukdomsgrupp som WHO förutspår kommer att bli allt vanligare i framtiden, när fler lever länge, är cancersjukdomar. Idag kommer cancer inte särskilt högt på de listor med orsaker till människors lidande och död som WHO har tagit fram. Endast när det gäller höginkomstländer har en cancersjukdom smugit sig in på nionde plats – cancer i luftstrupen, luftrörsförgreningarna och lungorna. Richard Laing menar att den höga barnadödligheten till viss del maskerar cancerns betydelse.
– Om man tittar på människor som lever till att bli över 60 år gamla, så kommer olika cancerformer att spela en mycket större roll.
Även om olika former av cancer fortsätter att gäcka forskarna, så satsar företagen stort på cancerforskning.
– Det är inom cancer som man får ut mest av de pengar man har investerat, förklarar Richard Laing. Samtidigt är de flesta cancerläkemedel som kommer idag inte innovativa, och överlevnaden på fem års sikt är mycket större för en patient som behandlas för hjärtinfarkt eller lunginflammation.

Dubbla signaler

Richard Laing tycker att EU-länderna sänder dubbla signaler till industrin om vilka läkemedel man vill ha. Prissättning och kostnadsersättning för läkemedel ett nationellt ansvar, medan stora forskningsanslag delas ut inom EUs ramprogram för forskning.
– Det hjälper inte att pumpa in pengar i forskningen kring nya antibiotika, så länge samhället, när det kommer till kritan, betalar för lite för behandling av infektioner och för mycket, enligt min åsikt, för cancerbehandling, säger Richard Laing. Vi måste skapa incitament som belönar innovation.

 
De Fem största orsakerna till
död och minskad livskvalitet:
Höginkomstländer

» Depressionssjukdomar
» Kärlkramp, hjärtinfarkt och andra kranskärls-  sjukdomar
» Stroke och andra sjukdomar i hjärnans blodkärl
» Alzheimer och andra demenssjukdomar
» Alkoholism och alkoholrelaterade sjukdomar

Låginkomstländer

 » Infektioner i luftvägarna
» Diarrésjukdomar
» Hiv/aids
» Malaria
» För tidig födsel och låg födelsevikt
Källa: WHO. Jämförelsen görs i DALYs, disability adjusted life years.

Här behövs nya läkemedel:

» Antibiotikaresistens
» Pandemisk influensa
» Nikotinavvänjning
» Hjärt-kärlsjukdomar
» Diabetes
» Cancer
» Akut stroke
» Hiv/aids
» Tuberkulos
» Försummade sjukdomar
» Malaria
» Alzheimer
» Artros
» KOL
» Aloholism och alkoholrelaterade sjukdomar
» Depression hos äldre och unga
» Blödning i samband med förlossning

Källa: Priority Medicines for Europe and the World  

 

Så ska läkemedelsindustrin bli effektivare
-intervju med företrädare för branschen

Hur har ni klarat krisen?
- korta frågor till några av life science-branschens nischföretag

Hanna Meerveld

Jobbar inte längre på Naturvetarna

Kommentarer

Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies