Fråga oss här!
Vi erbjuder

Skogen tappar fart som klimaträddare

Hon kommer direkt från hetluften i Köpenhamn. Även om det inte blev något nytt klimatavtal vill Nilla Thomson inte kalla mötet för ett misslyckande. En ljusglimt är till exempel att de flesta länder nu är överens om tvågradersmålet och om att minska avskogningen.
Publicerad: Uppdaterad:

klimatfrågan  – Vissa framsteg gjordes i Köpenhamn, bland annat när det gäller skogens roll i klimatfrågan. Det finns en internationell vilja att bevara de tropiska skogarna som binder mycket kol. Även skogarna på det norra halvklotet är en betydande kolsänka.
Jägmästare Nilla Thomson deltog i den svenska delegationen vid COP 15 i sin roll som departementssekreterare på Miljödepartementet. Något bindande avtal om REDD, Reduced Emissions from Deforestation and Degradation, blev det däremot inte.
– Visst var det en besvikelse att man beslutade att gå vidare med klimatfrågan till COP 16 i Mexiko år 2010. Det innebär att man tappar fart även i den viktiga processen att stoppa den globala avskogningen.

Yta som England

30 miljarder USD utlovas under de närmaste tre åren till de fattigaste u-länderna för att hantera effekterna av ett förändrat klimat. En del av pengarna går till REDD.
Länder som USA,  Australien och Norge lovade att använda totalt 3,5 miljarder USD till att skydda den tropiska regnskogen. Ekonomer hävdar att det är ett billigt sätt att minska utsläppen.
Den globala avskogningen är så stor som tretton miljoner hektar årligen, motsvarande en yta stor som England, mest i de tropiska länderna.  Det motsvarar nästan 20 procent av tillförseln av koldioxid till atmosfären varje år.
Tillväxten i den svenska skogen är 100 miljoner kubikmeter per år. Enligt Skogsindustriernas ordförande Leif Brodén uppgår nettoupptaget till 20-30 miljoner ton koldioxid per år. Ungefär lika mycket ersätter fossila bränslen. Det innebär att den svenska skogen binder betydligt mer koldioxid än den släpper ut.
Nilla Thomson ser Sverige som ett föregångsland. Tack vare god skogsvård har biomassan i den svenska skogen fördubblats på hundra år.
– Det är unikt i ett globalt perspektiv och visar att det är möjligt att återskapa utarmade skogar även i andra delar av världen. Nej till plantage
Däremot är hon skeptisk till den omsvängning som nu håller på att ske mot ett mer intensivt skogsbruk.
– Mer gödsling, kalkning, främmande arter och kanske GMO-träd är fel väg att gå. Kom ihåg att produktionen av biomassa ska vägas mot andra kollektiva nyttigheter som friluftsliv, biologisk mångfald, jakt och bärplockning.

Hon vill slå vakt om den svenska modellen, med produktion och miljö som två jämställda mål, där naturvården har en given roll i hela den svenska skogen. Hon välkomnar förädling av det genetiska material som finns i de svenska skogarna, men säger nej till oförsiktig användning av exoter, främmande arter.

Cirkeln sluten

Arbetet med REDD sluter cirkeln för Nilla Thomson. Under utbildningen till jägmästare tog hon ett sabbatsår och jobbade med återbeskogning kring brunnar som byggts på landsbygden i Senegal. Lösningen var bland annat kvävefixerande grödor och inhägnader för att hålla betesdjuren borta.
Så det hade kunnat bli en internationell karriär för Nilla Thomson. Men efter examen 1987 valde hon i stället att jobba i Regeringskansliet, som hon i stort sett har varit trogen i tjugo år. Under åren har regeringarna växlat färg och hon har bytt departement med jämna mellanrum, delvis beroende på var skogsfrågorna har hört hemma.
Sedan några år är det dock Miljödepartementet som gäller för Nilla Thomson medan skogsfrågorna idag ligger i Jordbruksdepartementet.
– Mitt uppdrag är att ge support till politikerna och ta fram underlag till propositioner och beslut. Skogsfrågorna är både breda och komplexa och har inte alltid fått den prioritet de förtjänar. Framförallt beror det på att frågorna i Regeringskansliet är organiserade stuprörsvis och att man därför har svårt att ta till sig helheten och inte ”ser skogen för bara träd”.

Det politiska spelet

Under åren har hon lärt sig det politiska spelet inifrån där det bland annat handlar om att komma överens mellan departementen, vilket innebär en hel del förhandlingar. En annan del av jobbet är att ha dialog med myndigheter och länsstyrelser.
– Jobbet är spännande och roligt, inte minst var det efter flera år av förberedelser intressant att följa klimatförhandlingarna i Köpenhamn.
Vad som händer på departementet efter det svenska ordförandeskapet är delvis ett oskrivet blad.
– Nu återgår vi till ett normalläge. En av de större saker vi kommer att arbeta med under våren är den nya miljömålspropositionen.
Nilla Thomson har många järn i elden. Hon är sedan ett år tillbaka ordförande i Skogsakademikerna, ett delförbund inom Naturvetarna.  Där är mycket på gång som till exempel en ny matrikel.
– Den är viktig för oss skogsakademiker, så sent som i dag använde jag matrikeln. Vi förvaltar två stipendiefonder, med stipendier som kan komma att utlysas i år. Vi följer utvecklingen på SLU och utbildningen. Delvis därför har vi två studentrepresentanter i vår styrelse.

Fackligt aktiv

I november 2009 blev hon invald i Naturvetarnas styrelse.
– Jag sätter medlemsnyttan i fokus med en hög servicenivå till medlemmarna i frågor om lön och villkor. Viktigt att förbundet finns där när man behöver hjälp.  Hög kvalitet i utbildningarna är ännu en hjärtefråga, liksom samhällspolitisk påverkan i frågor som berör naturvetare och naturvetenskap.
Som om inte det räckte är hon ordförande i Saco-föreningen i Miljödepartementet. Hett just nu är ett restidsavtal för hela Regeringskansliet som ska ros i hamn. Lönefrågan är ständigt aktuell.
– Vi tillämpar sifferlösa avtal där lönen sätts i dialog mellan chef och medarbetare.  Vid utvecklingssamtalen tas frågor om kompetensutveckling och utveckling i arbetet upp.

 

Fakta: Nilla Thomson
Utbildning: Jägmästare.
Yrke: Departementssekreterare i Miljödepartementet, Enheten för miljökvalitet.
Tidigare jobb: Länsstyrelsen i Stockholm, Satellitbild i Kiruna, gjort skogsinventeringar åt bland annat Domänverket och Korsnäs.
Familj: 3 tonåringar, sambo med tre bonusbarn, sex katter på landet.
Favoritskog: Bokskog.
Fritid: Friluftsliv i form av skidor, skridskor och paddling. Båt och gärna bastu. Naturvård på tomten.
Förväntningar 2010: Mitt bästa år någonsin på alla fronter.

 

 


 

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

GF 2010-01-15

I artikeln står det "Det är unikt i ett globalt perspektiv och visar att det är möjligt att återskapa utarmade skogar även i andra delar av världen. Nej till plantage" Den helt övervägande delen av det svenska skogsbruket handlar ju inte om att återskapa utarmade skogar utan snarare om att faktiskt skapa väldigt artfattiga skogar som påminner mycket om plantager.

Göte B 2010-01-05

Om den årliga globala avskogningen är lika stor som Englands yta skall det vara 13 miljoner hektar, inte 13 000.
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies