Fråga oss här!
Vi erbjuder

Naturvetare gör nytta i riksdagen

Femton naturvetare. Det hittade tidningen Naturvetare vid en genomgång av de riksdagsledamöter som har fått folkets förtroende i höstens val. Innan de försvann in i motionernas och utskottens värld hann vi ställa några snabba frågor.
Publicerad: Uppdaterad:

1. Vilka frågor ska du driva i riksdagen – dina hjärtefrågor?
2. Vilken nytta har du av din bakgrund som naturvetare?
3. Hur får vi fler naturvetare att engagera sig politiskt?

 

Jacob Johnson (V) geolog, Uppsala

Ålder: 62 år

Tidigare jobb: Bland annat tillförordnad generaldirektör för Sveriges Geologiska Undersökning och riksdagsledamot
1.Mina hjärtefrågor är internationell solidaritet och en hållbar samhällsutveckling med ett hållbart nyttjande av våra ändliga naturresurser.

2. Naturvetenskaplig kunskap och förståelse är kritisk vid ett hållbart nyttjade av naturresurserna. För mig med en bakgrund inom geologi och hydrologi handlar det om frågor rörande vattenförsörjning, föroreningsspridning, klimatförändringarnas påverkan i form av risk för översvämningar, torka, jordstabilitet med mera.

3. Genom deltagande i samhällsdebatten, engagemang i folkrörelser såsom de politiska partierna, tvärvetenskapligt helhetstänkande, dialog mellan till exempel Naturvetarna och andra intresseorganisationer och de politiska partierna.

 
Johan Löfstrand (S) statistiker, Linköping

Ålder: 34 år

Tidigare jobb: Riksdagsledamot , är inne på sin tredje period.
1. Bostadspolitik och näringslivsfrågor, däribland utbildning och forskning. Planerar just nu för en hearing i riksdagen om statistikämnets framtid. Statistik är ett viktigt verktyg som är lite underskattat.
2. Jag har utvecklat min analytiska förmåga som är viktig vid problemlösning. Har förmåga att se saker tredimensionellt och att väga in fler parametrar.
3. Den goda arbetsmarknaden för naturvetare gör det mindre attraktivt att jobba politiskt. Men det är verkligen spännande och ger erfarenheter och kunskaper om hur samhället fungerar, vilket ger ett försprång i karriären.  Jag tror på idén att gå in och ut i politiken.

 
Lise Nordin (MP) samhälls- och miljövetare, Göteborg

Ålder: 27 år
Tidigare jobb: Politisk sekreterare med trafik- och miljö­ansvar för Miljöpartiet i Västra Götalandsregionen
1. Jag har valt att fokusera på tre frågor: utbyggd kollek¬tivtrafik, sänkt arbetstid och avvecklad kärnkraft. Målet för den här mandatperioden när det gäller arbetstiden är 35 timmar i veckan, men visionen längre fram är 30 timmar. Forskaren John Holmberg på Chalmers har visat att sänkt arbetstid kan innebära minskat konsumtionsutrymme, mer tid att till exempel cykla till jobbet istället för att ta bilen, och mer tid att göra miljövänliga saker som att laga riktig mat istället för att köpa halvfabrikat och att återvinna.
2. Jag tror att jag kommer att ha god nytta av min utbildning. Det är ofta mycket löst tyckande i politiken. Jag skulle vilja se en tydligare koppling till forskningen. Vi politiker har inte kompetens nog att bedöma till exempel om man ska tillåta licensjakt på varg.
3. Jag tror att många naturvetare kan känna en frustration över att
politiken har så mycket fokus på retorik och att hålla olika väljargrupper nöjda och kanske tycker att de kan få mer gjort inom forskningen. Om forskningens status höjdes inom politiken, kanske fler skulle engagera sig.

 
Staffan Danielsson (C) agronom, Linköping:

Ålder: 63 år
Tidigare jobb: Lantbrukare, riksdagsledamot
1. Tillväxten i hela Sverige och en ledande landsbygd är min grund. Jag är också en varm alliansvän och för småföretagarsatsningen. Fler jobb, klimat och miljö är också frågor som engagerar mig.
2. Det är klart att kunskap och kompetens aldrig är fel. På Ultuna tragglade jag både växtodling och ekonomi, och det kanske är ekonomin som jag har haft mest nytta av, men även kunskaper inom naturvetenskapen.
3. Fortsätta jobba! Nu måste jag in på mitt gruppmöte!

 
Yvonne Andersson (KD) matematiker, Linköping

Ålder: 59 år
Tidigare jobb: Är inne på sin fjärde period i riksdagen.
1. Utbildning och forskning. Jag vill höja den allmänna kunskapsnivån om teknik och naturvetenskap i samhället. Frågor om IT, miljö och klimat har sin grund i naturvetenskapen.  Jag vill få fler ungdomar att intressera sig för naturvetenskap. Med engagerade lärare ska intresset väckas redan i förskolan.
2. Den är jätteviktig inom alla politikområden, som till exempel trafik och sociala frågor. Att vara naturvetare är ett sätt att tänka och ett förhållningssätt till de stora livsfrågorna.
3. Få naturvetare att inse att de behövs och kan påverka politiken. Ett exempel är forskningen om fosterdiagnostik för att kunna rädda ofödda barn.

 
Lena Asplund (M) Biomedicinsk analytiker, Sollefteå

Ålder: 53 år
Tidigare jobb: BMA, redovisningsekonom, riksdagsledamot
1. Det beror på vilket utskott jag hamnar i. De frågor som är viktiga för mitt län, Västernorrlands län är infrastruktur, arbetstillfällen och skola. Förra mandatperioden satt jag i skatteutskottet.
2. Jag har kanske främst nytta av att jag har jobbat så länge inom sjukvården och lärt känna de frågorna. Som BMA arbetar man med väldigt specifika frågeställningar, och de ligger kanske inte direkt på riksdagens bord, men när vi tog fram partiets miljöpolitik kände jag att jag hade nytta av mina naturvetenskapliga kunskaper, liksom när det handlade om energiskatt, diesel och bensin i skatteutskottet. Sådant förstår man bättre som naturvetare.
3. Det kan jag inte svara på! Man måste ha ett intresse för politik. Jag vet inte om det har så stor betydelse vad man har för utbildning i botten.

 
Fler naturvetare i riksdagen

Carina Ohlsson (S) adjunkt i biologi, kemi och geovetenskap
Jonas Eriksson (MP) fil. mag. i matematik, fysik och religion
Maria Wetterstrand (MP) biolog
Eskil Erlandsson (C) lantmästare
Per Bill (M) fil. kand. i biologi, doktor i medicinsk vetenskap
Finn Bengtsson (M) professor i klinisk farmakologi
Ewa Björling (M) docent i virologi
Gustav Nilsson (M) skogsinspektör
Betty Malmberg (M) agronom

 

4 procent

De 15 naturvetarna utgör drygt 4 procent av de 349 platserna i den församling som stiftar våra lagar, beslutar om våra skatter och bestämmer statens budget. Utöver dessa sitter några civilingenjörer, läkare och apotekare i riksdagen. I skrivande stund är riksdagspusslet inte helt lagt. När ministerposter och utskottsfördelning är klara är det möjligt att fler naturvetare kommer in, eller att några försvinner till högre poster eller intressantare uppdrag, till exempel inom lokalpolitiken. Det kan också dölja sig fler naturvetare bakom yrkestitlar som ”lärare”, ”direktör” och ”journalist”.

 

Foto riksdagsbilden: Melker Dahlstrand  

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör

Hanna Meerveld

Jobbar inte längre på Naturvetarna

Kommentarer

Johan, naturvetare 2010-10-15

Johan Löfstrand talar om "god arbetsmarknad för naturvetare" - det känner jag inte alls igen. Jag skulle kunna tänka mig att byta arbete med honom. (Om jag får välja parti själv förstås.)

Anders Johansson 2010-10-09

Att verka för fler naturvetare i riksdagen kan ju tyckas förmätet när de redan är överrepresenterade där. Under en procent av Sveriges vuxna befolkning är naturvetare men i riksdagen sitter fyra procent. Det skulle ju kunna vara så att naturvetare är bättre än andra människor och därför borde styra över dem förstås...
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies