Fråga oss här!
Vi erbjuder

Familjeskogsbruk kan rädda världens skogar

Familjeskogsbruk och samverkan i kooperativ är lösningen på avskogning och minskad biodiversitet, enligt jägmästaren Lennart Ackzell. På uppdrag av LRF Skogsägarna reser han jorden runt och visar hur skogsbruket blir hållbart genom aktiv skogsvård.
Publicerad: Uppdaterad:

global skog Det var efter en luff i Nicaragua som Lennart Ackzell bestämde sig för att engagera sig globalt.
– Efter inbördeskriget på 80-talet ville jag hjälpa till och bygga upp det sargade landet. ”Skaffa dig kunskap och kom tillbaka”, sa invånarna.
Sagt och gjort utbildade han sig till jägmästare med fokus på föryngring på Skogis i Umeå. Kunskap på djupet fick han i sin forskning, som utmynnade i en doktorsexamen i praktisk skogsgenetik.

Stoppa ökenspridningen

Längtan  att ge sig ut i världen var stark och han blev erbjuden en tjänst i Burkina Faso. Det var något av ett drömjobb med uppdrag att genom skogsplantering stoppa ökenspridningen.
– Det var ett verkligt lyckat projekt där vi fick med oss byborna. De var motiverade att sköta skogen långsiktigt eftersom de själva ägde skogen. Det fanns ett stort behov av brännved, byggnadsmaterial, fruktträd, liksom skydd mot vind, sol och erosion.
Lennart Ackzell berättar lyriskt om idén med familjeskogsbruk som han menar är framtidens melodi, gångbar i hela världen.
– Människors engagemang är grunden där man själv får skörda frukten av sitt arbete. Det är en sporre för att värna skogen och sköta den på ett hållbart sätt, säger han övertygande.
Han vill få bort den anonyma staten som skogsägare och påminner om att 85 procent av världens skogar ägs av stater i olika länder.

Går samman

Lennart Ackzell slår också ett slag för att folk ska gå samman i organisationer och kooperativ för att kunna hävda sina intressen.
Den tanken får stöd av nobelpristagare i ekonomi 2009. Elinor Ostrom ser en tredje lösning på ”allmänningens tragedi”. I stället för privatisering eller statlig reglering visar hon att människor genom frivillig organisering kan skapa livskraftiga institutioner som förmår att förvalta ömtåliga och knappa resurser.
– Den slutsatsen passar oss hand i handske, säger Lennart Ackzell. Så jobbar vi inom LRF Skogsägarna och vi kan med våra erfarenheter hjälpa andra länder att bygga upp uthålliga system för brukande av naturresurser.
Det handlar inte om att kopiera den svenska modellen, utan mer om att anpassa den för de lokala behoven.
– Det är ett lyckat koncept, men kom ihåg att det har tagit tid att utveckla svenskt skogsbruk till vad det är i dag med rekordhög tillväxt och stora virkesförråd.

Rätten till mark

När vi träffas på LRFs huvudkontor i Stockholm har han just kommit hem från Kenya där ett projekt i den riktningen har startat.
– Avskogningen där är förfärlig och bara två procent av skogen finns kvar. Nu ska vi satsa på de enskilda bönderna för att få fart på skogsodlingen.
Rätten till mark och samarbete i kooperativ är hörnstenarna i det arbetet. I dag tar mellanhänderna ut vinsterna, medan bönderna närapå går lottlösa. För att behålla värdena hos bönderna måste de samverka.
Det så kallade Skogsinitiativet står bakom projektet, med LRF Skogsägarna och Kooperation utan gränser som partners.
– Nu har länder som Kina, Chile och Makedonien fått upp ögonen för vårt sätt att arbeta och vill få mer kunskap.

Påverkar EU

I det internationella arbetet ingår också att påverka vad som händer med skogsfrågorna inom EU. Det finns ingen gemensam skogspolitik, men skogen påverkas av flera politikområden, bland annat miljöpolitiken.
– Skogen har en jätteviktig roll i klimatarbetet och för mänskligheten, men det gäller att den utnyttjas på rätt sätt.
Jag frågar honom om det värsta scenariot.
– Det finns en missuppfattning om att den bästa klimatnyttan är att inte avverka. Det vore en katastrof om den synen får spridning. Många förstår inte skillnaden mellan avskogning och avverkning.
Att Lennart Ackzell brinner för de internationella skogsfrågorna med kooperativa förtecken går inte att ta miste på. Men vilken nytta har LRF Skogsägarna av att satsa på det?
– Globaliseringen är påtaglig och de flesta lagar och regler kommer från EU och internationella överenskommelser, allt från frågor som rör klimat och miljö till vatten och biodiversitet.

Illegal avverkning

Även när det gäller den biologiska mångfalden menar han att familjeskogsbruket är att föredra för att bibehålla ett skogstäcke..
– Men många typer av skogsägare sköts skogen på lite olika sätt, som i sig ger en mångfald och möjligheter för rödlistade arter att få en fristad.
Vi kommer in på frågan illegal avverkning där EU just har fattat beslut om att man måste kunna bevisa att virket inte är illegalt avverkat.
– Det är en byråkratisk börda som slår fel. EU-länderna drabbas av en pålaga som snedvrider konkurrensen. Och inte minst riskerar man att stänga ute utvecklingsländer som Kenya från marknaden.
Han menar att illegal avverkning är en biståndsfråga.
– Hjälp skogsägarna att bygga upp ett system så att incitamenten för illegal avverkning försvinner.
Lennart Ackzells lösning är att bygga upp och utveckla familjeskogsbruket.
– Ingen vill väl skövla sin egen skog, säger han på sitt självklara sätt.

Lennart Ackzell

Aktuell: Internationell samordnare på LRF Skogsägarna.
Utbildning: Jägmästare, doktor i praktisk skogsgenetik.
Bor: Med fru och 3 barn, i Jönköping.
Fritid: Segling och längdskidåkning.
Läser just nu: Barak Obama, Att våga hoppas.
Bästa med jobbet: Tajt kollegial sammanhållning och klart beprövat folkrörelsebudskap.
Favoritländer: Nepal och Norge, för naturens mäktighet och dramatik.  

Palle Liljebäck

chefredaktör

Kommentarer

Insatt 2010-09-09

Att skogsbruket förändrats till att vara anpassat efter dagens krav är väl känt, vi lär oss av misstagen som fattades på de fakta som rådde då..komma i eftehand är enkelt då man vet facit och inte se förändringen löser inte frågan om bevarandet,,det gör man tillsammans... även miljörörelsen hade fel i sina antaganden under lång tid! Kan man ska man hjälpa andra så är det aldrig fel och vi lär oss hela tiden, ropa på vargen är bäst att göra då den verkligen kommer!

LG 2010-09-09

Ja man undrar vad Sverige har att lära ut, vi som i lag sedan 1948 ödelagt den biologiska mångfalden genom kalhyggesbruk och tvingat stat och skattebetalare att köpa reservat för miljarder. Resultat ett upphackat landskap med barrskog som är en öken för mångfalden respektive reservat som vi inte sköter. LG

AJ 2010-09-08

Vart finns bevisen för att marginella skillnader i brukandet av skog skulle gynna rödlistade arter? Det privata skogsbruket i Sverige är ett lysande exempel på att skövling av naturvärden även sker av de små skogsägarna. Många gånger sker detta med hjälp av tex. norra skogsägarna och andra mindre nogräknade skogsägarföreningar. Att Sverige är ute och visar hur man ska göra för att gynna/skydda biologisk mångfald är skrämmande!
Kommentera
Tack för din kommentar