Vi erbjuder

Hur mår träden i våra städer?

Att välja rätt träd för olika miljöer är en utmaning. En trend är att plantera lind i våra gatu­alléer. Landskapsingenjör Johan Östberg varnar för att lägga alla ägg i samma korg. I sina doktorandstudier vid SLU i Alnarp utvecklar han en manual för trädinventering, som kan ge en samlad bild av vitaliteten hos svenska stadsträd.
Publicerad: Uppdaterad:

landskap & trädgård Vad vore Paris, New York och andra världsstäder utan sina träd? Långa boulevarder som kantas av plataner bidrar till städernas karaktär.
Detsamma gäller våra svenska städer med Umeå som björkarnas stad och Stockholm med alla sina lindar. I Malmö var det länge almar som gällde. Men efter att almsjukan slog till har fyrtio tusen almar fällts i staden. I flera amerikanska städer tvingades man först ta bort alla almar och nu står asken i tur att fällas i spåren av askmalpraktbagge.
– Det visar på betydelsen av att sprida riskerna och välja olika trädarter. Därför är trenden med fler lindar i svenska städer en risk, även om vi inte har sett några tecken på skador eller sjukdomar ännu, säger landskapsingenjör Johan Östberg.
Han är doktorand på SLU i Alnarp inom området landskapsutveckling.
– Träd i urbana miljöer har det tufft och har kortare livslängd än när de växer i parker och i naturmarker, säger han. Bredband och ledningar för el och VA konkurrerar om utrymmet.

Sprunget ur egen idé

Att många stadsträd är i dåligt skick vet man, vilket inte minst gäller i Stockholm. Men hur dåligt de mår och vilken kondition de är i, är inte känt. Det ska doktorand Johan Östberg ge svar på genom sin nationella manual för trädinventering som han håller på att utveckla.
Det var Johan Östberg själv som såg behovet och tog initiativ till sin studie. Han har en hel lista på finansiärer som bidrar med pengar. Några av dem är landets kommuner, kyrkogårdsförvaltningar, bostadsföretag och Fortlöpande miljöanalys vid SLU.
I dag finns det inget enhetligt system för inventering av träd, vilket gör det omöjligt att jämföra mellan olika städer.
– Resultatet beror mycket på vem som utför inventeringen, vilket gör att bedömningen blir personlig. De flesta samlar in för mycket data och försöker även att summera hela inventeringen i en och samma klass, även tillfälliga skador som till exempel körskador som läker.

Biologiska värden

Johan Östberg tänker sig en uppdelning i klasser som vitalitet, skador, kondition och tillväxt. Men han vill inte drunkna i parametrar, utan målet är att komma fram till så få parametrar som möjligt.
– Det är viktigt att skapa sig en bild av risken, vilka träd som kan klassas som riskträd och kan orsaka skada på omgivningen. Vi har en del att lära av bland annat USA och Tyskland, som har kommit längre eftersom skadefall oftare avgörs i domstol där.
Andra utmaningar är att värdera träden kulturellt och biologiskt.
– Träd på till exempel kyrkogårdar och i parker har kulturella värden som måste vägas in i manualen. Detsamma gäller biologiska värden, som kan stå i konflikt med säkerhet, säger han fundersamt. I de fallen gäller det att hitta kompromisser.
Eken hyser betydligt fler arter än poppel och andra kortlivade träd.
– När det gäller säkerhet hoppas jag kunna hitta genvägar, indikatorer, som till exempel håligheter, död ved och rinnande vätska.

Hösten är bästa tiden

Bästa tiden för inventering är på hösten.
– För tidig lövfällning och svampar är andra tecken på att trädets vitalitet är försämrad. I inventeringen ingår också antal träd, arter, ålder, skador, koordinater för var trädet växer, och storlek.
Johan förklarar att ett träds storlek inte är ett entydigt begrepp, utan kan mätas med höjd, krondiameter eller stamdiameter.
Redan i höst ska hans manual testas i en första inventering, som följs av utvärdering och workshops.
– Det är viktigt att testa manualen för att få svar på om den fungerar. Förhoppningen är att manualen ska ge ny kunskap om tillståndet för våra stadsträd, och även ge svar på frågan om hur stora stadsträd vi bör ha, liksom vilka trädarter som fungerar i olika delar av landet i skilda miljöer.
Platan är ett bra och tåligt stadsträd, som finns i Malmö, men inte längre norrut.
– Kastanj och lönn är vattenkrävande och passar bra i parker men inte i gatumiljöer. Där bör man till exempel välja träd av arten robinia tack vare dess torktålighet.

Våga mer

Han tycker att kommunerna borde våga testa lite mer och inte bara välja säkra kort. Malmö har en hel allé med tulpanträd, som råkar vara Johan Östbergs favoritträd. 
– Det handlar om att välja rätt träd i olika miljöer. Under de första tio åren krävs mycket skötsel med bevattning och beskärning.
Olika sorter av ek kan passa i urbana miljöer, säger han och hänvisar till sin kollega Henrik Sjöman, som också är landskapsingenjör. Som doktorand samlar Henrik in trädarter från olika platser i världen för att hitta lämpliga stadsträd för svenska förhållanden.

 

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör
08-466 24 19

Kommentarer

Kommentera