Fråga oss här!
Vi erbjuder

Hon guidar på Söderåsen

Landskapvetare Annelie Ohlsson är tränad i att läsa landskapet: hur det har utvecklats från den senaste istiden fram till idag. Som guide i Söder­åsens nationalpark gör hon de unika miljöerna med rasbranter och bokskog tillgängliga för fler. Till exempel stortrivs danskarna där.

Publicerad: Uppdaterad:

landskapsvetare Återväxten av ädellövskog har gått bättre än väntat i hägnen på Söderåsen i Skåne. Så nu kan de 350 000 personerna, som varje år besöker nationalparken, röra sig på större ytor. Granen avvecklas i takt med att den växer till och ger ett ekonomiskt utbyte.
– Tanken är att återskapa Söderåsen som den var innan gran planterades, säger landskapsvetare Annelie Ohlsson.
Det är för att skydda den planterade lövskogen från viltskador som hägnen har satts upp. När bland andra bok, lind, ek och fågelbär har etablerat sig så kan hägnen tas bort.
Utsikten från de unika rasbranterna är betagande och naturen är dramatisk. Vattnet i bäckarna som ringlar sig genom bokskogen är Skånes renaste. Några förorenande källor finns inte.
– De unika miljöerna hyser rödlistade arter som är knutna till de fuktiga och skuggiga branterna. Strömstare, forsärla, hackspett och skogsduva är fåglar som har sin hemvist här.

Död ved ger liv

Annelie Ohlsson berättar lyriskt om Söderåsen som blev nationalpark år 2001.
– Den här typen av miljöer riskerar att försvinna från landet i spåren av det moderna skogsbruket, som domineras av gran. Det ekologiska kretsloppet med död ved ger liv till svampar, mossor och lavar, liksom till spindlar och andra insekter, som fåglar och djur högre upp i näringskedjan får nytta av.
Under två år har Annelie Ohlsson varit säsongsanställd på nationalparken och räknar med att komma tillbaka i mars. Hon jobbar delvis praktiskt med att hålla parken i skick genom att röja och hålla vandringsleder öppna. En höjdpunkt var att bygga en ramp för handikappade till en av utkikspunkterna från Kopparhatten.

Lockar media

När rampen invigdes höll hon i presskontakterna med både radio och tidningar som gäster.
– Det var verkligen roligt och en bra erfarenhet. Jobbet innebär att informera, guida och göra nytt informationsmaterial till både media och allmänhet.
Det råder ingen tvekan om att Annelie har hamnat rätt. Under den treåriga utbildningen på Kristianstads högskola inriktade hon sina studier på natur- och kulturvård.
– Att gå den utbildningen är det bästa jag har gjort, spännande att få lära sig landskapets utveckling från den senaste istiden fram till i dag. Ta till exempel våra pilalléer som har fått sin form genom hamling, där blad och grenar i gamla tider användes som foder till djuren och till pilkorgar.
Hon fascineras också av alla stenmurar som människor har släpat ihop för att få åkermarkerna fria från sten. I dag kan de vara hagmarker där stenmurarna kryllar av biologisk mångfald.
– Vi lärde oss att läsa landskapet och vårda dess värden på ett tvärvetenskapligt sätt i skärningspunkten mellan natur och kultur.

Gillar blandskog

I begreppet kultur ligger att kulturmarkerna har formats av produktion av nyttigheter som jordbruk och skogsbruk. Men hon är inte så imponerad av dagens skogsbruk.
– Det måste vara möjligt att kombinera miljö och produktion genom bland annat mer blandskog och mindre rena granskogar med ett rätt fattigt innehåll av arter.
Detsamma gäller hennes inställning till jordbruket med ensidig spannmålsodling och krympande livsrum för insekter, fåglar och djur.
– Jordbrukets miljöstöd är ett steg i rätt riktning där unika miljöer som stenrösen, diken och hagmarker bevaras och återskapas. Det är viktigt med gröna korridorer i landskapet.
Flera av hennes kolleger jobbar med den typen av frågor på länsstyrelser, skogsstyrelsen, i kommuner och på Skogssällskapet. Några jobbar också med turism och samhällsplanering.

Fakta om Söderåsens nationalpark:

Bildades år 2001 och har en yta på 1 625 hektar. Berggrunden utgörs av granit, gnejs och vulkaniska bergarter.
Den södra entrén ligger i Röstånga, med en utställning om nationalparken. Följ den pampiga Nackarpsdalen till Odensjön som är omgiven av rasbranter där boken klamrar sig fast.
Vid huvudentrén i Skäralid finns ett naturum. Ta en tur på stigen vid bäcken som slingrar sig genom bokskogen. Där kan du få syn på strömstare, forsärla, hackspett och uggla. Spår av lo har setts, med förhoppning att de ska stanna.

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör

Kommentarer

Marita Teräs 2010-04-23

Fick precis ett mejl från en medlem som examinerades i den första kullen och hon gick ut redan i juni 2004. En liten rättelse till artikeln alltså.

Elba Rubilar-Abreu 2010-04-06

Naturvetarna har valt att inte ha rekommenderade ingångslöner, istället erbjuder vi våra medlemmar individuell lönerådgivning. Ring Naturvetarnas medlemsjour för att få lönerådgivning.

Fabian 2010-03-26

Vad är ingångslönen för en landskapsvetare?

Palle 2010-03-26

Hej, ser att den faktadelen har trillat bort på webben, men finns med i tidningen. Vi bjuder ändå på lite fakta här: Utbildas: Högskolan i Kristianstad, tre år. Antal: 30 studenter tas in varje år. Första kullen: År 2005 examinerades de första landskapsvetarna. Karaktärsämnen: biologi, geologi, arkeologi, ekologi, GIS, logistik och historia. Arbetsmarknad: Länsstyrelser, kommuner, Skogsstyrelsen, Skogssällskapet med fler.

Ingvar 2010-03-25

Håller med Vincent. Men om man laddar ned hela numret av Naturvetaren ser man att det faktiskt finns en faktaruta om utbildningen i Kristianstad.

Vincent 2010-03-21

Annelie är landskapsvetare men varför står det inget mer om landskapsvetarutbildningen? Den låter ju intressant.

Vincent 2010-03-21

Annelie är landskapsvetare men varför står det inget mer om landskapsvetarutbildningen? Den låter ju intressant.
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies