Fråga oss här!
Vi erbjuder

Har livsmedelshygienen drivits för långt?

Sverige är förhållandevis förskonat från salmonella och andra livsmedelsburna sjukdomar. Det har skett på bekostnad av smakupplevelser, menar författaren Mats-Eric Nilsson, som möter livsmedelsinspektör Katarina Proos Vedin i en duell.
Publicerad: Uppdaterad:

duellen 

JA

Mats-Eric Nilsson, författare till boken Döden i grytan  

 

1. Har smaker gått förlorade när livsmedelshygienen har prioriterats?

Ja, det är risken när man fokuserar alltför hårt på hygienen. Att förskolor drar slutsatsen att barnen inte längre kan vara med i köket är illavarslande. Och vår bok innehåller många exempel på att själva matupplevelsen sätts på undantag när säkerheten prioriteras.

2. Är livsmedelsinspektionerna för rigorösa och detaljerade?

Framför allt kan det skilja mycket mellan olika inspektörer. Det finns de som är väldigt nitiska och bakvägen återinför den detaljreglering som togs bort i samband med EU:s så kallade hygienpaket infördes 2006.

3. Bör det vara enklare att starta bageri eller annan livsmedelsförädling?

Jag talade med en man som berättade hur han var tvungen att ha att göra med sju myndigheter för att få tillstånd att driva ett litet kioskkafé i en park i Stockholm. Regelverk och myndigheter bör uppmuntra och underlätta för den som vill baka bröd eller göra riktigt potatismos i sitt kafé eller restaurang. Idag är det på många håll motsatsen som gäller.

4. Risker med en uppluckrad livsmedelslagstiftning?

Låter man det gå för långt kan det förstås uppstå hygieniska problem. Så givetvis måste det finnas såväl regler som kontroll. Det som har hänt under senare tid är att allt fokus lagts på säkerheten och att det har spritts en osäkerhet om vad som gäller. Och detta har skapat en ängslan som leder till mer av fabriksmat och färre genuina matupplevelser.

5. Behövs det tillsatser i maten?

Det beror på hur man hanterar dem. Om smörgåsskinkan ligger framme på ett buffébord i flera timmar behöver den konserveringsmedel. Men min uppfattning är att vi faktiskt kan klara oss utan de flesta tillsatser. Många fyller funktionen av kosmetika, och ska sminka upp den mat som saknar relevanta råvaror.

6. Vilka frågor bör Sverige jobba med på EU-nivå? 

 Att medverka till att EU gör stor skillnad mellan de regler som ska gälla för storskaliga anläggningar, där de verkligt stora riskerna finns, och småskaliga mathantverkare, som på olika sätt bör understödjas.    

 

NEJ

Katarina Proos Vedin, livsmedelsinspektör i Mörbylånga kommun

 

1. Har smaker gått förlorade när livsmedelshygienen har prioriterats?

Nej det tycker jag inte. Det är rimligt att kräva att livsmedelsföretagen säljer säker mat, vilket jag tror att de flesta konsumenter vill ha. Den nuvarande livsmedelslagstiftningen från 2006 är flexibel och inte alls så detaljreglerad som tidigare, utan uttrycker mer ett mål. Problemet är inte att livsmedelshygienen har prioriterats på bekostnad av smaker och upplevelsevärden utan att lagstiftningen ger utrymme för feltolkningar.

2. Är livsmedelsinspektionerna för rigorösa och detaljerade?

Enligt lagstiftningen så borde det inte vara så, men intentionen i lagstiftningen stämmer inte alltid överens med hur det ser ut i praktiken. Eftersom lagstiftningen är så flexibel som den är ger ju detta också en osäkerhet och utrymme för feltolkningar av inspektörerna som bedriver kontrollen ute i de olika kommunerna.

3. Bör det vara enklare att starta bageri eller annan livsmedelsförädling?

Nej det tycker jag inte och förenklingar har redan skett. Vi har 14 dagar på oss att besöka verksamheten efter att anmälan har inkommit. Om vi inte hinner det får verksamheten starta ändå. Först därefter gör kontrollmyndigheten ett besök på plats och ser till att lagen följs. När det gäller större animalieanläggningar måste de fortfarande godkännas innan de får sätta igång.

4. Risker med en uppluckrad livsmedelslagstiftning?

Den är redan flexibel och utrycker endast det rimliga målet att alla livsmedel som lagas, säljs och serveras ska vara säkra. Problemet är snarare feltolkningar av lagen. Utan livsmedelslagstiftning skulle det resultera i att okunskapen ökar och att farliga mikroorganismer gör människor sjuka eller dör.

5. Behövs det tillsatser i maten?

Många onödiga tillsatser som färgämnen, konsistensgivare, smakförstärkare och annat som inte har med livsmedelssäkerheten att göra behöver vi inte ha i maten. Däremot är vissa tillsatser befogade som är nödvändiga för att vi inte ska bli sjuka eller dö av maten

6. Vilka frågor bör Sverige jobba med på EU-nivå?

Frågor som rör livsmedelssäkerhet och matkvalitet samt tillämpningen av den gemensamma EU-lagstiftningen för livsmedel. Den ska bygga på forskning och beprövad vetenskap. Sverige bör även arbeta med att få bort onödiga tillsatser i maten som till exempel azofärgämnen och vissa smakförstärkare som inte behövs i maten.                      

Lars-Erik Liljebäck

chefredaktör

Kommentarer

StädningStockholm 2011-09-23

Tror inte smakerna alls påverkas!

inspektören 2010-09-24

det är ju företagaren som ska bevisa för oss inspektörer att deras produkter är säkra. Så om man som företagare vill göra något som t.ex opastöriserad ost, får hon/han visa genom rutiner och analyser att deras produkt är säker ur livsmedelssynpunkt. Då kan jag som inspektör veta att deras produkt ÄR säker. Man kan inte bara låta bli att pastörisera och sen hoppas på det bästa, utan det är ett helt annat sätt att arbeta på. Det är inte heller förbjudet att göra opastöriserad ost eller vildjäst cider i Sverige, men man måste kunna visa att produkten är mikrobiellt säker för människor att äta. Jag tror inte någon skulle uppskatta att gå och handla mataffären eller gå ut och äta på restaurang och tänka att företagarna kanske har rent i köket/charken eller att vi får se om det är larver i brödet idag. Livsmedelssäkerhet är bra och nödvändigt och utesluter inte hantverksmässiga metoder!!

Joppe 2010-09-24

Båda parterna verkar vara överens om att inspektörerna som bedriver kontrollen ute i de olika kommunerna inte nödvändigtvis alltid har den fingertoppskänsla som krävs. En riskvärderingsmodell värd namnet borde göra det självklart att jag kan få dricka kaffe ur proslinsmuggar på hembyggdsgårdarna och äta "hembakt".

Eva 2010-09-24

Jag är aktiv inom hembygsrörelsen, och vår förening har i många år drivit kafé där medlemmarna själva bakat brödet hemma. Det verkar som vi får svårt att fortsätta med det eftersom vi inte kan garantera hygienen i alla led. Jättetråkigt! En annan hembygdförening måste servera kaffet i engångsmuggar, för att man inte kan garantera att disken blir ren. Det känns inte klokt!

Malin Lindqvist 2010-09-24

Intressant fråga och intressant att båda debattanterna generellt verkar överens. Jag ser inga direkta hinder för god smak i frågan. Viktigt är att händer som hanterar maten är rena, kylen är kall, upphettning är tillräcklig och köttsaft inte droppar ner i såsen, t.ex. Där ser jag inga kontraster mot god smak. Barn kan medverka i matlagning under temadagar med just matlagning där de får se hela processen, istället för att endast få skiva potatis. Det är nog ingen fara att vildjästa produkter försvinner – många älskade franska ädelostar består av opastöriserad mjölk för smakens skull, och sådant ska framgå på förpackningen samt vara fritt från patogena mikroorganismer, så är det ok. Djursyddsinspektör Proos Vedin verkar ha god koll på läget. Det vore intressant att släppa in livsmedelsinspektörer i diskussionen om hanteringen bland livsmedelsverksamhetsutövare och diskutera exempel från verkligheten.

Cattis 2010-09-24

Jag tycker att det vore intressant att någon gång få en gransking av Livsmedelsverkets roll som tillsynsvägledande myndighet, istället för det ständiga påhoppet av kommunernas inspektörer som nitiska eller petiga. Det är mycket svårt att få likvärdig tillsyn när den centrala myndigheten för det mesta vägrar att ta ställning när frågor förs fram. Statlig tillsyn börjar alltmer framstå som det enda vettiga alternativet.

Bruno 2010-09-24

Om det här sätter hinder för tillverkning av äkta självjäst cider är det mycket synd. Fullständig hygien är inte möjlig när man nyttjar vildjäst. För att smaken i riktigt smör (som får en ljuvligt nötaktig smak) ska bli riktigt bra bör inte råvarorna pastöriseras innan tillverkning eftersom dominansen av köldtåliga bakterier vid pastörisering följt av kylförvaring kan ge dålig smak.

Johan 2010-09-23

Lokalt producerad korv med mycket grovhackat kött och kryddor, vilken smakupplevelse! Mmm ... (Nej, tyvärr, det är inte Sverige. Det är Polen i det här fallet.)
Kommentera
Naturvetarna sparar viss data (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse. Genom att använda Naturvetarnas webbplats godkänner du detta / Om cookies